2021 10 29 Magnus erikssonmiun se ppen kllkod

  • Slides: 15
Download presentation
2021 -10 -29 Magnus. eriksson@miun. se Öppen källkod, IT-rätt och säkerhet, IG 020 G

2021 -10 -29 Magnus. eriksson@miun. se Öppen källkod, IT-rätt och säkerhet, IG 020 G Föreläsning 5 – Några teknikbegrepp: mobil kommunikation, smartphones, appar, mobiloperativsystem, källkod, library Text (ej bilder) fritt tillgängligt under Creative Commons BY-SA 3. 0

Repetition: IT-juridik • • • • Immaterielrätt (Se tidigare föreläsningar) IT-rätt Lagen om elektronisk

Repetition: IT-juridik • • • • Immaterielrätt (Se tidigare föreläsningar) IT-rätt Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) Post- och telestyrelsen (PTS) BBS-lagen Personuppgiftslagen (PUL) Datainspektionen FRA-lagen och Datalagringsdirektivet Försvarets radioanstalt Offentlighets- och sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen Lagen om offentlig upphandling Ipred-lagen ACTA: s avtalsförslag

Mobil kommunikation Skillnad på sladdlös (cordless), trådlös (wireless) och mobil. Mobil kommunikation (eng. cellular

Mobil kommunikation Skillnad på sladdlös (cordless), trådlös (wireless) och mobil. Mobil kommunikation (eng. cellular systems) har handover och roaming. Generationer: – 0 G: 1950 -talet. Radiotelefoner – ej riktigt mobila och cellulära. – 1 G: NMT år 1981. Analogt. 1200 bit/s. Handover och roaming. Cellulära. – 2 G: GSM år 1991. Digitalt. 9600 bit/s. – 2. 5 G: GPRS år 2000 paketförmedlande – pris per megabyte ist. för minut. WAP-sidor. – 3 G: WCDMA, CDMA 2000 år 2002. Spread spectrum. 200 kbit/s, idag tiotals megabit/s. – Pre-4 G: Mobile Wimax år 2006, LTE 2009. 100 Mbps. All-IP. – ”Riktig” 4 G: Advanced-LTE och Advanced-Wimax standardiserades våren 2011. I framtiden 1 Gbps. – 5 G ?

”Godwins law for OS…” • (Ursprunglig formulering: “As a Usenet discussion grows longer, the

”Godwins law for OS…” • (Ursprunglig formulering: “As a Usenet discussion grows longer, the probability of a comparison involving Nazis or Hitler approaches one. ”) • Många har svårt att diskutera operativsystem (OS) sakligt. • “När en diskussion på idg. se växer går sannolikheten att ett OS-krig inträffar mot ett…”

Smartphones – några grundläggande begrepp Läs på http: //en. wikipedia. org och dess källor,

Smartphones – några grundläggande begrepp Läs på http: //en. wikipedia. org och dess källor, samt IDG: s ITordbok, om följande begrepp: • Smartphone • PDA – personal digital assistant • Dumb phone • Feature phone • Media player • Tablet (Pekplatta) • Mobile operating system • Multitasking • Firmware • • • Symbian i. OS Android Proprietary (proprietär) Open system, open standard (Öppna system och standarder) Open operating system Porterbarhet Source code (källkod) Open source Mobile app Widget

Vad är en app? • Det är inget nytt med appar. App betyder liten

Vad är en app? • Det är inget nytt med appar. App betyder liten applikation (programvara) med specifikt syfte som enkelt kan hämtas och installeras av användare. • Appar finns för alla möjliga plattformar och system som Facebook och Google+. I denna presentation pratar vi om mobila appar för smartphones och plattor. 2012 -02 -14 Stefan Pettersson 6(21)

Widgets för Android • En Widget är ett fristående program eller ett tillägg till

Widgets för Android • En Widget är ett fristående program eller ett tillägg till en app för att lägga direkt på ”skrivbordet”. – Dynamisk uppdatering. – Behöver inte startas utan är alltid på. – En app har ibland en widget som följer med vid installationen. 2012 -02 -14 Stefan Pettersson 7(21)

Fördelar och nackdelar App eller webb? • Fördelar med appar. – En app kan

Fördelar och nackdelar App eller webb? • Fördelar med appar. – En app kan nyttja funktioner i telefonen som adressbok, position och kamera. – Distributionen av en app kan ske via en specifik marknadsplats som Apples App Store eller Android Market. – Lättare att ta betalt för en app via en marknadsplats. – En app kan fungera fristående och utan internetkoppling. – En app ger oftast bättre användarupplevelse. • Nackdelar med appar och fördelar med en mobil webblösning – Webblösningen använder telefonens webbläsare och behöver inte vara bunden till specifik hårdvara och blir plattformsoberoende. – En app behöver utvecklas för flera plattformar. – En webblösning fungerar direkt och behöver inte laddas ner och installeras. – En app behöver uppdateras av användaren, webblösningen kan uppdateras vid behov av utgivaren. – Hybridlösning finns också med det ”bästa” från båda världar. 2012 -02 -14 Stefan Pettersson 8(21)

Java källkod

Java källkod

Kompileras (=översätts) till Java code

Kompileras (=översätts) till Java code

Android architecture

Android architecture

Några tekniska begrepp som ni kommer att möta under kursen Läs på http: //en.

Några tekniska begrepp som ni kommer att möta under kursen Läs på http: //en. wikipedia. org och dess källor, samt IDG: s ITordbok, om följande begrepp: • Preemtive och icke-preemtive multitasking • Bibliotek, runtime library • Dynamiskt länkat bibliotek (dll) • Källkod kompilleras -> objektkod + länkning av bibliotek -> exekverbar kod • API, includefiler, Javainterface • I C och C++: . h-filer • I Java: Läsbart i den förkompilerade bytekoden • Öppet API – öppet system • Komplett operativsystem • Firmware • Porterbarhet • Java virtuell maskin • Dalvik

Öppen källkod (open source) • Datorprogram där källkoden släpps under en licens som gör

Öppen källkod (open source) • Datorprogram där källkoden släpps under en licens som gör den tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera, förutsatt den vidaredistribueras på samma sätt. • Avgift kan tas för distribution av kompillerad objektkod, och för onlinetjänster som använder koden. • Motsats: Proprietär (upphovsrättsligt skyddad) kod • Skall inte sammanblandas med – freeware, som är gratis ofta proprietär programvara, ofta reklamfinansierad. – shareware, ofta demoprogram av kommersiella fullversioner

Kända öppen källkodsprojekt 1983: GNU-projektet, Richard Stallman 1989: GNU GPL (General Public License) v

Kända öppen källkodsprojekt 1983: GNU-projektet, Richard Stallman 1989: GNU GPL (General Public License) v 1 1991: Operativsystemet Linux, Linus Thorvalds 1995: Webbservern Apache 1995: Databasen My. SQL 1998: Webbläsaren Mozilla -> 2003 Firefox. 2000: Sun Open. Office -> 2011 Libre. Office fork. 2002: Wikimotorn Media. Wiki 2007: Mobiloperativsystemet Google Android