Grammatik Varfr grammatik Frstr man de olika delarna

Grammatik

Varför grammatik? �Förstår man de olika delarna kan man lättare förstå hur det är uppbyggt. �Förståelse leder till utveckling av ditt språk (metaspråk= språket om språket). � Tre delar: ◦ ORDKLASSER – betydelse, böjning, funktion ◦ SATSDELAR– ordens samarbete ◦ SPRÅKRIKTIGHET– att undvika vanliga fel, ex talspråk särskrivning.

Examination: Ett traditionellt prov Studiematerial: �Powerpoint �Läroboken sid. 296 -311 �Stenciler med övningsuppgifter

Ordklasser – språkets delar �Alla ord delas in i ordklasser efter vad de står för, hur de böjs och vilken funktion de har. �Det finns 9 st: Substantiv Adjektiv Verb Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner Interjektioner Konjunktioner (Subkonjunktioner)

Substantiv �Ord som står för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper. ◦ Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri �Framför substantiv kan du sätta en, ett, flera, den, det eller all(t). ◦ Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.

Substantiv – två typer, antal �Konkreta substantiv ◦ Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen, tandläkaren. �Abstrakta substantiv ◦ Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel, gemenskap, sorg. �Numerus (antal) ◦ Singular – ental (cykel, apa) ◦ Plural – flertal (cyklar, apor)

Substantiv �Obestämd eller bestämd form Singular Plural Obestämd Bestämd Skolan Skolorna Äpplet Äpplena � �Genus ◦ Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen, dagen = en film, en dag ◦ Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg ◦ Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa ◦ Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins

Substantiv � 2 Kasus ◦ Grundform, ex: grannen har en ny gräsklippare ◦ Genitiv (ägande form), ex: grannens gräsklippare är ny �Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas genom att man lägger –s till substantivet. �Egennamn ◦ Namn på personer, platser, företag osv. ◦ Oböjliga.

Adjektiv �Ord som visar egenskaper och beskriver hur något/någon är eller ser ut (substantiv). Adjektiv kan också beteckna en inre egenskap. ◦ Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad. �Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt: Positiv Komparativ Superlativ -are, -ast Smalare Smalast -re, -st Stor Större Störst Mer, mest Energisk Mer energisk Mest energisk oregelbundet Gammal Äldre Äldst

Adjektiv �Kongruensböjning ◦ Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet är utrum (n-ord) eller neutrum (t-ord) , singular eller plural Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna handdukar.

Adverb �Beskriver ett adjektiv, verb eller annat adverb. �Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur? �Ett adverb böjs inte i plural. Ex: ◦ Ett dramatiskt skådespel Två dramatiska skådespel ◦ Hon berättade dramatiskt De berättade dramatiskt

Övning – vad är adjektiv och vad är adverb? �Bordet är snett. Adjektiv �Bordet står snett- Adverb �Tyget var vackert Adjektiv �Ett högt träd höggs ner Adjektiv - Adverb �Ett ovanligt dumt svar �Trädet var mycket högt Adjektiv - Adverb �Tåget gick långsamt �Programmet verkade tråkigt Adjektiv

Adverb �Tidsadverb (När? ) ◦ I morgon blir det vackert väder �Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån? ) ◦ De stod utanför ◦ Vi måste skynda oss ut ◦ Alla gick hemifrån utan regnkläder Se upp med var och vart! • Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du? • Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka? �Sättsadverb (Hur? ) ◦ Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt

Verb �Ord som talar om vad någon/något gör eller vad som sker ◦ Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.

Verb �Man tar Tema på verb Infinitiv Preteritum Supinum (att) bo (i går) bodde (har) bott �Verben kan ha olika Tempus Presens Preteritum Perfekt Pluskvamperfekt (tidsformer) (nutid) (dåtid) (har + (hade + supinum) pluggar �. Pluggade Har pluggat Hade pluggat Futurum (ska + infinitiv) Ska plugga, kommer att plugga

Verb � Övriga verbformer Form Exempel Infinitiv: grundform (att) stänga Imperativ: uppmaning Stäng! Perfekt particip: böjs som adjektiv, efter verben vara/bli Var stängd. Blev stängd. Presens particip: oböjlig, används som adjektiv. Springande, skrattande. � Passiv och aktiv form ◦ Aktiv form – subjektet utför handlingen �En expert lagade datorn ◦ Passiv form – den sk agenten utför handlingen �Datorn lagades av en expert

Pronomen �Används istället för substantiv ◦ Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav. �Pronomen delas in i flera grupper med undergrupper. ◦ De stora grupperna är: bestämda pronomen, frågande pronomen, kvantitativa pronomen och relationella pronomen.

Pronomen �Bestämda pronomen Personliga pronomen Singular Plural Subjektsfor m Objektsform Subjektsform objektsform 1 a person Jag Mig 1 a person Vi oss 2 a person Du Dig 2 a person Ni Er 3 e person Han, hon, det Honom, henne, den, det 3 e person de dem

Pronomen Possessiva pronomen Talar om när någon äger något Singular Plural Utrum Neutrum Min Mitt Din Ditt Singular plural Utrum Neutrum Mina Vårt Våra Dina Er Ert Era Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet i satsen, det gör inte hans/hennes. Exempel: Jens tog sin bok Jens tog hans bok

Pronomen Reflexiva pronomen De används i tredje person och syftar på subjektet i samma mening. Sig, sin, sitt, sina. Ex: Ellen kammade sig. Joseph sålde sin motorcykel. Reciproka pronomen Här finns bara pronomenet varandra med genitivformen varandras Ex: De älskade varandra från första ögonkastet Demonstrativa (utpekande) pronomen Pekar ut, bl. a den, det, den där, det här, den där, detta, dessa Ex: Det där tangentbordet följer med datorn. Relativa pronomen Syftar tillbaka på substantivet (korrelatet), exempel: som, vilken, vilka, vad. Ex: Hon sjöng en sång, en som alla kände igen.

Pronomen �Interrogativa (frågande) pronomen ◦ Bl. a vem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i direkt eller indirekta frågor. �Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken frukt du ville ha. �Kvantitativa pronomen ◦ Andel eller kvantitet, båda, man, mycket, någon, ingenting. �Exempel: Alla satte sig ned. �Relationella pronomen ◦ De anger relation till något annat eller någon annan, exempel samma, sådan, likadan �Exempel: Kvinnan satt alltid på samma rad.

Räkneord �Ord som anger antal eller plats i ordningen. ◦ Grundtal – anger ett bestämt antal �Exempel: sju, tio, hundranittio ◦ Ordningstal - anger ordningsföljd �Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde

Prepositioner �Oböjliga ord som ofta står tillsammans med ett substantiv eller pronomen. �Signalerar ofta läge. �De kan vara: ◦ Enkla: Damen letade i sin väska ◦ Sammansatta: Skulpturen placerades utanför stationshuset ◦ En ordgrupp: Hon gör det för din skull Skillnaden på rumsadverb och preposition! Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför

Interjektioner �Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna satser. �Dessa används vi känslomässiga reaktioner. Även hälsningsord och vissa ljudhärmningar. ◦ Exempelvis: �Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!

Konjunktioner �Ord som binder ihop satser och satsdelar med varandra, ex och, eller, men, utan ◦ Samordnande konjunktioner �Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag dansar och Lisa sjunger ◦ Subjunktioner �Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa träffade Sofie

Effektiv grammatikundervisning: Har du svårt att skilja på substantiv, adjektiv och verb? Här kommer en liten lathund som gör grammatikundervisningen mer effektiv: 1. Substantiv är ord som du sätter ”fan” eller ”jävel” efter: klockfan, gubbjävel, hammarjävel och så vidare. 2. Adjektiv är ord som du sätter ”skit före”: skitbra, skitsnygg, skitgod och så vidare. 3. Verb är ord som du sätter ”utav helvete” efter: drack utav helvete, dansade utav helvete, körde utav helvete och så vidare.