Postfaktuell politik FRN THATCHER TILL TRUMP Ett helt

Postfaktuell politik FRÅN THATCHER TILL TRUMP

Ett helt nytt begrepp? I och med den nationalistiska populismens frammarsch har begreppet postfaktuell politik blivit en del av den politiska vokabulären. Med postfaktuell politik avses en politisk retorik som ignorerar eller förvränger fakta som inte passar ihop med det egna politiska budskapet, och som inte ens drar sig för att presentera falska påståenden som fakta. FILOSOFICAFÉ 080919 2

Inget nytt under solen Även om begreppet postfaktuell politik är nytt är själva fenomenet betydligt äldre. Den ekonomiska politiken har i själva verket varit postfaktuell redan i 40 år, och det utbredda och fullt legitima missnöje den har skapat har i sin tur bidragit i avgörande grad till den nationalistiska populismens framgångar. FILOSOFICAFÉ 080919 3

Fakta vs ideologi Det som karakteriserar den postfaktuella ekonomiska politiken är att ideologiska ställningstaganden presenteras som hårda ekonomiska fakta. ◦ ”Även de fattiga gynnas av att de rika blir ännu rikare. ” Resultatet är en illusion av alternativlöshet inom den ekonomiska politiken: medan ideologiska val kan och bör diskuteras finns det ju inte så mycket att diskutera om hårda fakta… FILOSOFICAFÉ 080919 4

”This is what we believe in” Den postfaktuella ekonomiska politiken präglas av en närmast religiös övertro på den fria marknaden och en lika stark misstro mot den offentliga sektorn, och kan därför med fog beskrivas som marknadsfundamentalistisk Marknadsfundamentalismen förhåller sig också ytterst negativt till en aktiv omfördelning av inkomster via progressiv beskattning och inkomstöverföringar. ”Det marknaden har fördelat må människan icke omfördela. ” FILOSOFICAFÉ 080919 5

Marknadsfundamentalismen i praktiken Även om marknadsfundamentalismens praktiska tillämpningar kan variera från ett land till ett annat finns det vissa gemensamma ledmotiv: ◦ Lägre skatter och ett försvagat socialt skyddsnät. ◦ Strikt budgetdisciplin inom den offentliga sektorn. ◦ Privatiseringar och ökad användning av privata köptjänster för att göra den offentliga sektorn mer ”effektiv”. ◦ Allmän avreglering av ekonomin, inklusive arbetsmarknaden. FILOSOFICAFÉ 080919 6

”You’ll have pie in the sky” På kort sikt erbjuder marknadsfundamentalismen beska mediciner, i synnerhet för löntagarna, men på lång sikt kommer uppoffringarna att belönas med ökat ekonomiskt välstånd. I verkligheten har marknadsfundamentalismen ändå lett till en allt ojämnare fördelning av både inkomster och förmögenhet, och för allt fler löntagare har realinkomsterna antingen stagnerat eller rent av sjunkit. FILOSOFICAFÉ 080919 7

Två extremfall I Storbritannien och USA har marknadsfundamentalismen drivits längre än någon annanstans, och det är också i de här två länderna dess negativa effekter på löneutvecklingen har varit allra störst: I USA sjönk realinkomsterna (för heltidsanställda i den privata sektorn) med i genomsnitt 7, 4% åren 2006 -2016. I Storbritannien sjönk realinkomsterna åren 2007 -2015 med i genomsnitt 10, 4% = lika mycket som i Grekland! FILOSOFICAFÉ 080919 8

Ett korn av sanning I USA har den internationella frihandeln haft betydande och långvariga negativa effekter på sysselsättningen. ◦ Regionalt syns de negativa effekterna av NAFTA (1994) fortfarande. I Storbritannien har arbetskraftsinvandringen från andra EU-länder bidragit till den negativa realinkomstutvecklingen. FILOSOFICAFÉ 080919 9

Ett tydligt mönster Stödet för Brexit starkast i de regioner som drabbades allra hårdast av regeringen Camerons nedskärningar i det sociala skyddsnätet (Fetzer, 2018). Även i Frankrike och Tyskland har den nationalistiska högern sitt starkaste stöd i de ekonomiskt svagaste regionerna: ◦ Af. D i forna DDR ◦ RN i nordöstra Frankrikes tidigare industriområden FILOSOFICAFÉ 080919 10

Världsekonomins trilemma Enligt Dani Rodrik, ekonomiprofessor vid Harvard University, kan endast två av följande tre existera i full omfattning samtidigt: 1. Suveräna nationalstater 2. Demokrati 3. Långtgående ekonomisk integration (globalisering) FILOSOFICAFÉ 080919 11

Mot ett nytt Bretton Woods? Trots att den dödförklarats många gånger om är nationalstaten här för att stanna, åtminstone för en överskådlig framtid. Om vi inte vill offra demokratin på globaliseringens altare finns det således två alternativ: ◦ Begränsa globaliseringen med nationella åtgärder. ◦ Stärka det internationella samarbetet mellan suveräna stater för att skapa en motvikt till globaliseringen. FILOSOFICAFÉ 080919 12