Geometri Ml Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • Slides: 66
Download presentation
Geometri

Geometri

Mål Efter avslutad kurs ska studenten kunna : � � � - formulera och

Mål Efter avslutad kurs ska studenten kunna : � � � - formulera och värdera uppgifter och övningar i matematik utifrån matematiska begrepp och didaktiska perspektiv - utforma och värdera olika typer av undervisningsmaterial utifrån matematiska begrepp och didaktiska perspektiv - planera en undervisningssituation och motivera sina val utifrån matematiska begrepp, didaktiska perspektiv och skolans styrdokument - lösa uppgifter i matematik och redovisa matematiska resonemang inför andra. - identifiera och redogöra för syfte, frågeställning, teori, metod och resultat i en vetenskaplig text - utifrån kvalitetskriterier inom matematikdidaktisk forskning värdera resultat av matematikdidaktiska studier. 2

Innehåll Under kursen behandlas nedanstående områden: �- Geometri: mätning, geometriska begrepp, klassificering, geometriska former,

Innehåll Under kursen behandlas nedanstående områden: �- Geometri: mätning, geometriska begrepp, klassificering, geometriska former, historia, mönster, teorier om lärande i geometri

Litteratur: Davis, Andrew. ; Goulding, Maria. ; Suggate, Jennifer. Mathematical knowledge for primary teachers

Litteratur: Davis, Andrew. ; Goulding, Maria. ; Suggate, Jennifer. Mathematical knowledge for primary teachers s. 231 -244, 255 -261 � Burger, W. F; Shaughnessy, J. M. Characterizing the Van Hiele levels of development in geometry � Alseth, Bjørnar; Nordberg, Gunnar; Solem, Ida Heiberg Tal och tanke : matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3 s. 217 - 259 � Kiselman, Christer O. ; Mouwitz, Lars Matematiktermer för skolan � 4

Skolämnet Geometri � Geometri var från 1878 liksom räkning ett eget ämne � 1919

Skolämnet Geometri � Geometri var från 1878 liksom räkning ett eget ämne � 1919 blev geometrin en del av matematikämnet

I mänsklighetens gryning: � Intuitiv uppfattning om naturligt förekommande geometriska begrepp t ex avstånd

I mänsklighetens gryning: � Intuitiv uppfattning om naturligt förekommande geometriska begrepp t ex avstånd och symmetri � Geometriska • - dekoration • - riter mönster

Nya samhällen nya behov � Praktisk geometri för beräkning av areor, volymer och vinklar.

Nya samhällen nya behov � Praktisk geometri för beräkning av areor, volymer och vinklar. � Större byggnader, staka ut land, bygga bevattningsanläggningar, göra astronomiska observationer, osv.

� Geometri utvecklas parallellt med de stora flodkulturerna kring Nilen, Eufrat och Tigris, Indus

� Geometri utvecklas parallellt med de stora flodkulturerna kring Nilen, Eufrat och Tigris, Indus och Ganges, samt Gula floden. � Egyptisk geometri 1850 – 1650 f kr � Babylonisk 2000– 1600 f Kr � Indisk geometri 500– 200 f Kr � Kinesisk geometri Hanperioden (206 f Kr – 221 e Kr)

Exempel på kunskaper � Area och volymberäkningar av rektanglar, rätvinkliga trianglar, volymen av cylindrar

Exempel på kunskaper � Area och volymberäkningar av rektanglar, rätvinkliga trianglar, volymen av cylindrar och stympade pyramider. � Ungefärligt � värde för π. Pythagoras sats

Ordet geometri � Ordet geometri är av grekiskt ursprung och är bildat av geo

Ordet geometri � Ordet geometri är av grekiskt ursprung och är bildat av geo (jord) och metrein (mäta) = jordmätning

Empirisk geometri � Gemensamt för geometrin i ovannämnda kulturer är att den till största

Empirisk geometri � Gemensamt för geometrin i ovannämnda kulturer är att den till största delen var empirisk � Kunskaperna var sammanfattade i enkla tumregler utan några försök att inordna dem under en större sammanhängande teori.

Från empirisk till deduktiv vetenskap � En viktig vändpunkt i geometrins utveckling i Grekland

Från empirisk till deduktiv vetenskap � En viktig vändpunkt i geometrins utveckling i Grekland på 500 -talet f Kr. � Filosofen Thales från Miletos (ca 624– 546) ställde frågan inte bara frågan ”Hur förhåller det sig? ” utan även ”Varför förhåller det sig så? ”. � Logiska argument för geometriska påståenden härleda några enkla påståenden ur andra.

Euklides Elementa ca 300 f kr � Den mest spridda boken västvärlden efter bibeln

Euklides Elementa ca 300 f kr � Den mest spridda boken västvärlden efter bibeln � Euklides ”upptäckte” inte geometrin, han sammanfattade, korrigerade och systematiserade tidigare kunskaper. � Normgivande lärobok under mer än 2000 år � Originaltexten är förlorad

Elementa inleds med förklaringar av 23 primitiva begrepp � Primitiva termer begrepp = grundläggande

Elementa inleds med förklaringar av 23 primitiva begrepp � Primitiva termer begrepp = grundläggande tekniska � Definieras inte matematiskt med hjälp av andra termer. � Att definiera allting är omöjligt om man vill undvika cirkeldefinitioner.

Primitiva begrepp 1. 2. 3. 4. En punkt är det som ej har någon

Primitiva begrepp 1. 2. 3. 4. En punkt är det som ej har någon del En linje är en längd utan bredd Ändarna på en linje är punkter En rät linje är en linje som ligger jämnt med punkterna på sig själv. 5. En yta har längd och bredd med saknar tjocklek 6. osv…

Euklides har 5 Axiom (självklara grundsatser som inte behöver förklaras) � 1. � 2.

Euklides har 5 Axiom (självklara grundsatser som inte behöver förklaras) � 1. � 2. � 3. � 4. � 5. Om Om Om A A A = B och B = C så är A = C = B så är A + C = B så är A – C = B – C och B sammanfaller så är A = B är en del av B så är A < B � Aristoteles skilde mellan Axiom och Postulat men numera betyder de oftast samma sak.

Euklides 5 postulat (”Geometriska sanningar”) Något man utgår från i teorin men inte bevisar

Euklides 5 postulat (”Geometriska sanningar”) Något man utgår från i teorin men inte bevisar 1. Mellan två punkter kan man dra en rät linje 2. En ändlig rät linje kan förlängas i en oändlig rät linje åt båda hållen 3. En cirkel kan ha vilket centrum och vilken radie som helst 4. Alla räta vinklar är lika och …

Parallellpostulatet 5. Om två linjer i planet skärs av en tredje linje och de

Parallellpostulatet 5. Om två linjer i planet skärs av en tredje linje och de inre vinklarna på samma sida är mindre än två räta vinklar kommer de två linjerna om de förlängs att skära varandra på den sida där de två inre vinklarna ligger Om l och m är parallella så är i euklidisk geometri alternatvinklarna α och β lika stora.

Varför är det så viktigt med definitioner och postulat/axiom? � Jo, man använder dessa

Varför är det så viktigt med definitioner och postulat/axiom? � Jo, man använder dessa för att bevisa matematiska påståenden � Varje ny sats härleds ur tidigare satser och/eller ur axiomen. � På så vis kan man visa att det gäller alla fall och inte bara de fall som man har provat det på. �I matematik räcker det inte med att mäta vinkelsumma i 4 trianglar och säga att vinkelsumman nog är 180 grader i en triangel, man måste visa att det gäller för alla trianglar.

Från grekerna till nutid � Under de första århundradena efter Kristus upphörde i stort

Från grekerna till nutid � Under de första århundradena efter Kristus upphörde i stort sett studiet av högre geometri. � Vetenskapen levde kvar hos arabiska vetenskapsmän, som översatte och kopierade de grekiska klassikerna. � På 1100 -talet gjordes den första latinska översättningen av Elementa från arabiska, � På 1600 - och 1700 -talen nådde geometrin den standard som den en gång haft.

Ett viktigt steg: � Upptäckten 1800 -talet. av icke-euklidisk geometri under � Formella axiomsystem

Ett viktigt steg: � Upptäckten 1800 -talet. av icke-euklidisk geometri under � Formella axiomsystem och abstrakta matematiska teorier utan direkt anknytning till verkligheten. � Euklidisk geometri utgår från att jorden är platt � Icke-euklidisk geometri arbetar med krökta ytor

Definitioner � En definition är en redogörelse för begreppets betydelse. En god definition beskriver

Definitioner � En definition är en redogörelse för begreppets betydelse. En god definition beskriver en bestämd klass av objekt och endast den. � Definitionens intention: anger begreppets mening eller betydelse � Definitionens extension: de objekt som sorterar under begreppet (Tall & Vinner, 1981)

Exemplet parallelltrapets: � Definition: En fyrhörning med minst två parallella sidor. Extension?

Exemplet parallelltrapets: � Definition: En fyrhörning med minst två parallella sidor. Extension?

Exemplet parallellogram: � Definition: En fyrhörnig vars motstående sidor är parallella. Extension?

Exemplet parallellogram: � Definition: En fyrhörnig vars motstående sidor är parallella. Extension?

� Skillnad mellan nödvändiga och tillräckliga betingelser

� Skillnad mellan nödvändiga och tillräckliga betingelser

� Tall och Vinner (1981) skiljer mellan Begreppsdefinitioner och Begreppsbilder

� Tall och Vinner (1981) skiljer mellan Begreppsdefinitioner och Begreppsbilder

BEGREPPSDEFINITION � Mer precist ett begrepps innebörd, motsvarar ungefär det som benämnts definitionens intention.

BEGREPPSDEFINITION � Mer precist ett begrepps innebörd, motsvarar ungefär det som benämnts definitionens intention. � Kan vara en formell definition, men den kan också ha uppstått spontant och skilja sig från den formella definitionen.

BEGREPPSBILD � Medvetna eller omedvetna bilder och föreställningar vi alla har om de begrepp

BEGREPPSBILD � Medvetna eller omedvetna bilder och föreställningar vi alla har om de begrepp vi arbetar med. � Ex 1: att en triangel har spetsen uppåt. � Ex 2: En kvadrat och en rektangel är två olika geometriska former.

Centralt innehåll i årskurs 1 -3, Lgr 11 Geometri � Grundläggande geometriska objekt, däribland

Centralt innehåll i årskurs 1 -3, Lgr 11 Geometri � Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 29

Endimensionella geometriska objekt i Lgr 11 � Punkt ◦ objekt med läge men utan

Endimensionella geometriska objekt i Lgr 11 � Punkt ◦ objekt med läge men utan utsträckning � Linje ◦ Endimensionellt geometriskt objekt ◦ Kan vara rät eller krökt ◦ Kan vara begränsad åt ett håll eller båda � Sträcka ◦ Linje (kurva) som är rak och begränsad åt båda hållen

Grundläggande geometriska egenskaper : Längd � Längd är en storhet, dvs har en storlek

Grundläggande geometriska egenskaper : Längd � Längd är en storhet, dvs har en storlek och en dimension � Längd mäts i enheten meter med olika prefix

Tvådimensionella geometriska figurer i Lgr 11 � Fyrhörningar ◦ ex. Rektangel, Kvadrat, Parallellogram, Parallelltrapets,

Tvådimensionella geometriska figurer i Lgr 11 � Fyrhörningar ◦ ex. Rektangel, Kvadrat, Parallellogram, Parallelltrapets, Romb � Triangel ◦ ex. Likbent, Rätvinklig, Liksidig � Cirkel

Parallelltrapets Fyrhörning med minst två parallella sidor Sida En av de sträckor som bygger

Parallelltrapets Fyrhörning med minst två parallella sidor Sida En av de sträckor som bygger upp en månghörning Hörn Punkt där två sidor möts i en månghörning Kant?

Parallellogram Fyrhörning vars sidor är parvis parallella Romb Parallellogram där två närliggande sidor är

Parallellogram Fyrhörning vars sidor är parvis parallella Romb Parallellogram där två närliggande sidor är lika långa

Rektangel Parallellogram vars alla vinklar är räta (Kiselman)

Rektangel Parallellogram vars alla vinklar är räta (Kiselman)

Kvadrat Rektangel med två närliggande sidor av samma längd (Kiselman)

Kvadrat Rektangel med två närliggande sidor av samma längd (Kiselman)

Triangel = trehörning Månghörning med tre hörn (Kiselman)

Triangel = trehörning Månghörning med tre hörn (Kiselman)

Olika trianglar Spetsvinklig triangel Triangel där alla vinklar är spetsiga. Trubbvinklig triangel Triangel där

Olika trianglar Spetsvinklig triangel Triangel där alla vinklar är spetsiga. Trubbvinklig triangel Triangel där en av vinklarna är trubbig. Rätvinklig triangel Triangel där en av vinklarna är rät.

Likbent triangel Triangel där minst två av sidorna är lika långa

Likbent triangel Triangel där minst två av sidorna är lika långa

Liksidig triangel I en liksidig triangel är alla tre sidorna lika långa. AB =

Liksidig triangel I en liksidig triangel är alla tre sidorna lika långa. AB = BC = AC Alla vinklar är också lika stora. ΛA = ΛB = ΛC = 60º

Cirkel Kurva i planet som består av alla punkter som har ett givet avstånd

Cirkel Kurva i planet som består av alla punkter som har ett givet avstånd (radien) till en fix punkt (medelpunkten)

Grundläggande begrepp: trianglar och rektanglar � Sida � Hörn � Vinklar - Räta Spetsiga

Grundläggande begrepp: trianglar och rektanglar � Sida � Hörn � Vinklar - Räta Spetsiga Trubbiga • • Vinkelsumma Area Omkrets Parallell Bas Höjd Liksidig Likbent

Grundläggande geometriska egenskaper: omkrets Synonym: perimeter Definition: Kurvans längd (hos en sluten kurva) Engelskan

Grundläggande geometriska egenskaper: omkrets Synonym: perimeter Definition: Kurvans längd (hos en sluten kurva) Engelskan har två ord för omkrets: � Circumference för omkrets hos en cirkel � Perimeter för omkrets hos övriga 2 dimensionella objekt

Grundläggande geometriska egenskaper: area � Yta = Area? � Yta beskriver en del av

Grundläggande geometriska egenskaper: area � Yta = Area? � Yta beskriver en del av ett plan. Kan vara buktig eller plan. � Area är storleken hos en yta. � Fram till 1960 -talet användes begreppen yta och area synonymt i läroböcker. � Area mäts i m 2

Tredimensionella geometriska figurer i Lgr 11 � Klot � Koner � Cylindrar � Rätblock

Tredimensionella geometriska figurer i Lgr 11 � Klot � Koner � Cylindrar � Rätblock

Klot Definition: Kropp i rummet som består av alla punkter som har avstånd från

Klot Definition: Kropp i rummet som består av alla punkter som har avstånd från en given punkt (klotets medelpunkt) högst lika med ett givet tal (klotets radie). (Kiselman)

Kon Definition: mängd som består av strålar utgående från en given punkt (Kiselman)

Kon Definition: mängd som består av strålar utgående från en given punkt (Kiselman)

Cylinder ”Ett prisma med två parallella cirkelformade basytor” Formell definition: Mängd i rummet som

Cylinder ”Ett prisma med två parallella cirkelformade basytor” Formell definition: Mängd i rummet som består av räta linjer parallella med en given rät

Rätblock Kropp som begränsas av sex rektangelområden, varav två ofta kallas basytor och de

Rätblock Kropp som begränsas av sex rektangelområden, varav två ofta kallas basytor och de övriga sidoytor. Prisma där alla begränsningsytorna är parvis parallella och alla vinklar räta.

Kub Rätblock där alla kanter är lika långa.

Kub Rätblock där alla kanter är lika långa.

Grundläggande begrepp: Volym � Formell � Kropp: definition: Storleken hos en kropp tredimensionellt geometriskt

Grundläggande begrepp: Volym � Formell � Kropp: definition: Storleken hos en kropp tredimensionellt geometriskt objekt

Grundläggande geometriska egenskaper: massa och vikt � Vikt • • Kraften som drar ett

Grundläggande geometriska egenskaper: massa och vikt � Vikt • • Kraften som drar ett objekt mot jorden Mäts i Newton Kan variera En fjädervåg mäter vikt � Massa • • – Mängden materia i ett objekt mäts i kilogram Alltid samma En balansvåg mäter massa Densitet = massa per volymenhet

Hur kan man utveckla förmågor mha centralt innehåll i geometri? � Formulera och lösa

Hur kan man utveckla förmågor mha centralt innehåll i geometri? � Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, � Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp � Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter � Föra och följa matematiska resonemang � Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

� “Om eleverna får vara med och diskutera grunden för klassificeringen visar det sig

� “Om eleverna får vara med och diskutera grunden för klassificeringen visar det sig att deras förmåga till matematiskt tänkande och argumentation utvecklas” (Shir & Zaslavsky 2001 i Solemn)

Spelar det någon roll?

Spelar det någon roll?

van Hieles nivåer för begreppsförståelse � Teori som beskriver hur elever resonerar kring geometriska

van Hieles nivåer för begreppsförståelse � Teori som beskriver hur elever resonerar kring geometriska former. � Eleverna når ”platåer” i sin geometriska förståelse som kallas nivåer eller ”levels”. � Många elever (och vuxna) stannar på nivå 1. � Lärare undervisar ofta på en högre nivå än elevens. � Utveckling från en nivå till nästa beror mer på undervisningen än elevens ålder

Level 0 ”Visualisering” (igenkänning) � � � Eleven kategoriserar former baserat på dess utseende

Level 0 ”Visualisering” (igenkänning) � � � Eleven kategoriserar former baserat på dess utseende och om det liknar de former eleven stött på tidigare. Eleven känner igen en geometrisk figur som en helhet och tar ingen hänsyn till figurens delar. Eleven kan till exempel känna igen en bild av en rektangel, men är inte medveten om några egenskaper hos den, som t. ex. att den har parallella sidor. En rektangel blir en rektangel, för den ser ut som en låda. En triangel som står på sin spets kan alltså klassas som ”icke-triangel”, en smal rektangel blir ”för smal”.

Level 1 ”Analys” � Definitionerna är något som följer med formerna. En kvadrat har…

Level 1 ”Analys” � Definitionerna är något som följer med formerna. En kvadrat har… � Eleven tar hänsyn till figurens delar ex. att motstående sidor hos en rektangel är parallella � Vet inte att en kvadrat kan ses som en rektangel eller som en romb

Level 2 ”Abstraktion” � � � Formerna följer med definitionen Eleven använder abstrakta definitioner,

Level 2 ”Abstraktion” � � � Formerna följer med definitionen Eleven använder abstrakta definitioner, kan ta bort onödiga definitioner. Förstår att kvadrater är rektanglar, men även att det inte är tvärtom och kan förklara det med hjälp av definitioner. Eleven kan logiskt ordna figurer, t. ex. att alla kvadrater är rektanglar, men alla rektanglar är inte kvadrater. Hon förstår de inbördes sambanden mellan figurer och inser vikten av korrekta definitioner. Förstår inte deduktionens roll i geometrin

Level 3 ”Deduktion” � Eleven satser. förstår principen bakom axiom, bevis och � Kan

Level 3 ”Deduktion” � Eleven satser. förstår principen bakom axiom, bevis och � Kan använda axiom för att bevisa påståenden om t. ex. rektanglar och trianglar, men tänkandet är i allmänhet inte så precist att hon förstår nödvändigheten av axiom � Definitioner och postulat uppfattas som allmängiltiga, och kan därför inte tänka sig en icke-euklidisk geometri

Level 4 ”Rigor” (Stringens) � Eleven kan studera olika geometriska system med olika axiom,

Level 4 ”Rigor” (Stringens) � Eleven kan studera olika geometriska system med olika axiom, även utan att ha (fysiska) modeller att titta på. � Eleven förstår vikten av precision, när man arbetar med geometrins grunder, � Kan t. ex. också analysera och jämföra euklidisk och icke-euklidisk geometri

Rektangel förskola Identifiera rektanglar och deras egenskaper. Vilken av van Hieles nivåer? Bonnier Mina

Rektangel förskola Identifiera rektanglar och deras egenskaper. Vilken av van Hieles nivåer? Bonnier Mina första matte-ord

Rektangel år 2 ”En fyrhörning med bara räta vinklar. Motstående sidor är lika långa.

Rektangel år 2 ”En fyrhörning med bara räta vinklar. Motstående sidor är lika långa. ” Formell definition: Parallellogram vars alla vinklar är räta. Alt. Fyrhörning med parvis parallella sidor. No. K Pixel 2

Linje, stråle och sträcka No. K Eldorado 3 B Linje: En linje har ingen

Linje, stråle och sträcka No. K Eldorado 3 B Linje: En linje har ingen Ändpunkt Formell definition: Stråle: Linje som är rak och begränsad åt ett håll Formell definition: Sträcka: Linje med en början och ett slut

Geometriska kroppar år 2 � Kub � Pyramid � Rätblock � Sidoytor � Hörn

Geometriska kroppar år 2 � Kub � Pyramid � Rätblock � Sidoytor � Hörn � Kanter No. K Pixel 2

Korrekta begrepp Tredimensionella figurer No. K Eldorado 3 A

Korrekta begrepp Tredimensionella figurer No. K Eldorado 3 A