Mia Dahlstrm Sjgren Forskare vid SP och Gteborgs

Mia Dahlström Sjögren Forskare vid SP och Göteborgs universitet Koordinator för forskningsprogrammet Bonus CHANGE

Marin påväxt Påverkar alla typer av båtar genom att • Minska farten • Påverka manövrerbarhet negativt • Öka bränsleförbrukningen (hårda påväxtorganismer med 50 -60%) • Orsakar brott i material = skador på skrov och propellersystem

Ytor som är nedsänkta i havet blir påverkade inom minuter Larver Biomolekyler Sekunder-minuter Dagar Makroskopiska påväxtorganismer Veckor Bakterier timmar Bakterier och mikroalger: 10% ökning av bränsleförbrukningen Hårda påväxtorganismer: 40% ökning av bränsleförbrukningen Geografisk skillnad i hur påväxt utvecklas – inte minst i salthaltsgradienten i Östersjön!

Ytans kondition – en nyckelfaktor för hur fartyget presterar Marina färger med giftiga biocider som läcker till omgivande vatten Gör att giftig biocid vandrar genom färgskiktet ut i omgivande vatten Mjukt erosionslager där vatten tas upp i färgen Färgskikt Mekaniska metoder: giftfria Biocid

Lösningar på problemet med marin påväxt Marina färger giftiga Koppar Zink och ogiftiga Färger med låg vidhäftningsförmåga helt utan biocider (silikon) som kan kombineras med mekaniska metoder Båtliftar Båttvättar Borstar Skrovdukar

CHANGE – att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön Projekt under Bonus Viable ecosystems www. changeantifouling. com www. facebook. com/changeaf

Bakgrunden Vilka nyckelfaktorerna för ett hållbart användande av antifoulingprodukter? • • • Ca 2 -3 miljoner fritidsbåtar Fritidsbåtsaktivitet på havet har ökat dramatiskt Giftfärger föredras Traditionell konsument Få marknadsaktörer med dominerande toxiska färger Miljövänliga uppfinningar blir inte eko-innovationer

CHANGE 1. Företagsekonomi: Förändringar behövs i konsument- och marknadspraktiker Foto: Jon Havenhand, Göteborgs universitet IMO Particularly Sensitive Sea Area (PSSA) sedan 2005 2. Miljörätt: Hinder och möjligheter i regelverket – ge rekommendationer till ändringar 4. Kommunikation och samarbete med slutanvändare 3. Naturvetenskap § Förstå geografiska skillnader i påväxttryck och succession av påväxtorganismer § Modellera vart gifterna tar vägen § Utföra livscykelanalyser på tekniker och praktiker

1. Företagsekonomi: Vilka praktiker hindrar ett hållbart användande av antifoulingprodukter? • Att studera konsumentpraktiker = vad människor verkligen gör och inte vad de säger att de gör! • Kartlägga marknadens strukturer, kulturer och institutioner • - Engagera slutanvändare genom: Kommunikationsaktiviteter (facebook, tweets, lokala möte och demonstrationsprojekt) - Delaktighetsproesser, testa alternativa tekniker

2. Miljörätt: regelverket och policy rekommendationer Reglera men hur? • Många olika regleringar och regler och lagar styr vad som blir produkten = miljöpåverkan • Kan konsumenten ändra sig på bas av regler eller – finns andra styrmedel? kan vi använda kommunikation och delaktighet?

Gränslandet samhällsvetenskap-naturvetenskap: Båtägares beteende - fritidsbåtar och antifoulingproblematik Gävle Tierp Österåker Strömstad Nynäshamn Trosa Stenungsund Västervik Göteborg Halmstad Malmö Enkätundersökning riktad till båtägare • Sverige har ca 880 000 fritidsbåtar varav ca 482 000 längs kusten från Gävle till Strömstad • Ca 2000 båtägare tillfrågades, 35% svarade • 14 orter från Gävle till Strömstad Kalmar Karlskrona Simrishamn ü 95% anser att ett friskt hav rikt på biologisk mångfald är viktigt för dem ü 3 av 4 båtägare anser att de har ett medansvar för havsmiljön Studien utfördes av: Studien medfinansierades av: Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Konsumenter väljer giftiga antifoulingfärger Icke godkänd kopparfä rg 16% Fartygsfärg 13% Jag vet inte vilken färg jag använder 16% Användning av färger i Östersjön • 80% av fritidsbåtsägarna använder giftfärg från Gävle till Strömstad Kopparfärg som får användas i Östersjön 55% • 30% använder förbjuden färg med ett kopparinnehåll som är för högt Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Hur mycket målas? Från Båtlivsundersökningen 2010 • 80% av fritidsbåtsägarna använder giftfärg • Ca 482000 båtar från Gävle till Strömstad (Båtlivsundersökningen 2010) • 80% av dessa målar = 385 000 båtar 2 L färg per båt= ca 770 000 L färg per år Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Har du under sommarsäsongen 2012 använt någon av följande mekaniska metoder för att avlägsna marin påväxt på din båts botten? Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Skulle du kunna tänka dig att under sommarsäsongen uppsöka ett varv eller en marina för att borstvätta eller högtrycksspola din båts botten? Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Var utfördes spolning/rengöring av din båts botten vid vinterupptaget Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

När du slipar/skrapar din båts botten samlar du då in färgresterna och lämnar in dessa till miljöstation? Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Avskrapade färgrester utgör ett miljöproblem Foto: Britta Eklund Magnus Dahlström, Hans Elwing, Cecilia Solér, Erik Ytreberg, Mia Dahlström Sjögren

Påväxt vs koppar • Överanvändning av kopparfärg på skrov i förhållande till regelverk • Färg högtryckspolas bort på höst • Färg skrapas ner på mark på vår • Tillförseln av koppar till mark, sediment och vatten underskattad • Mer än 80% av tillförseln av koppar och zink onödig

3. Naturvetenskap: vart tar antifoulinggifter vägen? • Färger godkänns på basis av deras release till omgivande vatten • 75 -85% underskattning av gifter till mark, sediment och vatten på grund av praktiker kring antifoulingfärger Hur skall vi mäta detta? Föreslå förändringar till nuvarande riskbedömning med ett helthetsperpektiv på giftspridning Koppar (ton per år)* 18 Foto: Britta Eklund Frisättning från Läckage till skrov havet till vatten Färgavskrap eller gamla färglager Färgavskrap och slipdamm 106 *Calculated leaching rates of copper determined with the CEPE mass-balance method (CEPE, 2003)

Non-toxic paint 7% copper 3. Naturvetenskap: påväxttryck – att hitta relevanta geografiska skalor och matchande teknik Användandet av giftiga biocider kan sänkas med 50 -70% om geografiska skillnader i påväxttryck i Östersjön tas med i beräkningen vid val av färg Fälttester - Kartlägga geografiska skillnader i påväxttryck och succession av påväxtorganismer över flera säsonger MATCHA TEKNIKER, KONSUMENT OCH PÅVÄXTTRYCK

Geografiska rekommendationer till • Rekommendationsmodell för marinor baserad på båtägarpraktiker, påväxttryck och biocidtillförsel på lokal nivå Parametrar: - Kopparmängd i de färger som används - Kopparmängd i färgavskrap och hur båtägare skrapar - Rörelsemönster: hur långt rör man sig på kusten? - Påväxttryck och sammansättning av påväxtorganismer

CHANGE PI-team Dr Mia Dahlström (SP), coordinator Interface Biophysics Professor Per Jonsson (University of Gothenburg) Marine Ecology Professor Martin Hassellöv, University of Gothenburg Analytical Chemistry Dr Britta Eklund (Stockholm University) Ecotoxicology Dr Erik Ytreberg Chalmers Univ of Tech Dr Ann-Kristin Eriksson Stockholms universitet Ekotoxikologi Dr Diane Martin (Aalto University), Business administration Dr Lena Gipperth (University of Gothenburg) Environmental Law Professor Ari Ekroos (Aalto University), Environmental Law Dr Cecilia Solér (University of Gothenburg) Business administration Professor Helle Anker Dr Friedrike Ziegler, SIK (University of Copenhagen), Life Cycle Analysis Environmental Law Dr Burkard Waterman Limno. Mar