Antikens Grekland Hellas Grekland Stadsstater och kolonier Karta

Antikens Grekland - Hellas

”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta Marit Nygårds 2004 2

”Grekland” 2500 fkr – 1100 fkr Karta Marit Nygårds 2004 3

Vad menas med antiken? LÄS! • • Antik betyder gammal Räknas vanligen från 800 fkr till 500 – Från Illiaden och Odyséen till – västromerska delning 395. – Ibland räknar man från 476, då avsattes den siste romerske kejsaren och en germansk kejsare ”Odovakar”, beträdde tronen. Västrom Östtrom Läs mer: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Antiken Marit Nygårds 2004 4

Den grekiska världen 2000 f. kr – 700 f. kr • • Denna tid räknas inte till antiken, men en snabbgenomgång behövs för att få förståelse för den antika perioden Områden som bl a belyses före antik tid är: – – – Kreta Indoeuropéer Mykene Troja Fenicier Marit Nygårds 2004 5

Den minoiska kulturen på Kreta s 1/3 LÄS! Läs mer: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Kreta#Den_minoiska_civilisationen http: //en. wikipedia. org/wiki/Bull_%28 mythology%29 • • • Mykene Kreta På ön Kreta möter vi omkring 2000 fkr ursprunget till den grekiska kulturen Kallades den minoiska kulturen efter sagokungen Minos En känd myt talar om odjuret Minotaurus ”Minos tjur” – utpräglad religiös tjurkult Palatset i Knossos – Flera hundra rum – Obefästa, vilket tyder på att kretensarna behärskade havet och inte fruktade invasion Kreta en brygga mellan Orienten och Europa – Duktiga sjömän och bedrev handel med Egypten, Syrien och det europeiska fastlandet – Genom kontakten med Orienten utvecklade kretensarna ett skriftspråk, som fördes vidare till det europeiska fastlandet – Lertavlor med text, skriven på en en tidig form av grekiska, kallad Linear B (Evans, brittisk arkitekt lyckades tyda skriften). Marit Nygårds 2004 6

Den minoiska kulturen på Kreta s 2/3 Vad var kännetecknande för palatsen? • • • Förråd (lerkärl) för olika varor – vin, spannmål m m (magasinering) Verkstäder Arkiv Religiös kultutövning Kungligt residens Bostadsgemak – badrum, badkar, avlopp http: //www. culture. gr/2/21/21123 a/e 211 wa 03. html Marit Nygårds 2004 7

Den minoiska kulturen på Kreta s 3/3 LÄS! • • • Omkring 1450 fkr lades palatsen på Kreta i ruiner. Forskarna för fram olika orsaker till den minoiska kulturen undergång. Naturkatastrof – Vulkanutbrott (Thera – Santorini) • Tsunami • • Mykene Invasion från fastlandet. Mykene blev därefter den ledande stadstaten Läs mer: Kreta • • http: //sv. wikipedia. org/wiki/Kreta#Den_minoiska_civilisationen http: //en. wikipedia. org/wiki/Minoan_Crete Marit Nygårds 2004 8

Mykene – karakteristiska drag LÄS! • • • Mykene Kreta Efter den minoiska kulturens undergång övertog Mykene på fastlandet ledningen som den främsta stadsstaten i Grekland. Här samlades stora rikedomar. Mäktigt palats. Mängd lertavlor med Linear-B-skrift, vilket tyder på att den minoiska kulturen spred sig till fastlandet (dog ut efter den doriska invandringen) Omkring 1200 fkr sökte härskarna i Mykene utnyttja sitt sjöherravälde och sträcka ut sin makt mot Mindre Asiens västkust, där den förnämsta staden hette Troja. • Orsaker enl myten om ”Trojanska kriget” var att trojanerna rövat bort en kvinna ”den sköna Helena” • Kampen har troligen gällt kontrollen över handelsvägarna mellan Svarta havet och Medelhavet ”Jag har mött Agamemnons blick!” Heinrich Schliemann telegraferade så till den tyske kejsaren när han i Mykene hade grävt fram ”Agamemnons guldmask”. Det visade sig att masken är äldre, från 1500 fkr, och kan inte vara Agamemnon. Mer bilder från Mykenen: http: //commons. wikimedia. org/wiki/Mycenae Satellitbild: http: //www. greeklandscapes. com/images/maps/greece_south_annotated. jpg Läs mer: http: //www. klass. lu. se/utbildning/smorgasbord/mykene. html Trojanska kriget: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Trojanska_kriget Marit Nygårds 2004 9

Indoeuropéerna LÄS! • 2000 fkr – 400 fkr – Språket är det gemensamma för indoeuropeérna – Under denna folkvandringsvåg invandrade en germansk stam, som kallades greker. Dessa var i sin tur uppdelade på olika stammar. Dorer och akajer. Se mer om detta på nästa sida Marit Nygårds 2004 10

Greklands mörka århundraden LÄS! • Nya grekiska stammar tränger ner från norr. – Dorerna (se karta) – krigarfolk som skövlade byar - ”slog” sönder den grekiska kultur som byggts upp – Skriftspråket glömdes bort – hantverket försummades – (senare forskning menar att inte bara Dorerna är skyldiga till den kulturella nedgången) • Handelsförbindelser upphörde, isolationen bredde ut sig d v s byarna blev hänvisade till sig själva. • Så utvecklades den grekiska stadsstaten, polis. Stadstaterna bestod av en stadskärna med omkringliggande landsbygd. Ta reda på om det finns några nutida stadsstater! Marit Nygårds 2004 11

Iliaden och Odysseén LÄS! Iliaden • Det äldsta bevarade exemplet på grekisk, och därmed europeisk, litteratur. • Iliaden behandlar en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja), det vill säga det trojanska kriget, • Troligt att dessa verk härstammar från en lång tradition av muntlig poesi. • Iliaden och Odysséen dateras traditionellt till 700 -talet f. Kr. , men anses av vissa forskare vara senare. • • Odysséen Man får följa den grekiske hjälten Odysseus på hans färd tillbaka till ön Ithaka. Arkeologerna har kunnat bekräfta att Homeros berättelse om det trojanska kriget (det beskrivs i Illiaden) innehåller en kärna av sanning, däremot är källorna vad beträffar Odysseus färd tillbaka knapphändiga för att inte säga Marit Nygårds 2004 obefintliga Bild: ”Odysseus bjuder cyklopen vin” 12

Trojanska kriget http: //www. vetgirig. nu/quiz-7150/Trojanska-kriget/ Frågesport Marit Nygårds 2004 13

Grekerna var splittrade i stadsstater, men hade ändå en del gemensamt LÄS! Zeus i Olympias Zeustempel – Språket Vare sig grekerna kom från Aten eller de grekiska kolonierna runt Medelhavet kunde de förstå varandra – Litteraturen • Berättelserna om Illiaden och Odyssén kände alla till. De upplevde att de hade en gemensam historia – Religionen • Kulten (riterna) runt gudarna • Man färdades från moderlandet men även från kolonierna till platser för att dyrka en viss Gud. Ex Apollons tempel i Delfi (oraklet i Delfi) – Olympiska spel • Den mest kända är de som ägde rum i Olympia vart fjärde år till guden Zeus ära. fr 776 fkr • I modern tid tvärtom – under 1 VK och 2 Vk ställdes OS in, inte krigen – Fred skulle då råda, man kunde inte vanhedra spelen med krig – Idrottstävlingarna bidrog till att skapa enighet och förbrödring mellan greker Bildkälla överst till vänster: http: //da. wikipedia. org/wiki/Billede: Delphi_temple-650 px. jpg Marit Nygårds 2004 14

Marit Nygårds 2004 15

Fenicierna LÄS! • • • Efter den doriska invandring – förlorade grekerna sitt sjö- och handelsherravälde Fenicien nu ledande sjömakt Nuvarande Libanon Skeppsbyggare – stabila båtar med köl – Vågade sig ut på öppet vatten Grundade handelsstationer bl a Kartago (nuvarade Tunisien) Viktigaste insats – alfabetet till Europa – 22 tecken, härstammade från hieroglyfer och kilskrif – skriva olika ord – Semitiskt folk, (judar och araber), använde bokstavstecken bara för konsonanter. Semitiska språk. Marit Nygårds 2004 16

Antiken 700 f. kr LÄS! Grekerna träder fram 1 • • • Ca 800 f. kr handel – sjöfart kom igång Grekerna tog över det feniciska alfabetet och anpassade det genom att lägga till vokaler. Grekernas förnämsta kulturinsats Skriftliga minnesmärken från 700 -talet f. kr – Grekernas historiska tid börjar – Illiaden och Odyssén – Stoff från förhistorisk tid – även det grekiska samhället runt 700 -talet f. kr • Arkaisk tid 700 - 480 f. Kr. , kännetecknas av urbanisering, stadsstaternas uppkomst och grekisk kolonisering längs Medelhavets och Svarta havets kuster. • Klassisk tid 480 - 300 f. Kr. , är den period då konst, litteratur och filosofi har sin höjdpunkt. Stadsstaternas inbördes maktkamp leder till att de blir lydstater under Makedonien. • Hellenistisk tid 330 - 27 f. Kr. , inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir. Marit Nygårds 2004 nya centra för grekisk kultur. 17

Antiken 700 f. kr Grekerna träder fram 2 • • Illiaden – det trojanska kriget Odysséen – Odyssevs – irrade runt 10 år Olika teorier: – Sammanställt av en man Homeros? – Berättelser – sånger som funnits tidigare – ställts samman av en eller flera skalder? Den västerländska litteraturen börjar Marit Nygårds 2004 18

Natur och näring i Hellas LÄS! • • • Bergigt land med små slätter Bevuxna med macchia – buskvegetation I förhistorisk tid klädda med stora skogar Miljöförstöring – Järnyxor – virke och bränsle – hela skogar höggs ner – Trädrötterna kunde inte hålla det tunna jordlagret på bergssidorna – Får och getter betade gräset så hårt att de bindande gräsrötterna försvann. – Regn och vindar fört bort den blottlagda myllan från bergssidorna Spannmålsodling har varken under antik tid eller i vår tid räckt till för landets befolkning Marit Nygårds 2004 19

Havet och kolonisationen 1 LÄS! • • Havet aldrig långt borta (undantag de inre nordöstra delarna Många hamnar – naturligt att färdas på havet Från 700 -talet f. kr trängde grekerna undan fenicierna och blev ledande inom sjöfart och handel Utvandring – kolonier längs medelhavskusten och Svarta havskusten – Överbefolkning - försörjningsproblem Marit Nygårds 2004 20

Grekisk utvandring LÄS! Marit Nygårds 2004 21

Havet och kolonisationen 2 LÄS! • Kolonierna självständiga men bevarade sin samhörighet med moderlandet – Höll fast vid: • sitt språk • sin religion • olympiska spelen • sina lagar • grekisk byggnadskonst • grekisk teater – Grekisk kultur spreds runt medelhavsområdet Marit Nygårds 2004 22

Förändringar i näringslivet 1 LÄS! • • • Billig spannmål från kolonierna importerades – ledde till att bönderna i hemlandet konkurrerades ut Började odla vin och oliver – tog dock tid innan det gav avkastning Tog lån hos förmögna adelsmän och blev beroende av dessa – ett storgodssystem växte fram Många begav sig till städerna (en förtida urbaniseringsprocess) och började med hantverk (framförallt i Athen) Hantverksindustri växte fram – Keramik- och vapen stora exportprodukter Marit Nygårds 2004 23

Förändringar i näringslivet 2 LÄS! EN NY KLASS (socialgrupp) VÄXER FRAM Jmfr. Europa – Franska Revolutionen Borgarklassen (lever i städer) rikare/ mäktigare – kräver politiskt inflytande adeln trängs undan Europa – industrialiseringen – urbaniseringprocess Förstärker de nya sociala klasserna inflytande Borgare och senare (1900 -talet) även arbetarklassen bla via fackföreningsrörelsen Kravet på rösträtt och lika rättigheter har skapat den demokrati vi har idag • • • FRAMGÅNGSRIKE HANTVERKARE vapen – vävnader – keramik • PERSONER SOM SYSSLADE MED IMPORTOCH EXPORT Hantverket skapade viktiga exportvaror Exporten betalade den växande importen av spannmål • DESSA HADE ANDRA INTRESSEN ATT VÄRNA OM ÄN DEN JORDÄGANDE ADELN • VISSA INOM ADELN VAR OCKSÅ INVOLVERADE I HANDELSPROJEKT, SÅ DE HADE GEMENSAMMA INTRESSEN MED DEN FRAMVÄXANDE ”BORGARKLASSEN”. BORGARNA (med stöd från vissa inom adeln) STÄLLDE NU KRAV PÅ POLITISKT INFLYTANDE OCH DEN JORDÄGANDE ADELN FÖRLORADE SITT INFLYTANDE Mynt började användas på 600 -talet f. kr Inverkade positivt på ett uvecklad handelsutbyte Det grekiska silvermyntet blev det vanligaste betalningsmedlet i medelhavsområdet Byteshandel dock vid sidan av penninghushållningen Marit Nygårds 2004 24

Kung Krösus Marit Nygårds 2004 25

Perserriket och Grekland 1 LÄS! • 500 -talet f. kr utvidgade perserna sitt område – Från medelhavet i väster till Indus i öster – De greker som bosatt sig i nuvarande Turkiet längs Turkiets västra kust (Jonien) kom under persisk överhöghet. – Perserna behandlade folk förhållandevis milt, men grekerna svårt ta order från främmande folk – Ca 500 f. kr gjorde de joniska grekerna uppror och fick hjälp från några stadsstater i Grekland, bl a Aten – Upproret kvästes – Interaktiv karta • Se hur det antika mellan-österns gränser förändrades. Det assyriska riket, det nybabyloniska, persiska och makekonska (Alexander den store) 700 -300 BCE (Before common era) Marit Nygårds 2004 26

Persiska krigen - karta Marit Nygårds 2004 27

Perserriket och Grekland 2 LÄS! • Kamp mellan de grekiska stadsstaterna och perserriket om framförallt handelsherraväldet i medelhavet – 490 f. kr landsatte perserna en här vid Marathon. Perserna besegrades. (Darius) – 480 f. kr gjordes ett nytt angrepp. Stadsstaterna enades, men vid Thermopyle besegrades grekerna. Aten intogs (Xerxes) • Vid sjöslaget vid Salamis vann dock grekerna och perserna fick ge sig Marit Nygårds 2004 28

Attiska sjöförbundet LÄS! • Aten den betydelsefullaste insatsen vid Salamis – En rad grekiska stadsstater slöt upp på Atens sida – under Atens ledarskap bildades Attiska sjöförbundet – En del stater utrustade inte själva krigsfartyg utan bidrog med pengar och blev därmed skattskyldiga till Aten. – Hårt ledarskap och undanhållande av skatt straffades brutalt. – Vissa stater uppror. – Motsättningarna underblåstes av Sparta, som med oro såg Atens växande makt. Marit Nygårds 2004 29

Kampen mellan stadsstaterna LÄS! • Peloponnesiska kriget 431 – 404 f. Kr Sparta och Aten gjorde båda anspråk på ledarskapet i Grekland – Kriget startades på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Aten hade blivit den rikaste och mäktigaste staden i Grekland och dess demokratiska statsskick hade börjat efterhärmas. Detta uppskattades inte av hårdföra oligarkier som Sparta, vilka samlade allierade Sparta stöd från många stadsstater, medan andra stödde Aten – Sparta och dess allierade också irriterade på att Athen slösade med skattemedlen till att försköna staden, istället för att lägga pengarna på försvar mot Perserna – Aten måste dock kapitulera år 404 f. kr Marit Nygårds 2004 http: //sketchup. google. com/3 dwarehouse/details? mid=8174 b 921338882 e 8816 a 3771436 c 8474 30

Karta 700 fkr- 490 fkr Bildkälla: ttp: //darkwing. uoregon. edu/~atlas/europe/static/map 06. html Marit Nygårds 2004 31

Karta peloponnesiska kriget • • http: //darkwing. uoregon. edu/~atlas/europe/interactive/map 24. html March of the 10000 http: //darkwing. uoregon. edu/~atlas/europe/interactive/map 23. html Marit Nygårds 2004 32

Alexander den store • • • (Μέγας Αλέξανδρος, Mégas Aléxandros), eller Alexander III, född i juli 356 f. Kr. i Pella, död 10 eller 11 juni 323 f. Kr. i Susa, var kung av Makedonien från år 336 f. Kr. Han var en av världshistoriens främsta fältherrar. Han erövrade bland annat Persien och Egypten. Alexanders far Filip II enade de grekiska stadsstaterna under sitt eget styre. Efter Filips död ärvde Alexander ett mäktigt rike och en av dåtidens bäst tränade arméer. Med sin armé och med hjälp av de grekiska stadsstaterna besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga Perserriket. Under sina krigståg grundade Alexander ett flertal städer, av vilka den mest kända av dem är Alexandria i Egypten. I dessa städer bosatte sig greker. Alexander införlivade även trupper från andra folkslag i sin armé och uppmuntrade äktenskap mellan sina män och perserna. Alexanders erövringar gav upphov till den så kallade hellenismen, under vilken den grekiska kulturen spred sig ända bort till Indien. Marit Nygårds 2004 33

Slaget vid Issos LÄS! Tolka bilden! Huvudpersoner m m! Marit Nygårds 2004 34

Alexander den store´s rike – karta LÄS! Marit Nygårds 2004 35

Hellenistiska stater efter Alexanders död – karta LÄS! Marit Nygårds 2004 36

Aten – Sparta styrelseformer Oligarki Fåmannavälde Sparta Demokrati Folkvälde Aten Eforer verkställde Arkonter verkställde Gerusian (utskott) gamlas råd gav förslag Folkrådet (utskott) (femhundramannarådet) Beredde Folkförsamling ja/nej (”riksdag”) Folkförsamling Beslutanderätt (”riksdag”) Två kungar militära ledare Tio strateger militära ledare Ostracism Marit Nygårds 2004 37

Aten – Sparta styrelseformer LÄS! Oligarki S p a r t a Militärdiktatur Fåmannavälde Demokrati A t e n Folkvälde Eforer 5 ämbetsmän Verkställde Från början utsedda av kungarna men eftersom ämbetsmännen skulle kontrollera kungarna och även kunde avsätta dem kom de senare att utses av folkförsamlingen (apellan). Arkonter 9 ämbetsmän verkställde En regering av ämbetsmän valda på ett år Gerusian gamlas råd, ( utskott) 28 manliga spartiater över 60 års ålder - utsågs av folkförsamlingen men var som regel medlemmar av de förnämsta familjerna i likhet med de romerska senatorerna. även som domstol och dömde i frågor om mord, exil eller förlust av medborgerliga rättigheter. Folkrådet Beredde (utskott) förberedande råd där deltagarna röstades fram av folkförsamlingen till sin hjälp tog de en rad ämbetsmän som också röstades fram. Den viktigaste av dessa ämbetsmän var strategen, personen som var ansvarig för krigsmakten. Folkförsamling Homoiorna (de jämlika) över 30 år ja/nej – riksdag med liten makt (riksdag) Folkförsamling (riksdag) Beslutanderätt Alla fria män över 20 år Två kungar – arv - militära ledare Tanken var att de skulle kontrollera och övervaka varandra så att ingen av dem blev för mäktig. Tio strateger militära ledare valdes Ostracism Landsförvisning av personer farliga för demokratin Fråntogs inte medborgerliga rättigheter och egendom Marit Nygårds 2004 38

Atenska demokratin Verkställde folkförsamlingens (riksdagens) beslut. 9 män – tillsatta ett år. Lottning Valdes på ett år. 10 pers – en för varje fyle Varje fyle (stam), utsåg 50 stormän, som satt i regeringen. De 50 rådsmän som var i tjänst kallades prytaner. Lottning. Från början en slags regering, men från 400 talet fkr. mer en slags domstol. Riksdagen, alla fria män över 20 år. Sammanträdde var 9: e dag. Tog del av regerings förslag och tog beslut. Talarna – duktiga retoriker fungerade som dåtidens partiledare Marit Nygårds 2004 100 -tals slumpvis utsedda medborgare – lottning. Sokrates dömdes till döden av domstolen 399 fkr. Juryn utsågs nämligen genom lottdragning omedelbart före rättegången. Pläderingarna tidsbegränsades med ett vattenur. 39

Aten – Sparta genusperspektiv Oligarki S p a r t a Militärdiktatur Fåmannavälde Demokrati A t e n Folkvälde MÄNNEN • Fyskiskt vältränade • Härdade att stå ut med lidande, hunger och död • Vid 7 -år skiljde pojkarna från mödrarna • Mellanting mellan skola och militärläger • Uthärda hunger, törst och köld utan att klaga • Tränades också i list • Tillåtet att stjäla, men inte att åka fast – då straffades man • Ung pojk stulit och gömt en rävunge under skjortan, han hejdas av en äldre man, som pratar en stund. Under tiden biter rävungen i bröstet, men pojken visare inte med en min att det gör ont. När mannen går, faller pojken död ner • 20 år upptogs i hären, där han stannade till 60 år • Skyldig att gifta sig, för att folket inte skulle dö ut. • Skolor i Aten för dem som var rika • Läsa och skriva, spela olika instrument, men de hade mindre “sportlektioner”. • Spela ett musikinstrument och vara i god kondition ansågs ändå vara mycket viktigt i Aten. De fick också lära sig att hålla tal • ”Älskarinnor har vi vårt nöjes skull, slavinnor för de dagliga bestyren, hustsrus har vi för oss lagliga arvingar och föra befäl över våra hem” Demosthenes • Försörjningsplikten • Tillbringade den största tiden utanför hemmet – politik eller med älskarinnan/vännerna Marit Nygårds 2004 40

Aten – Sparta genusperspektiv Oligarki S p a r t a Militärdiktatur Fmannavälde Demokrati A t e n Folkvälde KVINNORNA • lära sig läsa och skriva, spela lyra och flöjt och sjunga • inte gå i skolan i kör. • lära sig att bli en kunnig kvinna som skulle kunna ta • löpning, diskuskastning, spjutkastning och brottning. hand om barn och hushåll (ekonomi), och att se upp till männen. uppfostras till starka och friska mammor, som kunde föda starka pojkar som passade till elitsoldater. • göra handarbeten att smycka husen med. vara psykiskt starka Vid 14 års ålder blev flickorna bortgifta oftast med en • skulle kunna vara beredd att se sin son bland de man som var betydligt äldre än de själva – en slags döda efter ett krig. “Kom hellre hem på din sköld än affärsuppgörelse mellan två familjer utan sköld, ” Att fly ansågs vara en skam för • när en kvinna blev bortgift fick hon med sig en spartanarna. hemgift. • de vackraste i hela Grekland. • kvinnorna blev aldrig myndiga, därför sköttes • friare och mer självständiga än andra kvinnor hennes ekonomi av en förmyndare, som kunde bestå av t. ex. hennes far, make eller manlig släkting. • kvinnorna var också tvungna att kunna vara arbetsledare för sitt tjänstefolk och sina slavar, både i • kvinnorna hade heller ingen arvsrätt, men om hon jordbruket och hushållet, när männen var borta i krig var det äldsta barnet i familjen och familjen inte hade eller arbetade. några söner, fick hon ett arv ändå. Men enligt lagen skulle hon isåfall gifta sig med sin äldsta släkting, för • viktigaste uppgiften var att föda barn. Nya små att arvet inte skulle gå ur släkten. spartaner var hela tiden tvungna att födas som kunde tas in i armén, och eftersom alla bebisar inte blev • viktigaste uppgift var att föda barn, men det var pojkar, var kvinnorna tvungna att få fler barn hela husfadern som bestämde hur många eller när. tiden dog för det mesta vid 35 års ålder, • “skulle” leva instängda, beskyddade och övervakade • Kvinnorna ansågs vara gamla när de inte kunde föda • ge slavarna och tjänstefolket uppgifter och se till att fler barn och inte var till någon nytta för samhället. de 2004 hölls friska så de kunde arbeta bra Marit Nygårds 41 Positivt när de har blivit gamla är att de kunde röra sig • kunde hon ha fött fem- sex barn innan hon fyllt fritt och slapp gå i förkläde. trettio.

Politiskt system - definition Med ett politiskt system menar man då - för att använda den amerikanske statsvetaren David Eastons definition det system av interaktioner (“samverkningar”) i ett samhälle, varigenom man fattar bindande beslut om hur olika värden skall fördelas och varigenom man verkställer dessa beslut. http: //64. 233. 183. 104/search? q=cache: e. Ltjy. Z 8 K_to. J: www. svet. lu. se /webcourses/webkurser/001_Resurser/Vallinder. pdf+politiskt+system +sparta&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=7 Marit Nygårds 2004 42

• I en demokrati tillämpas dock minoritetsskydd, tex så att minoritetsbefolkningens val kan inte köras över av majoriteten. Detta gäller tex språkliga minoritetsgrupper (finlandssvenskarna i Finland utgör en minoritet - den finskspråkiga majoritetsbefolkningen kan inte rösta bort tex de svenskspråkiga skolorna). • I Sverige finns det ett visst mått av transparens i myndigheternas verksamhet men offentlighetsprincipen är ej ett grundläggande demokratikriterium. • Som synes är principen om medborgarskap (inklusion) central i demokratins definition. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla 43 medborgerliga rättigheter. Demokrati - kriterier • Det ska finnas allmän rösträtt med mycket få och klara begränsningar, i allmänhet krav på viss lägsta ålder. • Medborgare ska äga rätt att kandidera till de styrande posterna. • Medborgare ska ha rättigheter som tryck, yttrande, - mötes- och organisationsfrihet för att kunna delge varandra sina åsikter och bilda politisk opinion. • Folkomröstningar bör genomföras om en stor andel röstande kräver detta. • Valhemlighet ska alltid iakttas. • Det ska finnas ett fungerande rättsväsen som skyddar dessa friheter och medborgarnas andra rättigheter, se rättssäkerhet. • Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens. Marit Nygårds 2004

Slaveriet LÄS! • • Muskelkraft - viktigaste energikällan Slavar – tunga kroppsarbetet på olivplanteringarna – hantverksfabrikerna – i hemmen Marmorbrott – silvergruvor – nästan uteslutande slavar 400 -talet f. kr i Aten utgjorde slavar 1/3 Tillgången på slavar hindrade den tekniska utvecklingen – Arbetsbesparande maskiner uppfanns inte Stor skillnad mellan olika slavar, det fanns slavar som hade det ”bättre”. Förakt för kroppsarbete Marit Nygårds 2004 44

Det grekiska slavsamhället Aristoteles skriver i Statslära om synen på slavar. ”De tama djuren är av naturen bättre än de vilda, och för dem alla Är det bäst att behärskas av människan, då de i så fall kan leva i säkerhet…. . De som är lika olika andra människor Som själen är olik kroppen och en människa olik ett vilt djur är enligt naturens ordning slavar. Sådan är de människor som har till uppgit att använda sin kropp och vilkas högsta förmåga yttrar sig just i detta. För dem är det bäst att behärskas på detta sätt liksom fallet är med de varelser som redan omnämnts. Ty av naturen är sådana bestämda till slavar som kan vara en anns egendom och därför också är det och som har så mycket förnuft at de kan uppfatta men Inte så mycket att de kan tänka självständigt. ” http: //sv. wikipedia. org/wiki/Slaveri Kortfattat om slaveri – även nutida slavexempel. Marit Nygårds 2004 1. Vilka olika faktorer kan ha bidragit till att slaveriet var så vanligt iforntidens stater? 2. Vilka motiv för slavar anför Aristoteles? 3. Finns det – eller har det funnits – samhällen under 1900 talet, där man fört en politik med inslag av en änniskosyn som påminner om den Aristoleles gör sig till tolk för? 45

Aristoteles syn på demokratin • • • Aristoteles var mer positiv till den atenska demokratin än Platon. Detta trots att Aristoteles inte fick delta i den atenska demokratin eftersom han inte var född i Aten och då inte kunde bli atensk medborgare. Aristoteles ansåg, tvärt emot Platon, att slavar förblir slavar och kvinnor förblir omyndiga i stadsstatens demokrati. Demokratin är en angelägenhet endast för fria män, menade Aristoteles. Både kvinnan och slaven tillhörde familjen men deras ställning i familjen var helt olika. Hustrun lydde mannen, barnen sin far, yngre syskon äldre och fadern hade ansvaret för familjen. Aristoteles ansåg att en god stadsstats styrelsesätt måste baseras på lagar inte på någon persons kunskap och utbildning. Vidare ansåg han att styrelsesättet skulle anpassas för medelklassen, inte för överklassen eller den stora underklassen, annars är det risk att styrelsesättet övergår till tyranni eller diktatur, menar Aristoteles. Marit Nygårds 2004 46

Platons syn på demokratin • Platon menade att folkväldet innebar massornas tyranni - med tanke på vad han upplevt av den politiska debatten var det nog ingen långsökt liknelse. Han ansåg att man i stället skulle ge makten till de allra kunnigaste och bäst utbildade. Troligen ansåg Platon sig själv som just en sådan person. Marit Nygårds 2004 47

Länkar http: //www. quicknet. se/home/q 112004/antikens. G/antikesgc. htm – Quiss om det antika Grekland • http: //www. abc. se/~m 225/litteratur/o vrigt/greksagor. html – Grekiska sagor • http: //www. cfl. se/flash/historia/antike n/index. htm – Flash – elevarbete – snyggt – quizz m m • http: //www. abc. se/~pa/txt/tidtabell. ht m • http: //home. swipnet. se/smart/mtrl/ku ngkejsare. html – Jämförelse – statsskicken i antikens Grekland och Rom • http: //www. abc. se/~pa/txt/tidtabell. ht m – Tidtabell över antika kulturer En uppsats till kursen Antikens kultur och samhällsliv, vid Stockholms universitet. • • Rekommenderad av Länkskafferiet. • • • Instuderingsfrågor http: //www. quicknet. se/home/q 112004/antikens. G/antikesgc. htm – Historietest Antikens Grekland Exempel på hur man kan skriva och fråga om man får använda bilder/foton http: //wps. ablongman. com/long_kishlans ky_cw_5/0, 6472, 268318 -, 00. html – You can show these images in the classroom directly on the screen, or you may save these images to your own computer to place them in Power. Point presentations http: //ccwf. cc. utexas. edu/~kallet/greece/p ictures. html – Kolla upp den här länken. Bra kartor m m!! http: //www. mnsu. edu/emuseum/prehist ory/aegean/timeline. html – Viktiga politiska händelser runt Egeiska havet http: //commons. wikimedia. org/wiki/Cate gory: Hellenistic_art? uselang=sv • http: //www. discoverychannel. se/anti kens_rom/livet_i_rom/slaveri/index. s html Marit Nygårds 2004 48