Samhllsvetenskapliga metoder Intervju och enktmetodik Sofia Klvemark Sporrong

Samhällsvetenskapliga metoder Intervju- och enkätmetodik Sofia Kälvemark Sporrong Institutionen för farmaci

Innehåll • • Syfte Kvalitativ/kvantitativ inriktning Urval Metoder Intervju/fokusgrupp Enkät Observation

Syftet avgör metod! Forskning börjar med en fråga, och frågans art avgör vilken metod som lämpligen kan besvara den.

Exempel på frågeställningar • Finns det något samband mellan användning av bensodiazepiner under graviditeten och fosterskador? • Är det vanligare att kvinnor som dricker alkohol också använder bensodiazepiner? • Hur är det att ha en kronisk hudsjukdom? Hur påverkar det vardagslivet? • Vilken nytta gör farmaceuter i vårdkedjan?

Olika typer av frågor – olika typer av resultat • Kvalitativ forskning – Hur ser något ut? Vad betyder något? • Kvantitativ forskning – Hur mycket? Andelar? Samband?

Kvantitativ metod ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren • systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, • sammanfattar dessa i statistisk form samt • från dessa bearbetade data analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser. http: //www. ne. se/jsp/search/article. jsp? i_art_id=234260 Nationalencyklopedin 2002 -10 -17

Kvalitativ metod inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren • själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, • att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, • samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder. http: //www. ne. se/jsp/search/article. jsp? i_art_id=234209 Nationalencyklopedin 2002 -10 -17

Typ av frågor Kvantitativ metod Kvalitativ metod • Finns det något samband mellan A och B? • Vad innebär det? • Förekommer A i större eller mindre omfattning i gruppen C än D? • Vad kännetecknar denna händelse eller detta fenomen? • Vad handlar det om?

Analys Kvantitativ metod Kvalitativ metod • Testa hypoteser • Analys av numeriska data • Generera hypoteser • Analys av mening

Kvantitativ eller kvalitativ studie? lite Hur mycket vi? mycket Besvarar: Kvalitativ studie Vill veta utbredning Vilka uppfattningar finns? Vill förstå mer Kvantitativ studie Hur vanliga är uppfattningarna och hur skiljer de sig åt mellan olika grupper?

Urval • Slumpmässigt urval • Icke-sannolikhetsbaserade urval t ex: – – Heterogent urval Homogent urval ”Purposive sampling” ”Snowball sampling”

Att svara på innan du väljer metod • Syfte. Varför görs undersökningen? • Frågeställningar. Vilka frågor vill jag ha svar på? • Studiepopulation. Vilka vill jag fråga/studera? • Urval. Bakgrundsfaktorer/urvalsram? • Min egen förförståelse? • (Resurser)

Exempel på samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoder • • • Enkät Intervju Fokusgrupp Observation Dagböcker Text- ljud- bild-dokument Obs! De flesta metoder kan användas både kvalitativt och kvantitativt

Intervjumetodik - inkl fokusgrupper

Intervjuer eller fokusgrupper? Intervjuer • Enskilda individer • Tidsödande • Endast interaktion mellan intervjuare och respondent • Alla ges utrymme • Passar dem som inte tycker om att diskutera i grupp Fokusgrupper • Grupper • Relativt snabbt • Gruppinteraktioner • Passar dem som inte vill intervjuas ensamma

Intervjuer eller fokusgrupper? • Fokusgrupper kan ge extra mycket kunskap då deltagarna förklarar för varandra och reagerar på varandra • Fokusgrupper är svårare att organisera, leda, dokumentera och analysera • Intervjuer kan ge djupare dialog och relation

Intervjuundersökningens sju stadier 1. Tematisering – beskriv ämnet, formulera syfte 2. Planering – urval, rekrytering, frågeguide, pilot Godkännande från forskningsetikkommitté 3. Intervju – enligt intervjuguide 4. Utskrift – verbatim (ord för ord) 5. Analys – kodning och kategorisering av textmaterialet 6. Verifiering – interbedömarreliabilitet, validitet 7. Rapportering Modifierat efter Kvale, 1997

Att ställa frågor • Fråga en sak i taget • Kräver frågorna för mycket sakkunskap och/eller minne? • Se upp för partiska/påverkande formuleringar • Ordningsföljd (tratt-teknik) • Testa eller diskutera!

Praktiskt • Introduktionsbrev: Presentera projektet för respondenter (inkl tidsåtgång och anonymitet) • Intrycket du ger (klädsel, kroppsspråk, lyssnande) • Miljön. Fokusgrupper: placering, se varandra • Dokumentation Fokusgrupper även: • Gruppstorlek (ca 4 -6 personer) • Understryk diskussion i gruppen (inte svar till dig) + anteckna vem som sa vad

Intervjuarens roll • Skapa ett avspänt, trevligt, tillåtande klimat • Påverka den/de intervjuade så lite som möjligt • Ställa öppna frågor som ger utrymme för vad respondenter tycker är viktigt • Följa upp och fördjupa respondentens svar • Se till att de områden som är av betydelse för studiens syfte täcks in

Faktorer som påverkar data genererade från fokusgrupper Intrapersonella faktorer demografiska faktorer fysisk framtoning personlighetsdrag Miljöfaktorer fysisk omgivning territorialitet Interpersonella faktorer gruppkohesion - group-think gruppkompatibilitet social makt icke-verbal kommunikation

Moderatorns roll • • Introducera Återföra till ämnet Se till att alla gör sig hörda Varm, empatisk och humoristisk Engagerad, men opartisk Flexibel Bör assisteras av person som sköter inspelningsutrustning och antecknar

Kvalitativa data - rika - komplexa - ostrukturerade

Kvalitativ analys • Innehållsanalys – Gå tillbaka till syftet – Söka trender och mönster (flera genomläsningar). Inte orden utan meningen viktig. – Datareduktion – Kodning – Skapa kategorier – Dra slutsatser Fokusgrupper: även interaktionen Strukturerat - kunna beskriva hur man gjort

Analysen ska även vara verifierbar för läsaren av den vetenskapliga artikeln Ge exempel på rådata, som kodats in under respektive kategori (i form av citat).

• Interbedömarreliabilitet – Mer än person genomför analysen (oberoende, konsensusdiskussioner) • Validitet – Har vi mätt vad vi avsåg att mäta? – Finns det något annat sätt att studera fenomenet, som kan validera våra resultat? Andra studier? – Triangulering

Intervjuundersökningens sju stadier 1. Tematisering – beskriv ämnet, formulera syfte 2. Planering – urval, rekrytering, frågeguide Godkännande från forskningsetikkommitté 3. Intervju – enligt intervjuguide 4. Utskrift – verbatim (ord för ord) 5. Analys - kodning och kategorisering av textmaterialet 6. Verifiering – interbedömarreliabilitet, validitet 7. Rapportering Modifierat efter Kvale, 1997

Kvalitativ bearbetning med datorprogram (typ NVivo) • • Kodning Lagring Sökningar Länkning • Presentation av data • Att dra slutsatser och verifiera • Teoribildning • Grafisk presentation • Rapportskrivning • (adapted from Miles and Huberman, 1994)

Datorbaserad bearbetning av kvalitativa data Fördelar Nackdelar • Snabbare analys • Lätt att skapa och ändra koder • Högre reliabilitet • Materialet lätt sökbart • Programmet gör ej analysen, ej substitut för “hantverk” och metodkunskaper • Riskerar att kvantifiera data • Tar tid att lära sig

Enkätmetodik

”The great popularity with questionnaires is they provide a quick fix for research methodology. No single method has been so abused” Gillham B. , 2000

Enkäter är verktyg för insamling av information om människors: • Kunskaper • Föreställningar • Attityder • Beteenden

Enkätinstrumentet • Vilken information vill du samla in? • Finns något färdigt instrument? • Bakgrundsfrågor • Är enkätens reliabilitet och validitet god? • Hur ska en enkäten se ut (layout)? • Hur gör du ditt urval? (Obundet Slumpmässigt Urval) • Vilka godkännanden behöver du?

Att tänka på vid frågeformulering • • • Använd ett enkelt språk Gör korta frågor Undvik flera frågor i en Undvik ledande frågor Undvik negativt formulerade frågor Fråga bara sådant som respondenten har kunskap nog att kunna besvara • Försäkra dig om att frågor och svarsalternativ tolkas lika av alla respondenter (reliabilitet) Efter Colin Robson. Real World Research.

Att tänka på vid frågeformulering (forts. ) • • Undvik tvetydligheter Undvik direkta frågor om känsliga saker Försäkra dig om att referensramen är klar Tvinga inte fram ställningstaganden - ha med vet ej/ingen åsikt (undantag finns) • Undvik att fråga efter onödigt detaljerad information • Undvik social önskvärdhetsbias – visa att alla svar är OK Efter Colin Robson. Real World Research.

Datainsamlingen • Pilot • Planera datainsamlingen • Maximera svarsfrekvensen • Föra in, kontrollera och tvätta data • Analysera data • Skriva och rapportera

Kvantitativ analys • Bör ha bestämts innan datainsamling, annars risk för ”fishing expedition” • Siffror: – Deskription – Statistik, ex. vis. samband. Tänk på skalnivå! (nominal, ordinal, intervall, kvot) • Presentation (inkl. tabeller, diagram)

Checklista enkät • Frågor: formuleringar, svarsalternativ (hur analysera? ) • Layout • Urval • Distribution • Minimera bortfall • Datainmatning • Analyser • Presentation

Observation

Observationer • Ger svar på hur människor gör – inte vad de säger att de gör! • Observatörens påverkan? • Tidsödande • Mer eller mindre strukturerad • Deltagande observation – eller inte • Dokumentation • Etik

- When you cannot measure it, when you cannot express it in numbers, your knowledge is of a meagre an unsatisfactory kind (Lord Kelvin) - When you can measure it, when you can express it in numbers, your knowledge is still of a meagre and unsatisfactory kind (Jacob Viner) Qouted in Sayer, Method in social science, 1992

Lästips • • • Victoria Wibeck. Fokusgrupper. Studentlitteratur Annika Lantz. Intervjumetodik. Studentlitteratur Steinar Kvale. Den kvalitatitva forskningsintervjun. Studentlitteratur. Petra M Boynton and Trisha Greenhalgh. Selecting, designing, and developing your questionnaire BMJ 2004; 328: 1312 - 1315. Petra M Boynton. Administering, analysing, and reporting your questionnaire. BMJ 2004; 328: 1372 - 1375. Robson C. Real World Research. A Resource for Social Scientists and Practitioner-Researchers. Oxford: Blackwell Publishing, 2004. Second Edition Wärneryd. Att fråga. Om frågekonstruktion. Statistiska centralbyrån Taylor &Harding. Pharmacy Practice. Taylor and Francis. Innehåller ett kapitel: Reseach methods. Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen. Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur