Skolan som en trygg hamn i utsatta bostadsomrden

Skolan som en trygg hamn i utsatta bostadsområden

Ett ”måste” för skolor • Att få eleverna att må bra och vara intresserade av skolarbete. – Speciellt i utsatta områden där skolan kan ses som farlig och ovälkomnande: Problemen i området ”läcker in”. – Vi föreslår, i motsats till detta, att under vissa förhållanden kan dessa skolor ses som en trygg hamn av eleverna.

… och dessa förhållanden: demokratisk organisation • Genom att skapa en demokratisk organisation, kan skolorna: – erbjuda en miljö som eleverna upplever som en trygg hamn – bekämpa/motverka hot, mobbing och trakasserier

Alla vill känna sig värdefulla, respekterade och ha kontroll över sin egen livssituation.

Genom att ”Arbeta Demokratiskt” kan skolor organisera sina aktiviteter så att eleverna känner sig värdefulla och respekterade och har kontroll över sitt liv i skolan. Under sådana skolförhållanden kommer eleverna: • känna att de har en röst och att de blir lyssnade till • känna att deras åsikter kan påverka/ändra beslut som tas i skolan • mötas av vuxna som vill deras bästa

Inledning i skollagen Skolans läroplan Det offentliga skolväsendet vilar på en demokratisk grund. Skollagen (2010: 800) anger att utbildningen i skolorna bör syfta till att elever utvecklar färdigheter och värderingar. Utbildningen bör främja alla elevers utveckling och lärande och en livslång lust att lära. Utbildningen skall tillhandahålla och upprätta respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värden som det svenska samhället vilar på. Alla som arbetar i skolan bör också främja respekten för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Vad betyder detta i praktiken? Skolsystemet har demokrati som sin uppgift: - Lära/undervisa om demokrati - Arbeta demokratisk - Utveckla elevernas demokratiska förmågor

Arbeta demokratiskt • Detta handlar om barnens rätt att delta och påverka sin utbildning, det egna lärandet, och andra frågor som är viktiga för dem. • Att arbeta demokratiskt betyder att alla deltagare har möjlighet att påverka och att elever bjuds in till en pågående dialog om vad som görs och varför. Ett öppet klassrumsklimat med utrymme för fritt utbyte av åsikter, där relationer karaktäriseras av tillit och där olika åsikter är respekterade, bör gynna både kunskapsutveckling och delaktighet. • Det räcker inte att i undervisningen förmedla kunskap om fundamentala demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former och ska förbereda eleverna att aktivt delta i samhället.

Varför är demokratiska skolor viktiga i utsatta bostadsområden? De utgör en kontrast till hemmet och bostadsområdet

Kontrasteffekter • När vi förväntar oss att något ska bli dåligt eller svårt • … och det sen visar sig att det inte var så dåligt eller svårt som vi förväntade oss, • … så uppfattar vi det som bättre än om vi hade förväntas oss att det skulle vara bra från början

Kontrasteffekter i utsatta bostadsområden börjar med detta I utsatta områden: • Unga upplever hot i sitt bostadsområde • Unga upplever relativt odemokratiska hemförhållanden • De förväntar sig detsamma i skolan • Men demokratiska organisationen i skolan utgör en kontrast.

Det här är ett fullständigt annorlunda sätt att tänka om skolor i utsatta områden! • All existerande forskning säger att problem i bostadsområden ”läcker in” i skolorna. Ungdomar med sociala problem i bostadsområdet kommer att vara samma ungdomar som är elever i bostadsområdets skolor. • Det har bl. a. lett till att ungdomar drogtestas, det finns säkerhetsavstånd mellan lärare och elever, kameraövervakning, och ungdomarna genomgår metalldetektorer.

…om problemen läcker in • Om ungdomar har dåliga erfarenheter med andra ungdomar i bostadsområdet så kommer de att överföra dessa negativa känslor till andra miljöer där de finns många andra ungdomar (t. ex. skolan). • Om ungdomar har dåliga erfarenheter hemma så kommer de att överföra sina negativa känslor till andra vuxenkontrollerade miljöer (t. ex. skolan). • Utifrån detta antar vi att ungdomar från odemokratiska hemförhållanden eller hotfulla bostadsområden kommer att överföra sina negativa känslor till skolan.

Gör de det? Över lag, överför ungdomar sina negativa känslor från bostadsområdet och hemmiljön till skolan?

Örebro • ungefär 132 000 invånare • En stad som är segregerad med några allmänna bostadsområden som till största del bebos av invandrare och vissa områden där i stort sett bara svenskar bor • De flesta av invandrarungdomarna härstammar från forna Jugoslavien, länder i Mellanöstern som Iran, Irak, Kurdistan och Syrien, och östafrikanska länder som Etiopien och Somalia.

Det analytiska stickprovet. Sex skolor. • Den årliga medelinkomsten för hela staden var 245 000 SEK. • Den första gruppen bestod av 1164 ungdomar, som bor i fyra privilegierade (årlig medelinkomst: 260 000 SEK), områden med huvudsakligen icke-invandrare som invånare (14% invandrare) • Den andra gruppen ingår 213 ungdomar som bor i två mer utsatta områden (årlig medelinkomst: 175 000 SEK) med en majoritet av invandrare (57% invandrare).

Förhållanden i hemmet och i bostadsområdet:

Hot i bostadsområdet • Jag har sett saker när jag har varit ute på natten som har gjort mig orolig • Problem som stökiga människor, graffiti, och inbrott är ganska vanligt • Det finns vuxna som jag vill undvika • Polisen är ofta i området • Jag känner mig otrygg när jag är ute på kvällarna • Det finns grupper av ungdomar som springer runt och hotar andra • Det har hänt att någon hotat, slagit eller jagat mig den här terminen

Demokrati i hemmet • Dina föräldrar lyssna på dig när ett beslut ska tas familjen • Du känner att du har inflytande och deltar i saker som händer i din familj • Dina föräldrar låter dig ta del när ni ska besluta något i familjen • Om du har andra synpunkter, kan då dessa ändra beslut som fattats i familjen • Dina föräldrar frågar dig när beslut ska tas i familjen • När ni har en diskussion hemma, får du då oftast tala till punkt

Positiva skolupplevelser:

Spontant berätta i klassrummet • Gillar du att berätta saker i klassen? • Brukar du spontant berätta om dina egna erfarenheter i klassen? • Känner du att du kan tala fritt under ordinarie lektioner? • Brukar du berätta om dina tankar och känslor i klassen? • Vill du dölja saker om dig själv (till exempel vad du gör, tänker och känner) från andra elever och lärare? [vändas]

Tillfredställelse i skolan Vad tycker du om skolan? Gör du ditt bästa i skolan? Har skolan känts som en begränsning (vändas)? Hur skulle du beskriva relationen mellan dig och skolan? [från: som fiender till som vänner] • Är du nöjd med ditt skolarbete? • •

Längta efter skolan • "På en söndag, hur känner du inför att gå till skolan nästa dag? " (1 = dåligt, jag vill stanna hemma och har ledig längre till 3 = Bra, jag saknar skola och vänner) • "Under ett lov, hur ofta saknar du skolan? " (1 = Saknar inte i skolan alls till 3 = En stor del av lovet).

Bra lärarrelationer • Bryr sig lärarna på skolan om eleverna? • Om du har problem med något i skolan, kan du prata med din lärare om det? • Är dina lärare där för dig om du vill prata om saker som inte är skolrelaterad? • Är lärarna på skolan rättvisa mot eleverna? • Ger lärarna eleverna beröm när de gör ett bra jobb? • Tycker lärarna på skolan om eleverna?

Känna sig trygg Det finns platser där man mår bra och känner sig trygg. Det finns andra ställen där man känner sig orolig och otrygg. Var känner du dig trygg? - Trygg i skolan - inte trygg utanför skolan - Inte trygg i skolan - trygg utanför skolan - Trygg både i skolan och utanför skolan - Inte trygg i skolan eller utanför skolan

Hot, trakasserier och utsatthet i skolan

Hot i skolan • Händer det att det är problem med stökiga elever, graffiti, inbrott i skåp, eller liknande saker på din skola? • Har du någonsin varit rädd för andra elever under rasterna? • Finns det grupper av studenter som hänger i skolan och hotar andra? • …….

Sexuella trakasserier Personliga trakasserier • Har någon kommenterat ditt utseende eller din kropp på ett sexuellt sätt som du inte gillar? • Har någon spridit rykten av sexuell natur om dig? • Har någon visat dig eller gett dig stötande bilder, teckningar eller meddelanden (eller SMS)? • ……. • Har någon sagt att du behöver förändras för att bli accepterad - till exempel gå ner i vikt, ändra stil, eller hur du är? • Har någon skrivit nedsättande saker om dig på till exempel väggar, toaletter, svarta tavlan, skåp eller andra platser? • Har någon kommenterat eller gjorde narr av dig eller hur du ser ut på ett nedsättande sätt? • ……. .

Etniska trakasserier Offer för mobbing • Har någon behandlat dig väldigt annorlunda jämfört med svenskar, eftersom du kommer från ett annat land? • Har någon gjort narr av dig på ett kränkande sätt eftersom du kommer från ett annat land? • Har någon tittat på dig på ett sätt som gör att du säker på att de har en negativ inställning till dig, bara för att du eller dina föräldrar kommer från ett annat land? • …. . • Har du blivit hånad, retad på ett obehagligt sätt, eller har någon sagt elaka saker till dig i skolan eller på väg till eller från skolan? (denna termin) • Har du blivit slagen, sparkad eller misshandlade på ett elakt sätt av någon i skolan eller på väg till eller från skolan? (denna termin) • Ibland kan man bli utfryst av någon eller några personer och inte få umgås med dem. Har detta någonsin hänt dig? (denna termin)

Gör de det? • Över lag, överför ungdomar sina negativa känslor från hemmiljön och bostadsområdet till skolan?

FÖR HELA STICKPROVET vi hittade relativt kraftiga samband mellan uppfattningen av hot i bostadsområdet och trakasserier, hot och att vara ett offer för mobbing i skolan. Känslor för skolan: Hot i skolan Sexuella trakasserier Personliga trakasserier Etniska trakasserier Offer för mobbing r p . 33 *** . 35 *** . 26 *** . 27 *** . 22 ***

Vi hittade också signifikanta samband mellan avsaknaden av demokrati i hemmet och trakasserier, hot och att vara ett offer för mobbing i skolan. Känslor för skolan: Hot Sexuella trakasserier Personliga trakasserier Etniska trakasserier Offer för mobbing r -. 06 -. 15 -. 13 -. 11 -. 08 p * *** ** ***

Så, generellt sett, verkar det vara så att negativa erfarenheter i bostadsområdet och i hemmet överförs till fysiska hot i skolan

Nästa fråga är: Har ungdomar i utsatta områden mer negativa erfarenheter hemma och i sitt bostadsområde?

Mer specifikt … Kommer vi att se: • fler familjer med låg grad av demokrati bland ungdomar i utsatta områden? • mer hot i bostadsområdena bland ungdomar som bor i utsatta områden?

Ja, i utsatta bostadsområden: • upplever ungdomarna att det är lägre grad av demokrati i hemmet. • Upplever ungdomar att det är fler hot i deras bostadsområde.

Utifrån detta borde vi förvänta oss att ungdomar i utsatta bostadsområden har mer negativa känslor för skolan Men det gör vi inte!

Vi antar att på grund av kontrasteffekter kommer ungdomar i utsatta områden har mer positiva känslor för skolan än de i mer privilegierade områden.

Det finns platser där man känner sig trygg och säker. Det finns andra ställen där man känner sig orolig och osäker. Var känner du dig trygg? Trygg i skolan - inte trygg utanför skolan privilegierade utsatta 5. 8 12. 7 Inte trygg i skolan - trygg utanför skolan 5. 9 9. 1 Trygg både i skolan och utanför skolan Inte trygg i skolan eller utanför skolan 72 6. 2 85. 7 2. 7

Det finns platser där man känner sig trygg och säker. Det finns andra ställen där man känner sig orolig och osäker. Inträffar Var känner du dig trygg? mer ofta än förväntat av slumpen Trygg i skolan - inte trygg utanför skolan Privilegierade Utsatta 5. 8 12. 7 Inte trygg i skolan - trygg utanför skolan 5. 9 Trygg både i skolan och utanför skolan 85. 7 Inte trygg i skolan eller utanför skolan 2. 7 9. 1 72 6. 2

Längta efter skolan ***

Tala fritt ***

Tillfredsställelse i skolan **

Bra lärarrelationer ***

Slutsatser HA M N Skolor i utsatta områden är en plats där eleverna: • känner sig trygga GG • längtar efter under lov och helger TR Y • är fria att berätta om deras unika upplevelser EN • är tillfreds, och • har bra relationer till sina lärare

Om skolan är en trygg miljö … …så bör ungdomar i utsatta områden inte uppleva mer hot och våld i skolan än ungdomar i mer privilegierade områden

I själva verket, vi ser inga tecken på att ungdomar i de utsatta områdena upplever mer hot och våld i sina skolor än ungdomar i mer privilegierade skolor. Hot Sexuella trakasserier Personliga trakasserier Etniska trakasserier Offer för mobbing F 0. 30 0. 01 0. 03 0. 92 0. 09 p -

I korthet Det är mycket som tyder på att ungdomar i utsatta områden upplever sina skolor som en trygg hamn och, även i andra aspekter, som en trygg miljö.

Hur ska vi förklara det? Vi antar att ungdomarna i utsatta områden upplever att det finns en kontrast mellan livet i skolan och livet där de bor.

Men vad är det i skolan som står för kontrasten? Vårt antagande är att det är skolans demokratiska fungerande som förklarar detta.

Om vi har rätt gällande vikten av den demokratiska organisationen av skolan, borde upplevelsen av skolan som en trygg hamn förklaras av att ungdomar i utsatta områden upplever att de är del av ett demokratiskt system i skolan.

Demokrati i skolan • Tillåts eleverna att delta i planeringen och diskussionen om vad ni kommer att lära i skolan? • Är det möjligt för eleverna att påverka vilka dagar ni kommer att ha läxor och prov? • Om eleverna har invändningar om saker, tar lärarna hänsyn till dem? • Tycker du att eleverna kan påverka planeringen och undervisningen? • Tycker du att lärarna och eleverna respekterar varandra och lyssnar på varandras åsikter? • Tar lärare elevernas åsikter på allvar?

Ungdomarna i utsatta områden upplever sina skolor som mer demokratiska än ungdomar i mer privilegierade områden ***

Kan ungdomars uppfattning av demokrati i skolan förklara hur de känner för skolan?

Tala fritt i klassrummet F 41. 38 p ***

En betydande del av skillnaderna i ungdomarnas upplevelse av att de kan tala fritt i klassrummet mellan skolor i privilegierade och skolor i utsatta områden förklaras av upplevelsen av demokrati i skolan Tala fritt i klassrummet Demokrati i skolan F 41. 38 p *** F 15. 14 224. 85 p ***

Längta efter skolan F 165. 32 p ***

En betydande del av skillnaderna i ungdomarnas längtan efter skolan mellan skolor i privilegierade och skolor i utsatta områden förklaras av uppfattningen om demokrati i skolan. Längta efter skolan Demokrati i skolan F 165. 32 p F *** 110. 03 136. 22 p ***

Tillfredsställelse i skolan F 9. 82 p **

Alla skillnader i ungdomarnas skoltillfredsställelse mellan skolor i privilegierade och utsatta områden förklaras av uppfattningen om demokrati i skolan. Tillfredsställelse i skolan Demokrati i skolan F 9. 82 p ** F 0. 06 234. 31 p ***

Bra lärarrelationer F 26. 66 p ***

Alla skillnader i ungdomarnas goda relationer med sina lärare mellan skolor i privilegierade och utsatta områden förklaras av uppfattningen om demokrati i skolan. Bra lärarrelationer Demokrati i skolan F 26. 66 p *** F 2. 36 488. 47 p ***

Slutsatser

• Att leva i ett utsatt bostadsområde (ofta med mer hot och odemokratiska föräldraskap) innebär inte automatiskt att ungdomar upplever mer problematiska förhållanden i skolan än ungdomar i mer privilegierade områden. • I själva verket, som vi har sett, kan det vara tvärtom • Ungdomarna i utsatta områden upplevde sina skolor som en trygg hamn i högre grad än ungdomarna i de mer privilegierade bostadsområden • Ungdomarna i utsatta områden i vår studie upplevde inte mer fysiska hot i sina skolor än ungdomar i privilegierade områden. • Vi drar preliminärt slutsatsen att det sätt på skolorna erbjuder en demokratisk organisation för sina elever förklarar varför ungdomar i utsatta områden upplever sin skola som en trygg hamn- det ger en kontrast till problematiska förhållanden i bostadsområdet

Denna Örebrostudie säger något viktigt Problem i bostadsområdet behöver inte ”läcka in” till skolan. Skolan kan genom tryck på en demokratiskt organisation - ungdomarna känner sig respekterade och värdefulla och kan påverka sitt liv i skolan - vända dessa tendenser.

Är allt det vi sett bara en tillfällighet? Vi har information om elevernas skoltillfredsställelse, deras relationer till sina lärare och uppfattningen om skolan som en demokratisk institution, varje år över totalt fyra år, fram till den tidpunkt för den nuvarande uppgiftsinsamlingen.

Skoltillfredsställelse Privilegierade Utsatta t-värde p År minus 3 -. 03 . 05 1. 78 . 08 År minus 2 -. 08 . 18 5. 68 <. 001 År minus 1 -. 03 . 15 3. 96 <. 001 Förra året -. 03 . 17 3. 13 . 002 Bra lärarrelationer Privilegierade Utsatta t-värde p År minus 3 -. 00 . 06 1. 06 - År minus 2 -. 15 . 28 7. 34 <. 001 År minus 1 -. 08 . 31 6. 40 <. 001 Förra året -. 09 . 25 5. 16 <. 001

Demokrati i skolan Privilegierade Utsatta t-värde p År minus 3 -. 09 . 23 5. 30 <. 001 År minus 2 -. 12 . 27 6. 53 <. 001 År minus 1 -. 11 . 36 6. 59 <. 001 Förra året -. 12 . 37 5. 16 <. 001

Hög skoltillfredsställelse, goda lärarrelationer och upplevelsen av att deras skola hade en demokratisk organisation var i allmänhet vanligare bland elever i utsatta områden än bland elever i skolorna i mer privilegierade områden över tre år.

Allt tillsammans i en modell

En demokratisk skola Tillfredsställelse Längta efter skolan Bra lärarrelationer Tala fritt

Positiv uppfattning om skolan

Upplevelser i hemmet och i bostadsområdet verkar överföras till upplevelsen av skolan. Men, ungdomar i utsatta områden – dom med de mest negativa upplevelserna av hemmet och bostadsområdet – har de mest positiva upplevelserna av skolan.

En av skolans uppgifter är att ”arbeta demokratiskt” • Det här är viktigt för alla ungdomar men kan vara viktigare än vi normalt tror för ungdomar i utsatta miljöer. • Den här studien visade att dessa ungdomar hade positiva upplevelser i skolan: En kontrast till deras liv utanför skolan. • Dessa upplevelser kunde förklaras av skolans demokratiska organisation. • Ungdomarna kände: – att de hade en röst och att de blev lyssnade till – att deras åsikter kunde påverka och ändra beslut som tas i skolan – att de möttes av vuxna som ville deras bästa

… och här slutar jag