Socialtjnstens insatser Kontaktperson Boendestd Samtalsstd i ordinrt boende

Socialtjänstens insatser � Kontaktperson � Boendestöd � Samtalsstöd i ordinärt boende � Daglig sysselsättning � Beslut om bostad med särskild service: ◦ (ex. kollektiva boenden som trapphusboende, gruppboende, HVB- boende) ◦ Många patienter inom psykiatrin har ingen kännedom om socialpsykiatri

Boendestödsteam � Boendestödjare (So. L) � Arbetsterapeut (HSL) � Sjuksköterska (HSL) � Biståndsbedömare/socialsekreterare (So. L) � Kurator (So. L)

Hur får man stöd hos socialpsykiatrin? � Ansökan från personen själv � Kontakt från anhöriga/ närstående, hyresvärdar, psykiatri � Genom beslut om öppen rättspsykiatrisk vård

När får man stöd av socialpsykiatrin? � När man har långvariga konsekvenser av psykisk sjukdom, alltså när man bedöms ha psykiska funktionsnedsättningar som leder till funktionshinder. …Och därmed behöver stöd för att klara vardagslivet.

Utredning � Kartläggning av situation och behov �Grundläggande behov? �Sociala behov? �Medicinska behov? �Hur ser livssituationen ut? Boende, nätverk, arbete/sysselsättning, ekonomi etc. � Kan behoven tillgodoses på andra sätt? � Vilka mål/önskemål har brukaren? � Resurser och förmågor viktiga att kartlägga � Vilka insatser kan man erbjuda/föreslå och hur kan de anpassas till brukarens behov? � Information om insatser och utbud jätteviktigt!!!

Att kommunicera beslut �I ett beslut är det viktigt att det tydligt framgå � vad ansökan eller begäran gäller � om beslutet innebär bifall, delvis bifall alternativt delvis avslag eller � avslag på ansökan eller begäran � vad som beviljas � enligt vilket lagrum beslutet fattas � eventuella förbehåll inklusive tidsbegränsning.

Samordnad individuell plan � Den samordnade individuella planen ska ange: ◦ vilka insatser som behövs ◦ vilka insatser som respektive huvudman ska ansvara för ◦ vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen ◦ vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Genomförandeplan � om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka � vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den � när och hur insatsen eller delar av den ska genomföras � på vilket sätt den enskilde har haft inflytande över planeringen � vilka personer som deltog i planeringen � när planen fastställdes � när och hur planen ska följas upp.

Psykosocialt boendestöd � Relationen � Komma ut � Planera sociala och praktiska aktiviteter � Stöd i genomförandet av aktiviteter � Att utvecklas i sin självständighet ”Boendestödet är lite mer kompisaktigt, han frågar vad jag vill göra idag. Psykiatrin är mer professionellt, de frågar hur jag mår, om jag har feber och om jag har tagit mina mediciner”.

Stöd för att förebygga fysisk ohälsa och förbättra fysisk hälsa � Hjälp/påminnelse/stöttning kring personlig hygien � Att förbättra, utveckla motionsvanor � Matvanor, planering av inköp � Stöd i kontakten med vårdgivare, tandläkare � Stöd i medicinhantering

Kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning � Scheman � Väckarklockor � Bolltäcke/kedjetäcken � Handdatorer � Elektroniska medicindocetter � Uppmärkning av skåp, garderober � Timstockar

Rätten till egen bostad för psykiskt störda handlar om den grundläggande mänskliga rättigheten att kunna skapa sig ett eget hem. (Psykiatriutredningen 1991) � � � Möjligheten till avskildhet men också möjligheten till kontakt och gemenskap, i den egna bostaden, i huset, i kvarteret och grannskapet. Möjligheten att dra sig undan och att vara samman. Möjligheten till ett avskilt sovrum i den egna bostaden. Den individuella friheten och tillfredsställelsen att själv göra avvägningar mellan olika behov och önskemål. God ljudisolering, badkar. Möjligheten till skapande verksamhet och meningsfulla uppgifter i bostaden, trädgården, kvarteret. Möjligheten att klara sig själv, men också att få hjälp. Närheten till bostadskomplement, service och arbetsplatser. Möjligheten till identifikation, hemkänsla och tillhörighet.

Ett hem är Mitt Eget. Det är att ha någonstans att längta till, att komma hem till, när man varit ute och rest. Att bo på ett ”boende”, det är inte tänkbart en gång. Jag anser mig frisk och vill inte ha främmande människor omkring som talar om vad jag ska göra. En gång i tiden när jag sågs som ett ”hopplöst fall” bodde jag för mig själv i en lägenhet. En godhjärtad människa, en sjuksköterska, kom hem till mig och hjälpte mig att komma igång. Hon gav mig inga ”pekpinnar” utan ställde sig bara och diskade. Självklar hjälp. Då härmade jag henne. Då kom jag igång med att sköta mitt hem. ”Lisa”

Hem eller hemliknande boende? � Kontroll: Man kan vara sig själv och bestämma över sin vardag, kan bestämma om vem som får komma in samt hur hemmet ska utformas och disponeras. � Identitet: Hemmet är en viktig markör för den personliga identiteten och platsen där man kan uttrycka sin personliga livsstil. � Relationer: Hemmet är en viktig plats för att upprätthålla relationer. � Aktivitet: Hemmet kan ses som ett aktivitetscentrum. � (Det är mitt hem- vägledning om boende och boendestöd för personer psykisk funktionsnedsättning, Socialstyrelsen 2010 ) med

Viktigaste behoven hos personer i bostad med särskild service � � daglig sysselsättning, boende, mat, sociala kontakter, ekonomi, skötseln av bostaden och fysisk hälsa. mer hjälp och stöd vid svåra psykiatriska symtom, lägre funktionsnivå, högre ålder och längre sjukdomstid. Skillnader mellan kvinnors och mäns självskattade behov. � Fler kvinnor än män anser att de behöver vård och stöd när det gäller den fysiska hälsan. � Män: i större utsträckning hjälp och stöd med att etablera och/eller handskas med intima relationer, drogmissbruk, boendesituationen samt mathållning och skötsel av det egna hemmet [38].

Insats Antal personer (avrundat) � Bostad med särskild service � Boendestöd i ordinärt boende � Hemtjänst i ordinärt boende � HVB, annan enskild verksamhet � Summa 6 200 13 000 2 400 2 000 23 600

� Många patienter i öppenpsykiatrin vet inte om att socialpsykiatrin finns.

Viktigaste preferenserna vid val av boende hos personer med psykiska funktionsnedsättningar � 1) Hyresbeloppet � 2) Tryggt område � 3) Bra skick � Tillgång till personal långt ner på listan (medan personal skattade det som viktigt). � Att inte bo i områden/gruppboenden där man riskerar bli utpekad som psykiskt sjuk

Boende/personal � � � � � - lugnt och tyst och fridfullt - fräscha lokaler, fin personal - ha möbler, min musik, att människor kommer och hälsar på, värme och kärlek - rent och snyggt i trappuppgången, rent och snyggt i tvättstugan, grannar som man litar på, att trädgård, gårdsplan sköts ordentligt, nyrenoverad, ej sliten - rätt öppet, högt till tak, roligt tillsammans, gemenskap - säkerhet och trygghet, lugn och ro - gemenskap medboende - fysisk miljö som gör det tryggt - städat, ordning, snyggt, gemenskap, närhet till andra människor - att kunna se fåglar utanför fönstret, att kunna se att det är liv ute – människor som rör sig – arbetare, verksamhet, naturligt liv � � � � � � - en trygg bas där man är behövd - att ha en egen lägenhet med förstahandskontrakt - trygghet och harmoni runtomkring samt möjlighet att krypa undan och också möjlighet att ha sällskap - att ha en egen bostad – det är mitt – där man kan få hjälp och stöd och trygghet - lämplighet i byggnadens utformning, bra fungerande personalgrupp och individuell kravnivå - att kunna känna tryggheten och att stimuleras till självständighet - egen lägenhet, egen nyckel och eget kontrakt som en Svensson, egen lägenhet med trygghet - att få vara själv när man själv vill det och personal respekterar att det är de boendes egna lägenheter - ljusa, fina lägenheter med bra planlösning, att man komma och gå som man vill och nära till allt – post, bank, vårdcentral mm - så hemtrevligt som möjligt och ej stökigt och stimmigt

Daglig sysselsättning � Öppna verksamheter (biståndsbeslut behövs inte) � Sysselsättningsverksamheter med olika struktur ◦ Sociala kooperativ (Bed and Breakfast, hunddagis, secondhandbutiker, bagerier, aktivitetshus) ◦ Kommunala inrättningar/arbetsmarknadsenheter med fokus på att närma sig arbetsmarknaden (kommunala praktikplatser/lönebidragsanställningar) ◦ Placering hos privata arbetsgivare, svårt men önskvärt.

� PSYKISK OHÄLSA bland unga

Psykisk ohälsa (Tengland och Brülde) � Att sakna den psykiska förmågan som krävs för att uppnå viktiga mål i livet ◦ Arbeta, sociala relationer, ta hand om sig, bilda familj � Att inte ha tillägnat sig eller kunna använda de basala förmågor och dispositioner som människor normalt har, relaterat till ålder och kön ◦ Psykiska förmågor, verklighetsuppfattning, rationalitet, minne, autonomi, självförtroende, motivation, energi � Att uppleva ett psykiskt hälsorelaterat lidande ◦ Ej känna generell glädje, lugn, harmoni, god självkänsla

Vanliga symptom hos unga: Nedstämdhet Sömnsvårigheter Ängslan Oro Ångest Trötthet Låg självkänsla Stress Kroppsliga symptom: huvudvärk, ont i magen, värk i kroppen ◦ Allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande ◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Vanliga symptom, fortsättning � � � � � Duktiga barn…. Drar sig undan Svårt att knyta an Innesluten Beteende Skolprestationer Mobbning Håller sig hellre till vuxna, ängslig inför kontakt med jämnåriga, klängiga oroliga, humörsutbrott Irritation Beslutsvånda Hopplöshet, förtvivlan, nedvärderar sig själv Infektionskänslighet, glåmighet Psykotiska symtom också vid depression också. Höra röster tex. Tappar intresse för aktiviteter, Glädjelöshet Missbruk Skolk Snatteri Sexuellt riskbeteende självskadebeteende

Diskutera � Anonyma undersökningar om ungdomars hälsa brukar visa höga och ökande siffror för framför allt stress, sömnstörningar och kroppsliga symtom. � Inom forskarvärlden diskuteras om det är en reell ökning eller om resultaten beror på våra förväntningar på att alltid må bra; � har vi fått en nolltolerans mot ohälsa för att vi vill må toppen jämt? ◦ Vad tror ni att det beror på?

Psykisk ohälsa � Unga kvinnor (15 -24år), den enda grupp i samhället där allvarlig psykisk ohälsa ökar (socialstyrelsen 2008) � 1996 17% � 2006 29% ◦ I Värmland 2008, ca 30% av alla sjukskrivningar var pga psykisk ohälsa. ◦ Av dessa var 70% kvinnor.

Förklaringsmodeller � Psykisk ohälsa som naturligt förlopp � Utvecklingspsykologi Utveckling kris Stagnation

Fysisk sjukdom/skada � Psykisk ohälsa vanlig i samband med fysisk sjukdom. � Dock inte sannolikt som förklarande faktor till unga ökade psykiska ohälsa

Stress � Obalans mellan kraven man upplever och förmågan att hantera dem � Strävan efter att uppnå yttre förväntningar � Långvarig stress utan chans till återhämtning kan leda till sjukdomstillstånd � Stress inte förklaringsfaktor utan konsekvens av andra orsaker

ÅLDER, GENUS och KROPPSIDEAL � Utvecklingen av självkänsla som förklaring till psykisk ohälsa? ◦ Tonårsflickor mer negativ självbild än pojkar. ◦ Kroppsuppfattning kontra skönhetsideal ◦ Ökat tryck på att kvinnor ska vara mer som män, men inte tvärtom ◦ Hanteringsstrategier: �Pojkar män gör saker som distraherar �Flickor funderar/grubblar kring orsaken kring sitt mående

Uppväxt � Kärlekslöshet � Otrygghet � Våld, sexuella övergrepp � Riskmiljöer � Sämre ekonomi i familjen � Skolans roll � Steget i vuxenlivet mer osäkert

Social position � Position i samhällshierarkin har starkt samband mellan livslängd och hälsostatus � Utbildningsnivå spelar in ◦ Lågutbildade har generellt mer ohälsa ◦ Upplever färre möjligheter till kontroll och deltagande i samhällslivet ◦ Arbetslöshet spelar stor roll ◦ Studerande kvinnor i V-land uppvisar dock mer besvär än arbetslösa ◦ Geografisk ort spelar roll: �kvinnor i storstäder uppvisar mer psykiska problem än på landsbygd �Män i glesbygd har mer psykiska besvär än män i städer

Socialt kapital � Att inte ha socialt kapital en riskfaktor � Sociala relationer har stark koppling till hälsa ◦ Självkänsla ◦ Tillhörighet ◦ delaktighet

Arbete � Ungdomsarbetslösheten 27% (dock räknas studerande som kan/vill ta arbete in i kategorin) � Förändrade arbetsvillkor- osäkra anställningsformer � Arbete påverkar tillgången till ◦ ◦ sociala relationer, möjlighet till materiella tillgångar status och självkänsla identitet

Konsekvenser arbetslöshet � � � Ekonomisk exklusion- ekonomiskt beroende av offentliga instanser Institutionell exklusion- utesluts från serviceinrättningar som banker, försäkringsbolag, istället beroende av offentliga samhällstjänster Kulturell exklusion- att inte ha ekonomiska möjligheter att leva ett liv som följer socialt accepterade normer Social isolering- drar sig tillbaks från sociala sammanhang, Spatial (rumslig) exklusion- bostadssegregation, att bo i områden med bristande infrastruktur och kulturutbud

Skam � Central känsla för identitetsutvecklingen � Varje gång man känner skam äventyras självkänslan � Rädsla för andras överlägsna attityder( Norbert Elias) � � � I Västerländska samhällen används skambeläggande istället för fysiskt våld för att straffa människor (Richard Sennet) Undvikande, uteslutande Rädslan för att misslyckas skapar skam

Differentiering � Dagens samhälle präglas av normlöshet, gränslöshet � Traditionella roller upplösta � Gränsen mellan vuxenliv och ungdom mer flytande (Zygmunt Bauman) � Ungas förväntningar ökar snabbare än deras faktiska livsmöjligheter

Individualisering � Större möjligheter � Stora skillnader mellan gruppers levnadsvillkor � Vi ifrågasätter det som tidigare var givet � Individuella problem ses inte som ”naturliga” utan som ett ”fel” som kräver åtgärder. � Från kollektiv till egocentrering � Livet blir ett projekt som måste lyckas � Från industrisamhälle till konsumtionskultur � Hela världen är vår?

� Integration- att kunna hantera både bra och dåliga erfarenheter ◦ Tolka ◦ Betarbeta ◦ Införliva både vardagliga och traumatiska händelser �Vilka skills får barn och unga med sig? �Implementering= att sammanställa, utveckla kunskap och se verkligheten som den är �Att reflekterande kunna anpassa sig till den verkligheten �Val, livsval, information, könsroller

Vilka förklaringsfaktorer har högst förklaringsgrad? �I Liv och hälsa-studien 2008, Värmland � Stress � Svagt socialt stöd � Nedlåtande behandling � Ekonomiska problem ◦ (källa: Nästan 4 av 10 - en studie om kvinnor psykiska hälsa i Värmland, Andrén och Kalander Blomquist. )

� Finns det heltäckande förklaringar som kan förklara människors upplevda psykiska ohälsa? � Nej, varierande faktorer påverkar i de enskilda fallen. � Kan man se generella tendenser?