ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRKET SUBSTANTIV Substantiv r namn

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

SUBSTANTIV • Substantiv är namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera framför ordet. En skola, ett brev, en tysk, ett lejon, en buske flera granar. • Egennamn: Stockholm, Hanna, Volvo, Kina, Ica KONKRETA OCH ABSTRAKTA SUBSTANTIV • Konkreta substantiv: kan vi ta och se på som t. ex. - bro, vatten, kamera, penna, spindel, tröja, sko, pojke • Abstrakta substantiv: kan vi varken se eller ta på. De beskriver tillstånd, känslor, egenskaper eller tidsrymder. t. ex. oro, lycka, kärlek, ilska, avund, tanke, hat, svek

NUMERUS (ANTAL) – SINGULAR OCH PLURAL • Singular betyder ental och visar hur ordet skrivs när det handlar om ett enda exemplar av det ord som avses. Substantiv i singular känner du igen på att du kan sätta en, ett, all eller, allt framför ordet. – flicka, flickan, (en) cykel, (ett) lejon, (en) bok, (allt) socker, (all) glädje • Plural betyder flertal och visar hur ordet skrivs när det handlar om två eller flera exemplar. Substantiv i plural känner du igen på att du kan sätta flera, alla eller många framför ordet. - flickor, flickorna, (flera) cyklar, (många) lejon, (alla) böcker, (många) drömmar, (flera) bananer

FORM • Bestämd form (ett alldeles bestämt substantiv) Substantiven flickan och flickorna står i bestämd form. Det betyder att det är just den flickan eller de flickorna som vi menar. - avser ett eller flera bestämt, utpekade föremål, en eller flera bestämt utpekade saker, t. ex. bilarna, hunden, barnet, det röda huset, böckerna • Obestämd form (vilken som helst) Substantiven flicka och flickor står i obestämd form. Det betyder att det kan vara vilken flicka eller vilka flickor som helst. Det är inte bestämt vilka särskilda flickor vi menar. - avser ett eller flera föremål, vilket eller vilka som helst, som inte är bestämt utpekade t. ex. bilar, hundar, barn, röda hus, böcker, tuppar Jämför: Han vill dansa med en flicka (vilken som helst) Han vill dansa med den där flickan (en speciell, bestämd flicka)

BESTÄMD OCH OBESTÄMD ARTIKEL • Bestämd artikel (den, de och de) Framför de bestämda formerna, flickan huset, flickorna och husen kan vi sätta den (flickan), det (huset) och de (flickorna och husen). Den, det och de kallas bestämd artikel. • Obestämd artikel (en, ett) Framför de obestämda formerna flicka och hus kan vi sätta en (flicka) och ett (hus). En och ett kallas obestämd artikel Du kan ofta pröva att sätta den obestämda artikeln framför ett ords grundform för att se om det är ett substantiv: Hon läser gärna böcker – en bok = substantiv!

• Om vi nu kombinerar bestämd och obestämd form med singular och plural, får vi följande former: • Bestämd form singular: En enda bestämd utpekad sak eller ett enda bestämt, utpekat föremål t. ex. huset, bron, hunden, boken • Bestämd form plural: Flera bestämda utpekade saker, föremål av ett och samma slag t. ex. husen, broarna, hundarna, böckerna • Obestämd form singular: En enda sak, vilken som helst t. ex. hus, bro, hund, bok • Obestämd form plural: • Flera obestämda saker, förmål av ett och samma slag t. ex. hus, broar, hundar, böcker

• KASUS I svenskan finns två kasus: grundform och gentitiv • Grundformen är den vanligaste formen av substantiv: - hus, huset, husen, hissar, böcker, bilar, båtar • Genitiv (ägandeform) Den form av substantiv som slutar på –s betyder att en person/en sak äger något: - Kalles (kaviar), bokens (sidor), husets (tak), bilens (dörrar), grannens (balkong), terminens (veckor) Alla former av substantivet utom genitivformen räknas som grundform!

• GENUS (kön) Substantivet delas in i fyra olika genus, beroende på vad orden avser. Maskulinum (M) och femininum (F) beskriver människor och en del djur, där manligt eller kvinnligt kön tydligt framgår. • Maskulinum (han – kön) De maskulina orden beskriver typiskt manliga varelser bland människor och djur. - pojke, kille, man, farbror, hingst, tjur, galt, tupp • Femininum (hon - kön) Feminina ord beskriver typiskt kvinnliga varelser bland människor och djur. - flicka, tjej, kvinna, dam, sto, ko, sugga, so, höna

• Reale och neutrum består av ord för saker och ting. • Reale (den - kön) Reale kallas också den-kön, beroende på att ordet den kan sättas framför reale orden. - den stolen, den boken, den vägen, den pennan • Neutrum (det – kön) Neutrum kallas även för det-kön, beroende på att ordet kan sättas framför neutrum orden. - det huset, det bordet, det styret, det fönstret

ADJEKTIV • Adjektiv är ord som beskriver substantiv och talar om hur något/ några /någon är eller ser ut. Adjektiven berättar: • hur substantiven är, snäll, varm, lång, ivrig Solen är varm. Myggan är mallig. Vintern är lång och kall. Eleven är snäll. • hur de känns, mjuk, sträv, len Sängen är mjuk men kudden känns hård. Kattens päls är len. Smaken på vinbär är sträv. • hur de ser ut, rund, kantig, kraftig, tjock, spinkig Den gula villan låg vid den lilla sjön. Blomman är rund, röd och har en kraftig stjälk.

ÖVNING Vilka adjektiv kan du hitta i de här meningarna? Skriv orden i din skrivbok. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Isak samlar på gamla svenska frimärken. Vi åt en jättegod middag på en italiensk restaurang. Mamma fick en stor bukett med röda rosor på födelsedagen. Den lilla hunden hade stora, bruna, fuktiga ögon. Papegojan hade röda, gula och gröna fjädrar. På tisdag ska MT få en ny, röd cykel med en stor cykelkorg och gröna ekrar I kväll tänker jag vara hemma och läsa spännande sagor. Anna spillde röd hallonsaft på den vita mattan. Den gamla bilen stånkade uppför den branta backen. Vid försvinnandet var han klädd i hög hatt, blå kappa, gula, vida jeans och gröna gummistövlar.

Här får du fem adjektiv i en hög och fem substantiv i en annan hög. Din uppgift är att hitta på fem egna meningar, där det i varje mening finns ett adjektiv och ett substantiv från varje hög. Lycka till! UNDERBAR BLÅ KNASIG TOKIG KLUMPIG • GORILLA BANAN FEST SMÖRGÅS KAKA Vilka egenskaper har du? Skriv ner fem adjektiv som beskriver dig.

KONGRUENSBÖJNING Adjektiven böjs efter de substantiv som de beskriver. Adjektivet får olika form beroende på om substantivet är ett n-ord, ett t-ord eller står i plural. • • • En röd boll Ett rött äpple Röda skor, röda äpplen MEN däremot ser adjektivet likadant ut framför substantiv i bestämd form. • • • Den röda bilen Det blåa bordet De gula bilarna Det röda äpplet De röda äpplena

KOMPARERA (JÄMFÖRA) Adjektiv kan förekomma i större eller mindre grad. Därför kan de skrivas i olika former. Ibland använder du adjektiv för att jämföra två eller flera personer/ saker med varandra. Du använder adjektiv för att tala om att den ena saken är t ex större än den andra. Att jämföra på det sättet kallas att komparera (eng. compare). Adjektiven ändrar då form för att få olika betydelse. Det finns tre jämförelseformer eller komparationsgrader: Positiv Klok Grön Liten Energisk Glad Komparativ Superlativ klokare grönare mindre mer energisk gladare klokast grönast minst mest energisk gladast En elefant är stor. En elefant är större än en myra. En elefant är störst av alla levande landdjur. Den här bollen är rutigare. Den här bollen är rutigast. Hon är förväntansfull. Han är mer förväntansfull. Jag är mest förväntansfull.

ADJEKTIVETS KOMPARATION – tre olika sätt • • • Regelbunden komparation Oregelbunden komparation Komparation med mer och mest • Regelbunden komparation: -are, -ast, -re, -st Positiv Komparativ gladare argare lång längre låg lägre Superlativ gladast argast längst lägst Oregelbunden komparation: Positiv Komparativ liten mindre gammal äldre dålig sämre Superlativ minst äldst sämst •

Komparation med mer eller mest: Positiv Komparativ fantastisk mer fantastisk intressant mer intressant komisk mer komisk elak mer elak Komparera följande adjektiv: lugn. . . . stor. . . . sjuk. . . . stor. . . . kristisk. . . . förvånad. . . . Superlativ mest fantastisk mest intressant mest komisk mest elak . . . . . . . Vad beskriver jag? Den är oval till formen och färgen är gul. Ytan är skrovlig men inuti är den mjuk och saftig. När man luktar på den luktar det lite beskt. Smakn är lite olika, ibland syrlig och ibland riktigt sur. Läxa: Gör nu likadant själv. Beskriv färg, form, lukt och smak på något utan att avslöja vad det är. Låt oss sedan gissa!

VERB • Verb talar om vad någon gör eller vad det är som händer; Jag skriver, det snöar, solen skiner, pojken skrattar, flickan ler. TEMA Det är viktigt att kunna ta tema på verb, så att du böjer det rätt när du skriver eller talar. Att ta tema på ett verb innebär att du böjer det i en viss ordning: - läsa – läste – läst • • • - gå – gick – gått Att läsa och att gå är verbets grundform, som kallas infinitiv (nutid). Den andra formen är imperfekt (dåtid), igår läste jag, igår gick jag. Den tredje formen är supinum (form efter har och hade). Jag hade läst och jag har gått. OBS! Om du är osäker på om ett ord är ett verb eller inte kan du präva om det går att sätta infinitivmärket att framför ordets grundform: Kalle läser – att läsa = verb! Infinitivformen (grundformen) är den form som du slår upp i alla ordlistor!

ÖVNING • Markera alla verb i texten Runt bäcken händer alltid något. Ibland stannar hon och ser hur djuren dricker. En älg med vit och taggig krona böjer sig ner mot samma vatten som ett rådjurskid. En grävling kravlar sig ovigt ner mot vattenbrynet. Där smyger också en räv! Små djur och stora. Rovdjur och bytesdjur. Alla dricker vatten för att överleva. Fast många av djuren annars jagar andrar djur ser Marie-Therése aldrig att de anfaller varandra här.

Verb delas in i regelbundna verb och oregelbundna verb. Skillnaden framgår tydligt när du tar tema på verben. TEMA PÅ REGELBUNDNA VERB Infinitiv läsa böja skratta vakna Imperfekt läste böjde skrattade vaknade Supinum läst böjt skrattat vaknat Ordet består av stam och ändelse. Stammen är ordets viktigaste del men ändelsen säger något om tiden, när handlingen utfördes. Exempel: I ordet vaknade är vakn – stam och –ade ändelse. Verbets stam återkommer i alla tre temaformer medan ändelserna växlar. De följer ett givet mönster. prat-a prata-de prata-t mat-a mata-de mata-t De flesta verb böjs regelbundet men inte alla!

TEMA PÅ OREGELBUNDNA VERB Temaformen på de oregelbundna verben måste du lära dig utantill, precis som i engelskan. Vi säger inte gådde eller ätade. Efterhand lär du dig skillnaden mellan de regelbundna och de oregelbundna verbens böjningssätt. Infinitiv gå äta bryta vinna veta springa Imperfekt gick åt bröt vann visste sprang Supinum gått ätit brutit vunnit vetat sprungit Det besvärliga med de oregelbundna verben är att de inte följer något böjningsmönster, som är lätt att räkna ut. Vi lär oss utantill hur de olika verben böjs. TIPS! Den som läser mycket lär sig snabbt nya verbformer!

ÖVNING Ta tema på följande verb: INFINTIV IMPERFEKT Hända Stanna Dricka Böja Kravla Smyga Jaga Se Anfalla • Sätt kryss för de oregelbundna verben. SUPINUM

ORDLISTAN HJÄLPER Om du slår upp ett ord i en ordlista , kan det se ut så här: skratta –r –de –t springa springer sprang sprungit De former som anges är infinitiv, presens , imperfekt och supinum. För oregelbundna verb, t ex springa, skrivs hela verbformen ut. För de regelbundna verben t ex skratta, skrivs bara ändelserna ut. Slå upp och titta själv! • Vad heter följande verb i supinum? Använd ordlista. Infinititv blåsa flyga nysa lysa vilja Supinum

TEMPUS - Verbets tidsform En av verbets uppgifter är att bestämma när något sker, t ex att något händer NU, att något hände DÅ eller att något SKA hända. Därför har verben olika tidsformer eller tempus. Det finns fem tempus: • Presens • Imperfekt • Pluskvamperfekt • Futurum köper köpte har köpt hade köpt ska köpa läser läste har läst hade läst ska läsa (händer nu) (hände igår) (har hänt) (hade hänt) (ska hända) Samtliga tempus bildas genom att du använder verbets temaformer, dvs. infinitiv, imperfekt och supinum.

ÖVNING 1. Skriv de fem tempusformerna av verbet skratta. 2. I vilket tempus är texten nedan skriven i? Runt bäcken händer alltid något. Ibland stannar hon och ser hur djuren dricker. En älg med vit och taggig krona böjer sig ner mot samma vatten som ett rådjurskid. En grävling kravlar sig ovigt ner mot vattenbrynet. Där smyger också en räv! Små djur och stora. Rovdjur och bytesdjur. Alla dricker vatten för att överleva. Fast många av djuren annars jagar andrar djur ser Marie. Therése aldrig att de anfaller varandra här. 3. Skriv in de olika tempusformerna för verben nedan enligt följande tabell. jaga dricka hålla undra Presens (nu) (då) titta äta imperfekt stanna le smyga kravla springa finna/hitta (hade) pluskvamperfekt (ska) perfekt (har) futurum

RÄKNEORD • Räkneorden svarar på frågorna • A) hur många? • B) vilken i ordningen En och ett är räkneord om de är betonade, dvs. ”Det är en hund, inte två. ”

PRONOMEN 1 • ”Pronomen ersätter namn, substantiv och ibland hel mening. ” • Personliga; Kalle = HAN Solen= DEN Olle och Pelle= DE

Genitivform av personliga pronomen • • • Subjektsform Objektsform jag mig Du dig Han (s) honom Hon (hennes) henne Den den Det det Vi oss Ni er De dem • Objektsform= svarar på frågan till vem? Till mig/dig /oss osv.

Possessiva pronomen • Ägande pronomen! (possess på engelska betyder äga) • • • Min boll Din boll Sin boll Vår Er mitt bord ditt bord sitt bort vårt ert mina pennor dina pennor sina pennor våra era

ADVERB 1 • • Adverb är bestämning till A) ett verb pojken springer fort B) ett adjektiv hästen är svårt sjuk C) ett annat adverb bilen körde farligt fort • • Fet stil=adverb Springer= verb Svårt= adjektiv Farligt= adverb

Skillnaden adjektiv/adverb • Adjektiv böjs- stolen är hög, bordet är högt • Adjektiv är en bestämning av substantiv. • Adverben böjs inte- Jag hoppar högt, Olle och Kalle hoppar högt. Jag springer fort. Lisa springer fort.

KONJUNKTIONER/ SUBJUNKTIONER • Bindeord, binder ihop satser (meningar)! Fogar samman satser. • Och, men, eller, för, eftersom, då, när • Pär är liten men stark! • Hon var trött och kunde inte hålla sig vaken.

INTERJEKTIONER • Utropsord. (kan ej böjas) • Kan bilda egen sats! • Oj! Hoppsan! Akta! Aj! Usch! Fy! Pang! Stopp! • Skål! Heja! Grattis!

PREPOSITIONER • Anger läge (position) • Bredvid, över, på, under, till höger, • Riktning- mot, från, åt • Oftast korta ord som står framför substantiv/pronomen: utan, vid, genom, sedan, enligt, efter, medan, mellan,

Ramsor för att minnas! • • • Substantiv är namn på ting såsom mygga, bi och sting. Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är: glada, snälla, rara, så som vi ska vara. Räkneord som ett, två, tre. Det är nåt att räkna mé. Pronomen som den och det använd för det man ändå vet. Prepositioner före substantiven står. Det blir till jul, vid påsk eller i vår. Verb är sånt som man kan göra, känna, kramas, se och röra. Adverben används lätt för rum, tid och sätt. Konjunktioner som och, men, för och då kan göra meningar så långa så. Interjektioner säger vad vi känner när det värker, svider och bränner.

Repetition! • Namn 9. Substantiv eld, Pelle, katt, Lerum Adjektiv röd, vacker, viktig Verb se, sjunga, kunna Pronomen mig, din, jag, denna Adverb nu, fort, aldrig Räkneord tredje, ett, 42, Preposition på, till, i, vid Konjunktioner /Subjuntioner och, som, när Interjektioner usch! Nej! Aj! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. t. ex. Utmärkande drag En/ett jämföras/kompareras (att…framför i grundform) läggs till verbet/adj. binder ihop satser känsloord