Frn ord till handling Vgar till ett lngsiktigt

Från ord till handling Vägar till ett långsiktigt föräldrastöd Disa Bergnéhr, Tema Barn Linköpings universitet Disa. Bergnehr@liu. se

Stat och föräldrar: ett gemensamt omsorgs- och fostransansvar • Skola med skolplikt - 1842 allmän folkskola (krav på att skola skulle finnas i bygden) - 1882 folkskolestadga (skolplikt) - 1971 obligatoriska grundskola 9 år helt genomförd • Socialtjänst • Välfärdsstat med generella insatser

Välfärdsstatens framväxt under 1900 -talet • Samhälleliga insatser som förbättrar levnadsstandarden för alla • En familjepolitik som underlättar för unga vuxna att skaffa barn • Ett folkhälsoperspektiv (med generella insatser)

Exempel på reformer med syfte att stödja barn och föräldrar • Moderskapspenning (1931) • Preventivmedelslagen från 1910 upphör att gälla (1938) • Arbetsgivare förbjuds säga upp kvinnor på grund av giftermål, graviditet och förlossning (1939) • Avgiftsfri barn- och mödrahälsovård och förlossning

1940 -, 1950, och 1960 -talen • Avgiftsfria skolmåltider (1948) • Universellt barnbidrag (1948) • Samtliga mödrar får 3 månaders betald moderskapspenning (1955) • Förbud aga i skolan (1958) • Moderskapspenningen knyts till kvinnans tidigare lön/förvärvsarbete (1963)

1970 och 1980 -talen • Utbyggd barnomsorg • Individuell beskattning (1971) • Fri abort (1976) • Föräldraledighet (1974) • Rättighet att som småbarnsförälder arbeta deltid (1979) • Ekonomisk kompensation vid vård av sjukt barn • Förbud att aga barn (1979) • Gemensam vårdnad vid skilsmässa (1980 -tal)

1990 och 2000 -tal • ’Pappamånad’ (1995) • Maxtaxa (2001) • Två ’pappamånader’ (2002) • Jämställdhetsbonus (2008) • Vårdnadsbidrag (2008) • Fäder nyttjar ca 23% av föräldraledigheten (2009)

Barn som sociala investeringar • Förändrad ekonomi och arbetsmarknad • Institutionalisering av barndomen (förskola, förlängd skolgång) • Reformerat skolväsende (t ex kommunaliseringen, friskolereformen) • Föräldrarnas och skolans betydelse för barns hälsa och välmående som vuxna betonas

Skola och familjebakgrund • PISA-undersökningar visar på försämrade kunskaper hos 15 -åringarna • Skolorna allt mer homogena • Växande skillnader mellan skolor • Växande skillnader i elevers skolresultat beroende på familjebakgrund • Klass och etnisk bakgrund. . .

Barns och föräldrars familjer • Ca 96% 2 -6 åringar i förskola • 74% av barnen 0 -17 år lever med båda föräldrarna • Av barn 0 -18 år med skilda föräldrar bor 65% bara eller mest med mamma, 17% bara eller mest med pappa, 18% växelvis • Av barn 0 -5 år med skilda föräldrar bor 66% enbart eller mest med mamma, 23% enbart eller mest med pappa och 10% växelvis • Ombildade familjer och regnbågsfamiljer

Barnfamiljernas ekonomi • Familjer med endast en förvärvsarbetande förälder har fått det sämre • Stora regionala skillnader • 30 procent av barnen 2007 bodde i familjer med hög inkomststandard • Nästan 50 procent av barn med utländsk härkomst bor i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med 10 procent av barn med svensk bakgrund

Barns och ungdomars hälsa – en paradox Hälsan i topp internationellt • Föräldrar ägnar mycket tid åt sina barn • Förskola av god kvalitet • Barn och ungdomar anser det lätt att prata med sina föräldrar (särskilt med mamma) Har ungdomars hälsa försämrats? • • • Ökad stress i skolan 1/3 del saknar godkända betyg från gymnasiet Arbetstillfällen för unga har minskat Skillnader mellan olika barns livsvillkor Osäker framtid? Stora krav på lycka och framgång?

Nationell strategi föräldrastöd, SOU 2008: 131 Generellt föräldrastöd ska främja barns och ungas psykiska hälsa. Det: är ”ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling” (s. 45) ska informera föräldrar om barns utveckling, behov och rättigheter ska ges utifrån föräldrars önskemål och behov ska utgår från föräldrarnas kompetens och kraft

Hur kan samhället - politiker och professionella - arbeta? • Motverka diskriminering, marginalisering och socioekonomisk utsatthet - strukturella insatser • Informera om det samhälleliga stöd som erbjuds • Samarbeta mellan och inom myndigheter och organisationer • Se till barnets, föräldrarnas och familjens/nätverkets resurser men också till strukturella begränsningar • Lokala analyser - vad behövs här, just nu?

Samverkan som påbud • Vad ska vi samverka om? • Hur kan vi samverka kring förebyggande föräldrastöd? • Vilka samarbeten finns? • Vilka resurser har vi (ekonomiska, personella)? • Vilka insatser ska vi samverka om? • Vad kan och bör prioriteras? ! • Lokala behov, möjligheter och begränsningar?

Att samverka om förebyggande föräldrastöd • Skolans uppdrag? • Socialtjänstens uppdrag? • Andra kommunala förvaltningar och aktörer? • Andra myndigheter (landsting, polis…) • Privata aktörer (friskolor m m) • Den ideella sektorn

Horisontell och vertikal samverkan • Politisk samverkan till nytta för barn och föräldrar? • Professionellas nätverk och samverkan • Vem bör initiera föräldrastödssatsningar? Top down och/eller bottom - up?

Förebyggande föräldrastöd och samverkan i praktiken • Initiera • Planera • Pröva • Utvärdera • Initiera ….

Det föräldrastödjande basutbudet - att arbeta för hög kvalitet • Förskola • Skolhälsovård • Mödrahälsovården • Barnhälsovården • Socialtjänsten (t ex samarbetssamtal och andra förebyggande insatser)

Föräldraskap, föräldrastöd och samverkan • Lokala behov av stöd? • Vilken sorts stöd och till vem? • Förutsättningar för stöd? • Föräldrar och barn med resurser och behov

Tack för visat intresse! Disa. Bergnehr@liu. se

Föräldrars önskemål om stöd 2010 n Erfarenhetsutbyte med andra föräldrar n Möjligheter till avlastning i vardagen n Större möjligheter att prata enskilt med professionella n Rådgivning via telefon och webb

Riskfaktorer för barn och unga Boende i socioekonomiskt utsatta områden Ekonomiskt resurssvaga hushåll Föräldrar med litet socialt nätverk Ensamstående förälder Missbruk och riskbruk; psykisk sjukdom och våld mellan vuxna i hushållet Dåliga skolprestationer Ålder? Kön?

Samverkan n Förvaltningslagen n Socialtjänstlagen n Skollagen

Samverkan (ett modeord? ) kopplas till: n Effektivitet n God kvalitet n Brukarnas bästa Stämmer det? ?

Samverkan n Olika verksamheter/aktörer samarbetar kring en fråga eller ett mål Mindre klart avgränsade frågor eller tillfällen Insatser adderas till varandra för att uppnå bättre resultat Konsultation – viss profession konsulterar en annan t ex samarbetet mellan skola och socialtjänst Verksamheter slås samman och arbetsuppgifter blir gemensamma

Samverkan inom och mellan organisationer n Horisontell samverkan n Vertikal samverkan

Samverkan som projekt n Vanligt förekommande n Projekt ett resultat av svårigheter att samverka inom ordinarie verksamhet bl a beroende på olika regelsystem och förutsättningar n Samverkansarbete ofta beroende av externa medel n Mandat för samverkan inom projektet men ej alltid i organisationen n Målen integreras sällan i ordinarie verksamhet

Ökad specialisering och professionalisering har ökat kravet på samverkan DILEMMA: ”Varje organisation och dess handläggare går in i samverkan genom att de identifieras som en avgränsad organisation och en avgränsad profession. Avgränsningen grundar sig inte enbart på det faktum att det är olika hemorganisationer med olika uppdrag utan även på att det i dessa organisationer kan finnas en skillnad i arbetsmetoder, kunskap, värderingar etcetera” (Löfström 2010, s. 38).

n Samverkan i hierarkiska organisationer t ex kommunal ’stuprörsorganistion? n Hur ser det ut hos er? Möjligheter och hinder?

Organisationer är människor - vilka arbetar jag med? Hur kan detta påverka barnet/föräldern? n Hur arbetar vi tillsammans inom en verksamhet, t ex en skola, ett skolområde, en förvaltning? n Hur arbetar vi tillsammans mellan verksamheter? Vilka nivåer? n Vad kan ökad samverkan resultera i för barnet/föräldern? n Vad kan ökad samverkan resultera i för dig som professionell? n Vad kan ökad samverkan resultera i för verksamheten (t ex resultat, budget, kompetensutveckling)?

Möten mellan mig och dig, mellan vi och dem n Vad händer i mötet av olika system, vart och ett med sina regler, lagar, tabun och hemligheter: n Mellan förälder/barn och professionella? n Mellan professionella som representerar olika verksamheter/myndigheter? n Barn/föräldraperspektiv, dvs fokus individen

Behov av att samverka Samverka för att skapa välfärdskedjor n Individ/brukarfokus n Hela livssituationen perspektivet n Samordnande arbetsuppgifter, rutiner och utbyte av information – ev samlokalisering Ex: Barn som far illa – tvärsektoriella team Samverka för att öka/utnyttja resurser mer effektivt n Öka välfärdsutbudet genom fler utförare och fler finansieringsmöjligheter n Utförare ska komplettera varandra i utbud – kräver samordnad planering n Fler delar på gemensamma resurser/utförare n Få ned pris genom konkurrens på en marknad

Hinder för samverkan n Organisation olika nivåer, politiker, tjänstemän – verksamhetschefer och medarbetare n Oklara mål n Definitioner av uppdrag n Arbetsbelastning och brist på ekonomiskt & personellt tillskott (ske inom ram) n Skillnader i kunskaps & förklaringsmodeller inom olika professioner n Skillnader i regelverk, lagar, ex: tystnadsplikt n Koordineringsproblem n Tvister om ekonomi och budget n Prioriterade insatser (projekt)?

Lyckad samverkan (lyckad för vem? ) n Identifiera problem och behov av samverkan (när/var och hur behöver vi samarbeta? ) n Diskutera uppdrag och mål (vem/vilka ansvarar för vad och vad vill vi göra? !) n Hur påverkar samverkan alt. brist på samverkan barnet/föräldern? n Budget och resurser (hur ska dessa fördelas och vad ska prioriteras? )

Föräldrastödjande samverkansfunktion på kommunal nivå - Vad finns och vad behövs? n n n Samverkansfunktion ? Samverkande funktioner ? Samverkande verksamheter ? Samverkan mellan vilka nivåer ? Är gemensamma mål nödvändiga ? (om vilja att stödja annan förvaltning/verksamhet finns…) n Behov av särskilt avsatta medel ? (eller fungerar det med ’ett givande och tagande’)

Föräldrastöd och de tre förvaltningarna… n Socialförvaltningen - förvaltningen med kunskap och lagstadgade förpliktelser n Barn och utbildning - förvaltning med potential men samtidigt ’Den besvärliga skolan’ n Kultur och fritid - förvaltning med potential men i behov av hjälp och stöd för att se denna

Föräldrastöd och samverkan • Lokala behov av samverkan? • Vilken sorts samverkan? • Förutsättningar samverkan (organisatoriska/kulturella, personella, ekonomiska)?

Tack för visat intresse! Disa. Bergnehr@liu. se