Sprklig variation Skillnader i svenska sprket v Dialekt

Språklig variation Skillnader i svenska språket

v Dialekt v Sociolekt v Kronolekt v Sexolekt v Privat och allmänt språk

Dialekt

v Ursprung v Specifikt för ett område v Genuin dialekt: talas av ytterst få, ofta äldre. Som ett främmande språk. v Utjämnad dialekt: förståelig för de allra flesta.

Svenska dialektområden

Sydsvenska mål v Skåne, Blekinge, södra Halland och Småland v Kännetecken: • påverkan från danskan • skorrande r • diftonger

Götamål v Väster- och Östergötland v Kännetecken: • i blir e (fisk – fesk) • ä blir a (harre gud)

Sveamål v Runt Mälaren v Kännetecken: • Stockholm – ö blir u, ä blir e

Dalmål v Hör till sveamålen v Kännetecken: • dialektgränserna är mycket skarpa – kan gå genom en by… • ofta ålderdomliga, liknar fornnordiskan åjde (ide), gaard (gård)

Norrländska mål v Hela Norrland v Kännetecken: • olika varandra • Jämtland och Härjedalen – påverkade av norska • en del har diftonger • allmänt: bortfall av ändelse (int vet ja)

Gutamål v Gotland v Kännetecken: • • ej från fornsvenska – från forngutiska isolerade diftonger fornnordiskt långt a där vi har å. Ex. bat (båt), grata/grate (gråta). • ljuden uttalas separat, ex. Skjaote (skjuta)

Östsvenska mål v Kallas även finlandssvenska v Kännetecken: • sjungande intonation • r uttalas rent och skilt från den efterföljande konsonanten (hård, kort, kärl, kors) • annat ordförråd (pajta = skjorta)

Sociolekt

v Klass v Själva bruket av dialekt kan vara sociolekt. v Sätt att klassindela: • utbildningslängd • inkomst • yrke • sociala nätverk • samhälleligt inflytande v Från klassamhälle till individualiserade livsstilar

Kronolekt

v Ålder v Typexempel : slanguttryck – olika i olika åldrar

Ungdomsspråk v. Hög talhastighet v. Talar gärna i munnen på varandra v. Ryckiga samtal – man följer sina infall v. Förställer rösten för att härma v. Ljudeffekter v. Söker stöd hos åhörare för det man säger

Äldres samtal v. Långsamt tempo v. Typiska samtalsämnen: bekanta, familj, hälsa v. Otypiska samtalsämnen: världshändelser, mediehändelser

Sexolekt

v. Kön v. Språkanvändningen. v. Grundläggs tidigt. v. Skillnader: • • • Konflikter behandlas inte lika öppet bland flickor Pojkar ger order till varandra – flickor resonerar sig fram Flickor tar mer hänsyn till andras känslor Taltid i klassrummet: i småskolan- läraren 40 min, pojkarna 13 min, flickorna 30 sek. I gymnasiet har det jämnats ut MEN i debatter har pojkarna ordet. Större språklig säkerhet hos pojkar. Följande förekommer oftare hos flickor: eftersom jag själv inte har varit där så vet jag inte riktigt, jag tror att, de tycker nog, de är kanske, eller hur…

En språkvetenskaplig undersökning från 80 -talet av språkvanor hos yrkesskribenter och riksdagsledamöter visar att vissa ord används oftare av kvinnor och andra oftare av män. Stämmer det fortfarande? barn föräldrar kvinnor lust flickor hem män lärare läkare fru hus mor ungdom betyg fröken jämställdhet frihet avstånd historia företag produktion polis betydelse intresse näringsliv sysselsättning krafter skatter general politik överste förutsättningar

Att fundera på… v. Pojkar och män har i alla tider påståtts svära mer. Stämmer det? v. Kan ni upptäcka några typiska skillnader mellan hur era manliga respektive kvinnliga lärare uttrycker sig? v. Talar vuxna olika till små flickor och små pojkar? v. Talar pappor olika till sina barn än mammor?

Privat och offentligt språk

v. Vi är alla tvåspråkiga v. Ett svagt privat språk – hämmande i relationer v. Ett svagt offentligt språk – hämmar karriären

Privat språk v. Uttrycker upplevelser, åsikter och känslor v. Konkret v. Ordval: känslomässigt, vardagligt

Offentligt språk v. Förklarar orsaker, beskriver sammanhang v. Abstrakt, opersonligt, sakligt utredande v. Ordval: analytiska ord

Exempel Tala om lyrik För fulla segel ska ohörda gå till havs Ord av brinnande halm som lyser i asbestburen Där den hänger i gåtornas träd André Breton Privat språk Åååh, jag läste en så härligt dikt igår! Jag begrep den inte riktigt men det gör inget. Det var nå’t med ett brev som skulle skrivas med brinnande ord… eller så. Läcker var den i alla fall. Breton hette han som skrev den. Offentligt språk Surrealism (fra. öververklighet) poetisk riktning från 20 -talet, vill i Freuds efterföljd ge drömmens bildvärld en huvudroll i dikten.