2021 09 26 Magnus erikssonmiun se Vlkommen till

2021 -09 -26 Magnus. eriksson@miun. se Välkommen till kursen Öppen källkod, IT-rätt och säkerhet, IG 020 G Föreläsning 3: Öppet innehåll, CC, GPDL, wikier. 2021 -09 -26 Text (ej alla bilder) fritt tillgängligt under Creative Commons BY-SA 3. 0

Repetition – Immaterialrätt Du ska kunna förklara, exemplifiera och relatera följande begrepp till varandra: • • Verkshöjd Patent Uphovsrätt Mönsterskydd Designskydd IP-avtal NDA (non-discoslure agreement) • • Mjukvarupatent Algoritm Källkod Public domain Plagiat Citat Referat

Kursuppläggning • Ulf Jennehag – Fö 1: Kursintroduktion. Introduktion till mobila operativsystem, smartphones, Android och appar. (Magnus definierar begrepp. ) • Magnus Eriksson – Fö 2: Immaterialrätt: patent, IP-avtal, upphovsrätt, designskydd, verkshöjd. (Ulf berättar om egna erfarenheter av patentsökning. ) – Fö 3: Öppet innehåll: wikier, creative commons licenser, gpdl – Lab 1: Öppet innehåll och wikipublicering – Fö 4: IT-juridik: PUL, BBS-lagen, lagen om elektronisk kommunikation, offentlighetsprincipen, FRA-lagen, Ipred • Robert Olofsson, gästföreläsare från Nordic Peak – För 5 -6: Öppen källkod: Licenser, utvecklingsverktyg och samarbetsformer

Kursinnehåll (forts. ) • Olle Nilsson – Fö 7 -9: Open Innovation: grundläggande principer, samarbetsformer, typfall. Samhällsvetenskapliga aspekter. • Magnus Eriksson – Fö 10 -12: IT-säkerhet: Lösenord, certifikat, policier, malware, säkerhet i trådlösa nätverk och vid molntjänster, riskanalys – Lab 2: Lösenord – Lab 3: Nätverkssäkerhet – Fö 13: Repetition, återkoppling på redovisningsuppgifter.

Öppen källkod (open source) • Datorprogram där källkoden släpps under en licens som gör den tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera, förutsatt den vidaredistribueras på samma sätt. • Avgift kan tas för distribution av kompillerad objektkod. • Skall inte sammanblandas med – freeware, som är gratis ofta proprietär programvara, ofta reklamfinansierad. – shareware, ofta demoprogram

Kända öppen källkodsprojekt 1983: GNU-projektet, Richard Stallman 1989: GNU GPL (General Public License) v 1 1991: Operativsystemet Linux, Linus Thorvalds 1995: Webbservern Apache 1995: Databasen My. SQL 1998: Webbläsaren Mozilla -> 2003 Firefox. 2000: Sun Open. Office -> 2011 Libre. Office fork. 2002: Wikimotorn Media. Wiki 2007: Mobiloperativsystemet Google Android

Några framgångsrika projekt med öppet innehåll Open. Street. Map Den fria wiki-världskartan

Copyleft-licenser Wikipedia använde GFDL (GNU Free Document License) till sommaren 2009. Sedan dess används cc by-sa 3. 0 (Creative Commons Attribution-share alike version 3. 0).

En ny trend. . . Maj 2010: Bonniers släpper 27 författarfotografier under den fria licensen CC-BY-SA 3. 0. Därmed kan de används på Wikipedia.

Publicera filmer och foton under Creative commons licens på – Youtube, – Flickr – Picasa – Wikimedia Commons

Wiki (efter Wikiwiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt kan redigeras av många.

En wiki är • Ett webbpubliceringssystem eller web content management system (web CMS), dvs: – Webbaserad redigering – Enkelt att redigera – Dokumenthistorik • Dessutom karaktäreriseras en wiki av följande: – – – Redigeringen fördröjs inte av godkännandeförfaranden. Enkel sökning Enkel länkning mellan artiklar Nya användare stoppas vanligen inte Wikikod

”Jaha, du menar ungefär som Wikipedia” 16 -årig bibliotekspraktikant när bibliotekarien visar e-versionen av Encyclopedia Britannica och förklarar vad det är.

”Ja men vad är det för skillnad mellan Wikipedia och Google då? Vem är det som matar in all information i Google? ” Professor, 50+, när jag försökte förklara betydelsen av Googles rankingformel för Wikipedias popularitet.

som många kan redigera…

… men ofta återställs redigeringarna.

Vanliga tillämpningar för wikier • Ordböcker och upplagsverk, exempelvis Wikipedia och andra wikiprojekt som drivs av Media Wiki foundation. • Projektsajt. – Underlättar beslutsgången och informationsflödet inom projektet, och kan ersätat möten. – Ger ”koncensusdemokrati”. Tillfälligt stabila versioner betraktas som accepterade av alla intresserade. • • Community. Blogg. Lärplattform. Verktyg för kollaborativt författande.

Om Wikipedia • • Fritt och öppet uppslagsverk enligt Creative Commons by-sa 3. 0 licens. Världens största encyklopedi. 250 språkversioner Startades av Jimmy Wales och Larry Sanger januari 2001 13 milj besök per dag Världens 6: e populäraste sajt 97% av Wikipediaartiklarna rankas som topp-tio av Google. En. wikipedia. org: 3 300 000 artiklar 8000 nya/dag 67000 aktiva Wikipedianer Startades januari 2001 Sv. wikipedia. org: (Siffror från 2010) 357 500 artiklar 200 nya/dag 700 aktiva Wikipedianer en månad Startades maj 2001

Wikipedia växer forfarande

Är Wikipedia en bra källa? 61 % av amerikanska journalister använder Wikipedia för research i arbetet. Undersökning vid George Washington universitets strategiska PR-program Risk för rundgång om journalister och författare inte uppger Wikipedia som källa! Tillfälligt klotter och vandalism vidareförmedlas ibland i media. “Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva. … Den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor. ” Lisa Bjerre, krönikör, Journalisten. se Vissa universitetslärare tillåter inte Wikipedia och andra uppslagsverk som källa, menar att man kan hitta trovärdiga källor via Wikipedia. Andra säger att man inte får bygga en längre uppsats helt på uppslagsverk som källor, men att de kan vara bra exempelvis för definitioner.

Kan man lita på Wikipedia? December 2005: • Vetenskapliga tidskriften Nature jämförde EB med engelskspråkiga Wikipedia – 4 allvarliga fel i EB och 4 allvarliga fel i en. wikipedia = jämnt skägg • Mindre fel som faktauppgifter, utelämnanden, missledande formuleringar – 162 i en. wikipedia – 123 i EB • Men kvaliteten varierar mellan Wikipediaartiklar. • Svenskspråkiga Wikipedia har fortfarande en bit på väg.

Klotter och Vandalism Mediantid för att återställa klotter: Mellan 3 och 15 minuter beroende på studie.

Vandalism: Fallet John Seigenthaler, Sr • Amerikansk journalist och författare. Bl a redaktör på USA Today 1982 -1991.

Vandalism: Fallet John Seigenthaler, Sr. Vandalism upptäckt av vännen Victor S. Johnson, Jr. i September: "John Seigenthaler Sr. was the assistant to Attorney General Robert Kennedy in the early 1960's. For a brief time, he was thought to have been directly involved in the Kennedy assassinations of both John, and his brother, Bobby. Nothing was ever proven. "

Vandalism: Fallet John Seigenthaler, Sr • Även: "John Seigenthaler moved to the Soviet Union in 1971, and returned to the United States in 1984. He started one of the country's largest public relations firms shortly thereafter. "

Vad utmärker en tillförlitlig artikel? • Stort redigeringsdjup. • Många tillförlitliga källor • Inga kvalitetsmallar som: – “Källa behövs” – ”Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. ” (stub) • Utvalda artiklar: – Utmärkta artiklar – Bra artiklar – Rekommenderade artiklar

Intressekonflikter på Wikipedia • November 2009: Ashberg “avslöjar politikernas Wikipediamygel”. Wikipediaredigeringar med “politisk smutskastning” hade skett från IP-adresser som tillhör riksdagshuset. • Januari 2007: Wikipediaadministratören Rick Jelliffe avslöjar att Microsoft hade erbjudit homom betalt för att justera artiklar om deras öppna dokumentformat OOXML. • December 2005: Adam Curry, tidigare VJ på MTV och numera internet-entreprenör, medger att han ändrat i inlägget om podcasting för att ge honom själv mer ära för att ha utvecklad tekniken, samtidigt som han tonat ned Kevin Marks. Curry bad senare om ursäkt i ett blogginlägg.

Wikiscanner bevakar ändringar i Wikipedia

Wikipedias fem grundprinciper 1. 2. 3. 4. 5. Verifierbarhet. Fritt och öppet innehåll Wikipedia är enbart ett uppslagsverk. Skriv från neutral synpunkt. Etikett 3 2 4 5 1

1. Verifierbarhet [källa behövs] • • Uppge källhänvisningar till neutrala och professionella källor (ej bloggar och hemsidor), t. ex. akademiska källor på books. google. com och scholar. google. com. Ingen originalforskning.

2. Fritt innehåll Plagiera inte ©-märkt material. Endast citaträtt. )

Öppet innehåll "Wikea, uppslagsverket du bygger själv"

Dela med dig av dina bilder!

4. Wikipedia är enbart ett Uppslagsverk • • Encyklipediskt relevanta artiklar: Passar i ett uppslagsverk Är av allmänintresse Är så tidsbeständiga att de kan underhållas. Teoretiska Uppfyller Wikipedias relevanskriterier för området Inte en produktkatalog med prisuppgifter Inte en webblänklista. Inte enbart bruksanvisningar, ordboksartiklar, bakrecept, osv.

3. Skriv från neutral synvinkel – Skriv även om konkurrenter och kritik av din organisation. – Undvik reklam, värdeord och superlativ. – Återspegla alla relevanta uppfattningar – inte bara en sanning – och visa vilken uppfattning som är etablerad t. ex. inom dagens forskningen.

5. Etikett • • • Var vänlig mot nybörjare. Utgå från att alla har goda avsikter. Respektera koncensusprocessen. Lyd tillsägelser. Använd inte flera identiteter i bedrägligt syfte, utan var uppriktig om du har flera användar-ID: n.

Bedrägligt beteende: Fallet Essjay Februri 2007: Det avslöjas att Wikipediaadministratören “Essjay”, anställd på Wikia av Wikipedias grundare Jimmy “Jimbo” Wales, har utgett sig för att vara “tenured professor in theology” på sin användarsida, men saknade högre utbildning. Han hade lyckats få en forskares redigeringar rade och forskaren blockerad.

Formatering Wikikod: Ger: ==Huvudrubrik== Huvudrubrik ===Underrubrik=== Underrubrik ''wiki'' wiki (kursiv stil) '''wiki''' wiki (fet stil)

Listor och indragning Wikikod: Ger: * Punktlista. • Indragen punktlista. ** Indragen punktlistan. 1. Numrerad lista. # Numrerad lista. 1. Indragen numrerad lista. ## Indragen numrerad Indragen text. lista. Mer indragen text. : Indragen text. : : Mer indragen text.

Intrawikilänkar Wikikod: Ger: [[Wiki]] Wiki (länk till artikeln om Wiki) [[Wiki#Se även]] Wiki#Se även (länk till avsnittet ”Se även” i artikeln om Wiki) [[wiki]]er wikier (länk till artikeln Wiki) [[universitet|lärosäte]] lärosäte (länk till artikeln Universitet)

Externa länkar Wikikod: Ger: http: //www. miun. se [http: //www. miun. se Mittuniversitetet] Mittuniversitetet (extern länk till webbplats)

Fotnoter och källförteckning Wikikod: Ger: <ref>Andersson, M, et al, "Boktitel", förlag, 2010</ref> ==Källor== <references/> [1] (Fotnot) Källor 1. ^ Andersson, M, et al, "Boktitel", förlag, 2010

Kategorisering och Interwikilänkar Wikikod: Ger: [[kategori: Mitthögskolan]] Kategori: Mitthögskolan (längst ned i artikeln) [[en: Mid Sweden University]] På andra språk English

Skriv under inlägg på diskussiossidor Wikikod: Ger: Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. ~~~~ Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. Mange 01 27 augusti 2011 kl. 10. 02 (CEST) Tre tilde blir utan tid och datum. ~~~ Tre tilde blir utan tid och datum. Mange 01

Övriga wikier på Wikimedia. org

Kulturella skillnader mellan wiki och CMS: er i linjeorganisationen Wiki-kulturen “Ju fler kockar desto sämre soppa” “Ju fler kockar desto bättre soppa” En ansvarig för varje sida. “Ägande” förekommer men betraktas som dåligt beteende. Låg acceptans för klotter och experiment. Klotter betraktas som nybörjares väg in. Dokument publiceras inte förrän de är färdiga Dokument blir aldrig färdiga. Beslut tas efter möten Wikiprocessen är beslutsprocessen Ideella organisationer styrs demokratiskt, företag genom förankringprocesser Koncensusstyre, meriokrati. Alla handläggare förväntas hjälpa till. Få gör det mesta av jobbet. Detaljstyrd behörighet. Öppen, eller stor grupp behöriga.

Att skapa en egen Wiki 1. Enklast: Testa ett kommersiellt wikihotell (wiki hosting service), exempelvis 1. 2. 3. 4. Wikia*, Mind. Touch Zoho Wiki Wet. Paint 2. Alternativ: Installera en egen wikiserver, exempelvis med programvaran 1. 2. Media. Wiki*. Se svenskt kompendium http: //www. iis. se/docs/Mediawiki. pdf. Pm. Wiki *) Samma programvara som Wikipedia använder. Jämförelse mellan wikier finns på www. wikimatrix. org.

Att tänka på innan man startar en wiki 1. Ska wikin vara läsbar och tillgänglig för alla i världen? 2. Ska den ha fritt och/eller öppet innehåll? 3. Passar det du har tänkt skriva om på Wikipedia? Isåfall kan det vara svårt att konkurrera med Wikipedia. 4. Kan wikin ligga på en kommersiellt wikihotell (t. ex. wikia. com) eller på en egen server (t. ex. med programvaran Mediawiki)? 5. Om egen Mediawikiserver: Behöver man installera tillägg (extensions) för fotnoter, avancerade mallar, mm? Gör det tidigt! Info om färdiga paket med Mediawiki+extensions+operativsystem finns på http: //www. mediawiki. org/wiki/Software_bundles 6. Förväntas alla projektmedlemmar bidra lika mycket? 7. Finns risken att det rinner ut i sanden, och slutar med en rad halvfärdiga sidor, och gör det något?

Alternativ till en Wiki • Webbpubliceringssystem (Web content management system, CMS) – Skillnad kulturell snarare än teknisk. Präglas av linjeorganisationens krav. – Ofta bättre WYSIWYG-editor – Ofta sämre sökmöjliheter och svårare att länka • Document CMS, – T. ex. Sharepoint • Molntjänster , onlinekontorspaket, projektwebbplatser – T. ex. Google docs • Gruppvara – T. ex. Google Wave – Gemensamma mappar på mejlservern • Versionshanteringssystem • Delad diskaccess, gemensam mapp

Mediawikis administratörverktyg • Radering av sidor och bilder eller återställning av rade sidor eller bilder • Skrivskydd av sidor, och borttagande av skyddet. • Möjlighet att redigera skrivskyddade sidor (däribland huvudsidan) och systemmeddelandena på Special: Allmessages. • Blockering av användare och IP-adresser, och hävande av blockeringar. • Rulla tillbaka är ett verktyg som gör det lite lättare och snabbare att återställa klotter, men det är önskvärt att alla användare hjälper till att göra sådant.

Wikier och Wikipedia i organisationen • Funkar Wikipedia som källa? • Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? • Kan man ersätta beslutsmöten med en egen wiki och använda den som projektplats?

Hur blir man administratör på Wikipedia? • Utses en gång om året i omröstningar • Välkänd och aktiv i wiki-gemenskapen • 75 procents stöd krävs för att bli vald till en befattning • Man kan bli nominerad eller nominera sig själv • De som valts får sina verktyg av en s. k. byråkrat. • S. k. internationella stewards kan ta ifrån administratörer deras behörigheter

Laborationsuppgift: Skriv Wikipediaartiklar om kursens ämne 1. 2. 3. 4. Förberedelse: Läs sv. wikipedia. org -> Deltagarportalen -> Nybörjarkurs. Bläddra runt så att du hittar bland policies, riktlinjer, kategorier, Wikipedias olika språkversioner, ordlista, mm. Skapa ett konto på http: //sv. wikipedia. org som börjar på Ö 1. (Förkortning för Mittuniversitet 2011. ) Exempel: Om ditt MIUN-konto är abcd 1101 blir ditt wikipedkakonto M 1 abcd 1101. Var alltid inloggad när du gör kursens uppgifter. Använd inte kontot för privata Wikipediaredigeringar. Mejla mig ditt kontonamn. Jag lägger ut dem (eller du själv) på kursens projektsida: http: //sv. wikipedia. org/w/index. php? title=Användare: Mange 01/Kurs_Öppen_källkod Skapa en användarsida. Den ska innehålla wikikod, t. ex. fet stil, kursiv stil, rubrik, en interwikilänk, en fotnot. Skriv på den sidan vad du har gjort under denna labb, och ev slutsatser – som en labbrapport. Redigera minst två befintliga artiklar på sv. wikipedia. org om centrala begrepp som kursen handlar om. Se kursens slajdshows eller projektsidan. En av artiklarna ska vara en som en kurskamrat också har redigerat – se kursens projektsida. Lägg in 2 -4 meningar, 2 källor, interwikilänkar och en bild från commons. wikimedia. org. Översätt t. ex. från enwp. Lägg till sidan på din bevakningssida så att du ser mallar och ändringar. Återgärda alla mallar. Tips på källor: books. google. com, scholar. google. com, biblioteket, de källor som finns i kursens webplats.

Laborationsuppgift: Skriv Wikipediaartiklar om kursens ämne 5. Skapa minst två nya artiklar, med källor, om ämne inom kursen. Det måste vara ett encyklopediskt relevant ämne, dvs som är känt och uppmärksammats i oberoende källor, och som inte är reklam. Undvik allt för kommersiella ämnen. Om en artikel raderas pga ickeencyklopediskt ämne måste du skapa en ny om ett annatt ämne. De ska ha kategori, minst två källor, interwikilänkar, interwikilänk till enwp. Lägg till dem i din övervakningslista. Läraren och andra wikipediaanvändare kan lägga in mallar och synpunkter på diskussionslistan. Återgärda mallar och diskussionsinlägg inom två veckor! Inga mallar får finnas när kursen är slut. 6. Ladda upp en egen bild eller videofilm till commons, eller hämta en cc-bild från. Lägg gärna in i en Wikipediaartikel. 7. Välj en fördjupningsuppgift om öppet innehåll: T. ex. att modifiera wikistreetmaps lite, att skapa en egen liten wiki på wikia. com, att bidra till fototävlingen Wiki loves monuments, att lägga in en tabell i en Wikipediaartikel, att lägga in en navigationsmall eller faktaruta, att lägga in en video- eller ljudfil, att geopositionera artiklar om orter (t. ex. genom att lägga in mallen coord), att delta i omröstningar på Wikipedia om raderingar eller utvalda artiklar, att bidra till en. wikipedia. org, eller annan wiki på wikimedia. org, med mera. 8. Forsätt under kursens gång att återgärda mallar och andra problem i de nya artiklar ni har skapat, och att bidra till fler artiklar, gärna sådant som kurskamrater har skrivit. När kursen är slut ska du ha gjort bidrag till minst en kartikel kopplad till Ulf föreläsning (om smartphones, Android och appar), en om Olles föreläsning (om open innovation), en om Roberts (om öppen källkodslicenser) och en om mina föreläsningar (om IT-juridik, IT-säkerhet, mm). Glöm inte att logga in. Glöm inte att redovisa på din användarsida.

Källor Illustrationer och foton från http: //commons. wikimedia. org tillgängliga under licensen Creative Commons by-sa 3. 0: • • • Wikea. png Protester. jpg Encyclopedia Catalana 1970 001. jpg Admin T-shirt. svg Be-Nice-or-Leave-Poster. jpg M. fl.