Varfr ska man som lrare ha kunskaper om

Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

Några skäl: • Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen sammanfaller • Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra • Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument • Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap? • Pedagogik • Metodik (praktiska och (undervisning och oftast normativa idéer socialisation) om undervisning) • Utbildningsvetenskap • Didaktik (läran om (nytt begrepp med undervisning) många innebörder t. ex. lärarutbildningen) • Pedagogiskt arbete (forskarutbildningsämne för lärare)

Didaktiska frågor: Vad? Hur? Varför?

1600 -tal Johan Amos Comenius • Kristendom • Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna • Naturvetenskap • Passivism • Humanism

Allmänna metoder: • Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven • Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: • - öva sinnena • - öva fantasi och minne • -öva förståelse och minne • - öva självständig behandling & bedömning

Kravet på grundlighet: • Bara sådant som länder till nytta får förekomma • Allt ska meddelas • Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt ska vila på den • Överallt där man kan särskilja delar ska uppdelning företas - varje senare del ska grundas på de tidigare - allt som står i inbördes sammanhang ska förknippas • Allt ordnas efter förståendets, minnets och språkets måttstock och ska befästas med övningar

1700 -tal Jean Jacques Rousseau • Jämförelse med naturen, Emile • Uppfostran & undervisning

Per Reinhold Svensson • Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi • Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

Resan till England • • Bell & Lancaster: Stora klasser Stoffet tillrättalagt En specifik metod

1842 - ”Lancastermetoden”

Innehåll Elev Lärare

Från slutet av 1800 -talet: • Innehållet är detsamma för alla elever • Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet • Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod • Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse • Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter • Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna

1900 -tal • Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare • Skolan består därmed av många elever - och många lärare • Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas • Läromedel utvecklas som ska passa alla • Vissa pedagoger vill förändra skolan så som den utvecklas: • Dewey • Montessori • Freinet • Freire • Reggio • Waldorfskolan • ……

NÅGRA BEGREPP: • • Positivism Hermeneutik Hypotesprövning Paradigm Förklaringstyper Individ - struktur Kvalitativa - kvantitativa studier

Positivism • Naturvetenskap = positivt, framsteg • Logisk positivism - fysik och logik är förebilder • Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

Positivism ur ett skolperspektiv: • Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. … • Intelligenstester • Betyg (1 -5) • Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t. ex. Skinner)

Hermeneutik • Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem man är. - Förförståelse • Du ska redovisa din förförståelse • Du ska redovisa din tolkningsprocess - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan • Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur

Hermeneutik ur ett skolperspektiv • Att se varje elev som någon som redan kan något - jfr. olika lärandeteorier • Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av Popper)

Hypotesprövning • Främst inom naturvetenskaplig forskning • Hör i skolsammanhang mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning • 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” • Aktionsforskning

Paradigm • Kuhn studerade långa perioder • Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: • Om vi betraktar det som hände när det gäller synen på undervisning: 1) 1800 -tal med Herbart 2) mitten av 1900 -tal med Piaget

Comenius Rosseau Pestalozzi 1700 -tal Herbart 1800 -tal (Dewey Skinner Piaget Steiner Pavlow Hammer) 1900 -tal

Individ - Struktur • Individ • Struktur • Vetenskapliga studier som tar fasta på individer • Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder

Förklaringstyper • Orsaksförklaring • Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet • ________ • Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet • Socialgrupp påverkar resultat • Nu: lärarskicklighet påverkar resultat • Funktionell förklaring • Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning • _________

Vetenskapliga metoder • Kvantitativa i skolan • Kvalitativa i skolan • Ofta enkät • Resultat i form av tabell/diagram • Population • Studien ska kunna upprepas med samma resultat • Ofta intervju/observation • Resultat i form av (långa) beskrivningar • Individer • Knappast samma resultat om studien upprepas

Så kallad alternativ pedagogik …

Dewey • Naturlig instinkt att vilja undersöka • Föra samman teori och praktik: Vetenskapligt tänkande & arbete • Avgränsa stoffmängd • Anknyta till elevens intresse • Avsikt - planering - handling - reflektion bedömning

Steiner • • Antroposofi: kropp - själ - ande Vilja (1 -7), Känsla (7 -14), Tanke (14 -21) Läraren är förebild Rytm och skapande

Montessori • • Läraren är iaktagaren Självständiga elever Material och praktiskt prövande Lek = arbete

Freinet • ”För folkets skola” (vänsterrörelse) - skolan är en del av samhället • Handens arbete • Kommunikation

Reggio • • ”Ett barn har 100 språk, …” Temaarbete Forskande inställning Dokumentation

Vilka rötter? • • I Deweys fotspår… -Montessori - Freinet - Reggio • Betoning på reflektion: • Portfolio • Storyline • Antroposofi: • Steiner/Waldorf • I hjärnforskningens fotspår… • Gardner

• Kunskapscentrerad (strukturerad planerin • Samhällscentrerad (utforska samhälleliga • Elevinriktad (enskilda elevens tänkande/m