Synanamnes Screeningmetod fr att hitta synfrndringar efter hjrnskada

Synanamnes Screeningmetod för att hitta synförändringar efter hjärnskada. Märta Berthold-Lindstedt Syngruppen : Märta Berthold-Lindstedt, Kerstin Dillström, Lena Hamelius, Anna Holmqvist, Maria Jakobsson, Eric Lindström. Rehabiliteringsmedicinsk Universitetskliniken Stockholm, Huddingeenheten

Syngruppen vid Hjärnskaderehabilitering öppenvård, Huddinge: • Syngrupp som bildades 2010. Utveckla utredning och rehabilitering av synförändringar • Hjärnskaderehabilitering förvärvade hjärnskador i ålder 18 -ca 65. Rehabiliteringsmedicinsk utredning och intensiv rehabilitering. Ca 100 patienter/år. • Läkardelen av detta arbete bl. a: ”Synanamnesen ”. Intervju vid inskrivning av patienterna och utförs av läkaren. Vi har använt den nu i två år, sammanlagt har vi 170 patienters enkät svar.

Hjärnan använder ca 50 - 70 % av sin kapacitet till att hantera synintryck: Skador på synprocessen finns enligt upprepade undersökningar hos ca 60% av personer med förvärvad hjärnskada Ändå står vi här idag för att utveckla rehabiliteringen!

Patienterna har svårt att ange besvären: Integration av synintryck omedvetna processer Patienten har svårt att förklara eller förstår inte alltid varför det inte fungerar Fråga för att veta: ”Synanamnes”: Paitentintervju med 18 frågor på funktions- och aktivitetsnivå.

Synanamnes: • Intervju angående synförändringar efter förvärvad hjärnskada. • Kerkhoff, Schaub, Ziel: (1990) ”Die Anamneze zerebral bedingter Sehestörungen” • Gunvor Birkeland-Wilhelmsen: Översatt till norska i ”Å se e ikke alltid nok”, (2003) • M Jakobsson och L Hamelius: Översatt till svenska samt förenklat svar till ja och nej alternativ, ”Kartläggning av upplevda synproblem och dess påverkan på aktivitetsförmågan efter förvärvad hjärnskada” (2010)

Synanamnes - innehåll: Funktionsnivå: Synfältsstörning, dubbelseende, synfenomen, synskärpa, ljuspåverkan, färgförändringar. Aktivitetsnivå: Ansiktsigenkänning, kunna röra sig i omgivningen, läsning. Allmänna: Märkt förändring? Blivit undersökt av ögonläkare Ortoptist, optiker?

Presentation av patientgruppen: • Antal patienter 170 st. • Antal män 91 • Antal kvinnor 79 • Medelålder: 47 år

Sammanfattning av resultat: • ”Har du lagt märke till synförändringar efter du blev sjuk? ” • 63% av patienterna upplever förändrad syn. • 91 ja • 72 nej, 15 stycken av dessa bedöms trots detta ha förändringar (8 har antingen dubbelseende/synfältsstörning) • 6 svarar vet ej, 2 bedöms ha förändringar (1 synfältststörning)

Funktionsnivå: Synfältsstörning och dubbelseende: • Dubbelseende; 19% • Synfältstörning; 27% Ingen diagnosgrupp hade mer av dessa störningar än någon annan.

Synförnimmelser/synfenomen efter skada: • Suddig syn: 35% • Specifika synförnimmelser, ljussken osv , 21% • Andra märkliga synupplevelser: 14%. (Hallucinationer bl annat. )

Vad är suddigt seende? • Synskärpa? • Kontrastseende? • Accomdationsstörning och bristande koordination. • Diagnostisering?

Färgseende – nästan ingen påverkan: • 2% upplevde förändringar. (3/170)

Ljusförändringar: • Bländning: 35% upplever svårigheter med bländning. • Behov av mer ljus generellt: 25% • Behov av mer ljus vid läsning: 37%

Bländning ? : • Ströljus? • Pupillrubbning? ? ? • Samband smärta – bländning – duran –Thalamus? ? • Stroke ger fokala skador som sällan drabbar hjärnhinnorna och strokepatienter hade signifikant mindre problem med bländning än de andra diagnoserna. • Del i en ökning av stressreaktioner? ? Alerta försvarssystem som övertolkar intryck? • Kvinnor hade signifikant mer problem med bländning än män.

Aktivitetsnivå – Läsning: • 53% upplever förändringar med läsning. • Orsak dels av visuella orsaker dels av andra kognitiva nedsättningar. Frågan i ”synanamnesen ” är otydlig. • Samhället inriktat på visuell och virtuell kommunikation. Läsning är nödvändigt för arbeten och aktiviteter.

Orsaker till nedsatt läsförmåga: • Dubbelseende • Synfältsstörning • Accomodationsstörningar: • Uttröttbarhet i koordination • Liten koordinationsrubbning.

Ansiktsigenkänning: • 11% uppger svårighet med ansiktsigenkänning. • Oklart om alla svar stämmer, frågan ställd så att man ska svara ja om man inte har problem till skillnad mot alla andra frågor. • 9% tycker att bekanta ansikten ser annorlunda ut. • Handikappande, finns i normalbefolkning.

Synundersökning efter förvärvad hjärnskada: • 49 % hade blivit undersökta på något sätt. (83/170) • 60/170 varit hos ögonläkare, 13 st hos optiker, 2 hos ortoptist • OBS! 19% dubbelseende, 2 har varit hos ortoptist!

Ytterligare undersökningar av det senaste årets 98 patienter: • Vi har jämfört synanamnessvaren med andra hjärnskaderelaterade • • • problem. Finns samband mellan upplevda synproblem och : Ångest/depression? (HADS) Visuospatiala och visuella minnesproblem? (tester ur WAIS-4) Läshastighet (läshastighet B ur DLS-materialet) Trötthet? (Mental trötthetsskala. Göteborg) • Alla undersökningar gjorda vid utredningen innan rehabiliteringen!

Presentation av patientgruppen: • 98 patienter • 57 män och 41 kvinnor. • Medelålder 47 år.

Undersökning av samband mellan synpåverkan och andra vanliga hjärnskadesymtom i patientgruppen: • Följande frågor jämfördes med förekomsten av • • trötthet/ångest/depression: Upplever du synförändring efter sjukdom/skada? Försämrad läsförmåga? Bländning? Suddigt seende? • Starkt samband mellan synförändringar (enligt frågorna ovan) och trötthet, ångest, depression. • (Mann-Whitney test, p=0, 017 -0, 001 ) • Bländning även signifikans med visuospatiala funktioner. (p= , 035)

Inget samband kunde påvisas mellan: • synfältsstörning /dubbelseende och trötthet, ångest, depression. Varför? • upplevda synstörningar och visuellt minne/ läshastighet/ visuospatiala funktioner. Varför?

Ångestproblem hos Strokepatienter, med eller utan upplevd synförändring: Undersökt med HADS (Hospital Anxiety and Depession Scale): självskattningsinstrument; 0 -6 poäng= besvärande ångest, 7 -10 poäng= mild till måttlig ångest, >10 poäng= Förekomst av eventuell ångeststörning.

Depression hos strokepatienter med eller utan upplevd synförändring: • Undersökt via HADS; 0 -6 poäng= ej deprimerad, 7 -10 poäng= Nedstämdhet, >10 poäng =risk för depressionstillstånd som kräver läkarbehandling

Mental trötthet hos strokepatienter med eller utan upplevd synförändring: • Undersökt med ”Mental Fatigue Scale” (Rönnbäck, Johansson): självskattning 0 -13 poäng = ingen eller lätt mental trötthet 14 -20 poäng= Måttlig mental trötthet >20 poäng = Svår mental trötthet

Slutsats: • Synanamnesen är ett lättanvänt formulär som är mycket användbart vid hjärnskadeutredning. • Synanamnesen ökar kvalitén på remisser till ögonklinken, syncentral. • Vissa frågor är inte bra; läsfrågan bör utvecklas, ansiktsigenkänning ges ett bättre svarsalternativ och ljusupplevelser slås ihop till en fråga. • Med dessa justeringar blir synanamnesen ett mycket användbart instrument för kartläggning av synpåverkan efter hjärnskada.

Slutsats fortsättning: • Synstörningar finns hos mer än hälften av alla patienter på en dagvårdsenhet förvärvade hjärnskador. Synstörningar är en viktig del i utredning och rehabilitering efter dessa skador. • Det finns ett klart samband mellan störningar av det visuella systemet och depression/ångest/trötthet. • Sambandet är ännu starkare för alla övriga diagnoser utom stroke. • Rehabilitering av synstörningar är nödvändigt, men också att samtidigt behandla depression och ångest.

Vad gör vi i syngruppen nu? • Använder svar från synanamnes i alla • • • utredningar. Utvecklar en hierarkisk modell för rehabilitering, mer information på vår work-shop Pilotprojekt med ögonträning via ögonstyrd dator, mer information på vår work-shop. Planerar fler projekt………

Tack för uppmärksamheten! • Och allt detta kan man se… Märta Lindstedt Överläkare 20121204