Varfr vi har vrldens strste torskbestnd i Barents
Varför vi har världens störste torskbestånd i Barents hav - om arbetet för uthålligt fiske i Norge Line Kjelstrup, Norges sjømatråd 12. 11. 2013
AGENDA • Om Norges sjømatråd i Sverige • Den svenska fiskkonsumenten • Prinsipper i norsk fiskeriforvaltning • Status torsk i Barentshav.
NORGES SJØMATRÅD • Den norska fiskeindustrins egen marknadsorganisation • Ett statligt aktiebolag som ägs av det norska fiskeri- och kustdepartementet • Verksamheten finansieras av en lagstadgad exportavgift på fisk och skaldjur • Norges sjømatråd har sitt huvudkontor i Tromsø samt kontor i tolv av de viktigaste fisk- och skaldjursmarknaderna, däribland Sverige
SJØMATRÅDET I VERDEN Tromsø Stockholm Boston Paris Madrid Lisboa Moskva Hamburg Milano Beijing Singapore Rio de Janeiro Tokyo
NORSKA EXPORTEN AV SJÖMAT 2012
VARUMÄRKET NORSK SJØMAT NATURFÖRHÅLLANDEN TRADITION HÅLLBARHET
Top 10 species (volume all type of products) Volume/ton 0 5, 000 10, 000 15, 000 16, 269 17, 467 Lax Räkor 9, 285 7, 109 7, 545 7, 796 Torsk 4, 285 3, 667 3, 617 Tonfisk Kräftor 3, 699 2, 922 3, 053 Makrill 3, 451 3, 203 3, 344 1, 179 696 3, 084 2, 347 2, 888 3, 010 Alaska Pollock Rödspätta 25, 000 21, 858 12, 171 11, 221 11, 896 11, 195 10, 562 Sill/strömming Pangasius 20, 000 848 1, 153 1, 089 Source: GFK/Norwegian Seafood Council 2010 2011 2012
VIKTIGAST VID KÖP AV FISK (TOTALT) 1. Kvalitet 84 % 2. Pris 69 % 3. Ursprung 65 % 4. Miljömärkning 55 % 5. Ekologiskt producerad 41 % 6. Varumärke 35 % • Kilde: Sjømat 2013
7 AV 10 ÄTER FISK VARJE VECKA • Så många som 7 av 10 svenskar äter fisk minst en gång i veckan och fler än var tredje person (36 procent) minst två gånger i veckan. Bara 4 procent av personerna i undersökningen äter fisk mer sällan än en gång i månaden. • Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper. Ju äldre man är, desto oftare äter man fisk.
Estimates of homec onsumption per household 2011 (kg per HH product weight) KONSUMTION HEMMA AV SJØMAT (HUSHÅLL KG/ÅR) 38. 8 Spain 35. 9 Norway 25. 1 19. 5 France 11. 8 Sweden 9. 3 UK Germany Source: Gf. K/Europanel/NSC
VÅRA 10 VANLIGASTE RÄTTER STÅR FÖR 75% AV VARDAGSMATEN I 2012 Pannbiff 2, 1% Pannkaka 2, 1% Köttgryta 2, 2% Soppa 2, 4% Kött med tilbehör 3, 4% Korv stroganoff 3, 3% Korv med pasta 5, 0% Kyckling 7, 5% Fisk 8, 4% Spagetti ock köttfarssås 13, 4%
NORSK FISKERIFORVALTNING
NORSK FISKERIFORVALTNING Tre pilarer for bærekraftig virksomhet
THE COD STORY Stock development 4500000 4000000 3500000 Tonn 3000000 2500000 Totalbestand 2000000 Gytebestand 1500000 1000000 500000 0 1946 1951 1956 1961 1966 1971 1976 1981 År 1986 Source: Institute of Marine Research 1991 1996 2001 2006 2011
FORBUD MOT UTKAST - Forbud i Norge siden 1987 - Først torsk, nå alle kommersielle - bestand Tiltak for å unngå å få uønsket fisk i fangsten: - Realistiske kvotegrunnlag Bifangstkvoter og selektive redskaper Skifte av fiskefelt Stenge fiskeområder - Skagerak – ny avtale i riktig retning!
ÄR DET SKILLNAD PÅ TORSK OCH TORSK?
THE COD STORY Stock development 4500000 4000000 3500000 Tonn 3000000 2500000 Totalbestand 2000000 Gytebestand 1500000 1000000 500000 0 1946 1951 1956 1961 1966 1971 1976 1981 År 1986 Source: Institute of Marine Research 1991 1996 2001 2006 2011
TORSK BLIR RÖDLISTAD 2008 Konsumtion av Torsk 8, 000 7, 000 6, 000 Ton 5, 000 4, 000 Färsk 3, 000 Fryst 2, 000 1, 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011
NORSK TORSK FISKES I SESONG 90, 000 80, 000 70, 000 60, 000 2009 2010 2011 2012 2013 50, 000 40, 000 30, 000 20, 000 10, 000 0 01 09. 2020 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Vad är skrei? Skrei är en torsk i sina bästa år. Den tillhör den norsk-arktiska stammen (Gadus morhua). När torsken blir könsmogen går den ner till norska kusten för att leka. Då blir torsken en skrei. Det är cirka en halv miljard skrei som leker utanför norska kusten. Cirka 90 % återvänder till Barens hav. Så skreifisket har liten betydelse för torskbeståndets fortlevnad.
VAR SKER SKREIFISKET? Endast vi norska kusten. Cirka 40% leker utanför Lofoten och Vesterålen, men lekområdet sträcker sig från Mørekusten i söder till Finnmarkskusten i norr. Winter season ground (y 4 and older) Feeding grounds (y 4 and older) Growth area (y 1 - y 3) Spawning grounds Migration route to spawning grounds
OPPSUMMERING - Løft den fisken som en vet er holdbar - Ursprung er viktig for konsument - Skille mellom B 2 B og B 2 C - kommunikasjon Farvel til FAO 27 – Hurra! Nyt Skreien og velg norsk torsk.
FORBUD MOT UTKAST - Forbud i Norge siden 1987 - Først torsk, nå alle kommersielle - bestand Tiltak for å unngå å få uønsket fisk i fangsten: - Realistiske kvotegrunnlag Bifangstkvoter og selektive redskaper Skifte av fiskefelt Stenge fiskeområder - Skagerak – ny avtale i riktig retning!
THE COD STORY • “The Barents Sea COD fishery is a success story that should be celebrated and used as a leading example for fisheries managers across the world. In order to recover all Atlantic cod populations we have to see similar management measures being implemented elsewhere. ” Rasmus Hansson, CEO of WWFNorway, September 13 th 2010 • ”The reasons for this success are many; one is that Norwegian fisheries management is simply world class. . (…)”, Camiel Derichs, Marine Stewardship Council, April 28 th 2010 – commenting the MSC-certification on North-East Arctic COD. • “A (…) contributory factor to the growth in stocks of Norwegian COD may well be that we have succeeded in reducing illegal fishing in the Barents Sea, ” Liv Holmefjord, Norway’s director of Fisheries , May 13 th 2011
MANAGEMENT AND TECHNICAL REGULATIONS OF THE FISHERY • Due to efficient control measures and international cooperation, the IUU fishing has decreased and has since 2009 been close to zero. Parts of the international catch control systems have not been fully efficient, and considerable amounts of unreported catches in excess of quotas was revealed for the years 2002 -2007. International effort is made to solve these problems, and the introduction of the port state control regime in the North Atlantic from 1 st of May 2007 has probably been the main reason for the strong decrease in unreported catches. • In addition to quota regulations there are regulations aiming at protecting young fish; – minimum catching size (44 cm in Norwegian waters), – sorting grid with minimum bar spacing in groundfish trawl, and minimum mesh size in trawl, Danish seine and gill net. – If catches contain more than 15 per cent (by numbers) of undersized fish that particular fishing ground is temporarily closed. – Discarding of commercial species is not allowed. By-catches of cod in other fisheries are covered by the total cod quota. – By-catches of cod in the shrimp trawl fishery are minimized by use of sorting grid and by closing areas. – A 20 nautical mile zone around Bear Island areas with corals are permanently closed for fishing.
STØRRE TORSK I ÅRENE SOM KOMMER Average weight (kg) of cod in the Barents sea 4. 5 4. 0 3. 5 3. 0 2. 5 2. 0 1. 5 1. 0 0. 5 0. 0 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Source: Institute of Marine Research
9000 8000 7000 Gapeflyndre Kolmule 6000 Blåkveite Uer Hyse 5000 Torsk Polartorsk 4000 Sild Lodde Reke 3000 Krill Amfipoder 2000 Anna 1000 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
- Slides: 35
