Med fokus p iranska sprk fonologiska och areala

Med fokus på iranska språk: fonologiska och areala fenomen Carina Jahani

Språkfamiljer • • • Semitiska Iranska (Indo-europeiska) Turkiska Indo-ariska (Indo-europeiska) Andra språkfamiljer: Afro-asiatiska, Kaukasiska, Dravidiska, Tibeto-burmanska, Munda, Uraliska, andra Altaiska språk, andra Indo-europeiska språk, isolerade språk (t. ex. Burushaski)

Contact induced copying (kopiering som ett resultat av språkkontakt) • Borrowing – code copying • Kopiering av språkliga strukturer från L 1 till L 2, eller från L 2 till L 1 • Divergens – avvikelser från språkets grundstruktur (t. ex. persiska/arabiska/turkiska/hindi i en diasporasituation) • Konvergens (ensidig eller ömsesidig)

Språkarealer • Indiska subkontinenten (indo-ariska språk, dravidiska språk, iranska språk, tibetoburmanska språk, etc. ) • Balkan (grekiska, albanska, slaviska språk, turkiska språk) • Centralasien (turkiska språk, iranska språk, arabiska) • Iranska högplatån (turkiska språk, iranska språk)

Att identifiera kontaktlingvistisk påverkan… • … är inte alltid lätt • • Genetiskt relaterade språk Genetiskt orelaterade språk Olika lager av påverkan Olika kandidater för påverkan

Fokus på iranska språk…. Fonologiska fenomen och andra areala fenomen

Fonologiska fenomen Moderna persiska vokalsystemet: Ī e ū o (ō < ow) a ā Skillnad i vokalkvalité snarare än i vokallängd

Arabiska vokalsystemet ī ū u i a, ā Långa och korta vokaler

Andra iranska språk och klassisk persiska ī i ē ū u ō a, ā Skillnad i vokallängd ē och ō har gått upp i ī och ū i modern iransk persiska inflytande från arabiska? eller ortografin?

Balochiska!!! Talas: huvudsakligen i sydöstra Iran och sydvästra Pakistan ī i/e ē a, ā u/o ū ō Även singularitetsmarkören –ē uttalas ibland –ī (persiska påverkan) Nasalisering - cf. Urdu/Hindi

Turkiska språk Vokalharmoni pluralsuffix genitivsuffix kadın ’kvinna’ kadın-lar kadın-ın son ’slut’ son-lar son-un ev ’hus’ ev-ler ev-in gün ’dag’ gün-ler gün-ün

Turkiska språk i kontakt med iranska Uzbekiska har reducerad vokalharmoni – lång historisk språkkontakt med tadjikiska Flera turkiska språk i Iran uppvisar reducerad vokalharmoni (t. ex. azerbajdzhanska, khalaj, Sonqor-turkiska) Men: vissa drag av vokalharmoni har tagits upp i Teheran-persiska: be-gir ’ta’ bo-kon ’gör’

u-fronting i flera Iranska språk har normalt inga främre rundade vokaler. Turkiska språk har främre rundade vokaler. u > ʉ eller i (u-fronting) vanlig i flera iranska språk kurdiska, mazandarani, sistani, balochiska, larestani m. fl. språk (intern utveckling eller under påverkan av turkiska språk? )

Konsonanter Iranska språk har förhållandevis enkla konsonantsystem, t. ex. persiska p(ʰ) b f m d t(ʰ) s ʃ z ʒ g ʧ ʤ n l ɾ w (> v i Mod. Pe. ) k(ʰ) x h ɣ y (IPA j)

men… Modern persiska har glottalklusilen /ʔ/ från arabiska lånord - � se dock Carina Jahanis artikel för ytterligare detaljer I vissa dialekter av modern persiska (dock ej Tehehrandialekten) uttalas /q/ i arabiska, mongoliska och turkiska lånord qahve, qermez, barq, qeʃlāq, bāsloq etc.

q och ɣ I vissa dialekter av modern persiska (dock ej Tehehrandialekten) uttalas /q/ i arabiska, mongoliska och turkiska lånord som en uvular klusil (tonlös eller tonande) qahve, qermez, barq, qeʃlāq, bāsloq etc. medan ɣ är en tonande uvular frikativa bāɣ, morɣ, ɣeyr-e mašɣul etc.

dock har persiska inte inkorporerat interdentala frikativor: mesāl ’exempel’ (Ar. miθāl) zekr ’omnämnande, ihågkommelse’ (Ar. ðikr) faryngala och faryngaliserade (emfatiska) konsonanter sāheb ’ägare’ (Ar. ṣāḥib) zaif ’svag’ (Ar. ḍa‘īf) tul ’längd’ (Ar. ṭūl)

men kurdiska har! * åtminstone /ḥ/, /ḷ/och /ʕ/ (även ṣ i vissa dialekter) de återfinns till och med i iranska ord som ḥewt ’sju’ * men inte de andra faryngaliserade konsonanterna zuḷm ’våld’ (Ar. ẓuḷm)

å andra sidan… Har flera arabiska dialekter förlorat de faryngala och faryngaliserade konsonanterna Maltesiska, cypriotisk arabiska, Arabkhanearabiska i iranska Khorasan Eller inkorporerat konsonanter från omgivande språk /p/ och /ʧ/ i Centralasiatisk arabiska

om vi går längre österut… pashto och balochiska har retroflexa konsonanter precis som de flesta språk på Indiska subkontinenten: indo-ariska språk, dravidiska språk, munda-språk etc. Pashto har: /ʈ/, /ɖ/, /ɽ/, /ɳ/ Väst- och sydbalochiska har: /ʈ/, /ɖ/, /ɽ/ (Vissa mycket västliga dialekter har inga) Östbalochiska har: /ʈ/, /ɖ/, /ɽ/, /ɳ/

och dessutom har östbalochiska… aspirerade tonande klusiler och affrikata (vilket också hindi och urdu har) bʰ, dʰ, ɖʰ, gʰ, jʰ

Ett annat mycket intressant exempel Ossetiska är ett östiranskt språk som talas i Sydryssland och Georgien och är kraftigt påverkat av kaukasiska språk glottaliserade (ejektiva) klusiler och affrikata p’, t’, ʦ’ ʧ’, k’, labialiserade klusiler och frikativor kʷ, gʷ, xʷ, ɣʷ både labialiserad och glottaliserad klusil (uttala den om Ni kan!) k’ʷ

Ett annat intressant fenomen i ossetiska Kasusböjning Iranska språk har begränsad kasusböjning nominativ – oblik – genitiv – objekt Ossetiska: nominativ, genitiv, dativ, allativ (till), ablativ (från), inessiv (i, inuti), adessiv (vid), equativ (lik), comitativ (med)

Kumzari

Etnisk identifikation • Ethnically, Musandam Kumzari identify themselves first and foremost with their Kumzari language community. However, at a higher level, they also consider themselves as a sub-group of the Shihuh (adj. : Shihhi), the dominant Arab population of Musandam Peninsula (ARABER)

Språklig identifikation • Speakers of the Musandam Peninsula variety call their language kumẓārī (adv. Kumẓarītī[speaking] in Kumzari‘); this name is derived from the historically important and culturally central village of Kumzar. Speakers of the Larak Island variety call their language variety rārikī.

Relation till andra språk • There is a widespread view among the inhabitants of Musandam Peninsula that Kumzari is a mixture of several languages: Arabic, Farsi, English, Portuguese, Hindi and Balochi are most often mentioned. While Musandam Kumzari speakers accept this characterization, they prefer to emphasize the Arabic features of the language.

Fonem • • • p och č 6 emphatic (velaro-pharyngealized) consonants voiceless and voiced dental fricative ğ voiced velar/uvular fricative q voiceless uvular stop ḥ voiceless pharyngeal fricative V (e. g. , ā ē ī ō ū) long vowel ʕ voiced pharyngeal fricative ’ glottal stop

Andra arealfenomen Left-branching turkiska, hindi modifier-HEAD obj-VERB obj-POSTP gen-SUBST adj-SUBST rel. sats-KORRELAT dem-SUBST num-SUBST adv-ADJ right-branching arabiska HEAD-modifier VERB-obj PREP-obj SUBST-gen SUBST-adj KORRELAT-rel. sats SUBST-dem SUBST-num ADJ-adv Iranska språk i grunden left-branching Persiska (under semitisk påverkan? ? ? ) viss right-branching Kurdiska (under semitisk påverkan? ? ? ) viss right-branching Balochiska mestadels left-branching (men prepositioner – påverkan av persiska? )

Relativa bisatser I persiska (semitisk påverkan? ): right branching KORRELAT – rel. bisats I turkiska: left branching rel. bisats – KORRELAT I turkiska språk som talas i Iran är den persiska strategin den vanligaste.

Modala konstruktioner persiska, balochi, urdu kunna vilja persiska Bal. Iran Bal. Pak. rightb. leftb.

Prepositioner och postpositioner i balochiska * både postpositioner och prepositioner majoriteten av bal. dialekter * enbart prepositioner vissa bal. dialekter i Iran (persiskt inflytande? ) * enbart postpositioner Karachi-Balochiska (inflytande från Urdu? )

Detta skall Ni läsa inför duggan Linguistic convergence and areal diffusion Johanson: Converging Codes…, sid. 3 -31. (relevant för alla föreläsningar) Stilo: Iranian as Buffer Zone…, sid. 35 -63. (Ni behöver bara kunna de stora dragen, inte några detaljer. ) Jahani: The Glottal Plosive…, sid. 79 -96. (Ni behöver bara kunna de stora dragen, inte några detaljer. ) Chikovani: Linguistic contacts…, sid 128 -129 (phonology). Ratcliffe: Bukhara Arabic…, sid. 142 (phonology and lexicon). Dahlgren: On the Arabic…, sid. 162 -164 (phonetics). Isaksson: New Linguistic data…, sid. 183 -184 (phonology). Bulut: Iranian influence…, sid. 246 -251 (phonology) samt sid. 265 -268. Svantesson: Vowel Harmony…, sid. 365 -372. Power-point presentationen. Fäst speciell uppmärksamhet vid språkkontaktfenomen!!!