National Early Warning Score NEWS Martin Spngfors Intensivvrdssjukskterska

  • Slides: 74
Download presentation
National Early Warning Score NEWS Martin Spångfors Intensivvårdssjuksköterska VO Anestesi OP IVA – Kr.

National Early Warning Score NEWS Martin Spångfors Intensivvårdssjuksköterska VO Anestesi OP IVA – Kr. YH Doktorand Lunds universitet

Innehåll • • • Kritisk sjukdom NEWS Fikapaus Korrekt mätning av vitala parametrar Vitala

Innehåll • • • Kritisk sjukdom NEWS Fikapaus Korrekt mätning av vitala parametrar Vitala parametrar och mortalitet Patientfall

Vad är kritisk sjukdom? - När en eller flera av kroppens vitala funktioner sviktar

Vad är kritisk sjukdom? - När en eller flera av kroppens vitala funktioner sviktar

Vad är vitala funktioner? - Funktioner som är helt avgörande för en individs överlevnad

Vad är vitala funktioner? - Funktioner som är helt avgörande för en individs överlevnad Andning – Cirkulation – Medvetande AF - Sp. O 2 - (O 2) HF - Bltr - Temp AVPU Vitala parametrar

Övergripande fysiologi Primärt mål för de vitala funktionerna är att leverera syrgas till kroppens

Övergripande fysiologi Primärt mål för de vitala funktionerna är att leverera syrgas till kroppens celler. CO x Hb x Sa. O 2 Hjärtminutvolym Syrgasbärande förmåga Diffusion av O 2 i lungan

Orsaker till störning i vitalfunktion – andning • Övre eller nedre luftvägshinder • Nedsatt

Orsaker till störning i vitalfunktion – andning • Övre eller nedre luftvägshinder • Nedsatt ventilation (astma, KOL) • Perfusionsstörning (lungemboli) • Diffusionshinder (lungödem, fibros) • Mekaniska hinder (stor buk, deformiteter)

Orsaker till störning i vitalfunktion cirkulation • Hjärtats fyllnadsgrad (intorkning, kärlläckage, SIRS, sepsis) •

Orsaker till störning i vitalfunktion cirkulation • Hjärtats fyllnadsgrad (intorkning, kärlläckage, SIRS, sepsis) • Dålig pumpförmåga (arytmier, kronisk hjärtsjukdom, toxisk påverkan, ischemi) • Ökat eller minskat pumpmotstånd (intoxikation, sepsis)

Orsaker till störning i vitalfunktion medvetande • Störningar i andning (hypoxi, hyperkapni) • Störning

Orsaker till störning i vitalfunktion medvetande • Störningar i andning (hypoxi, hyperkapni) • Störning i cirkulation (hypotension) • Läkemedel (intoxikation, opiater, sederande) • Primär hjärnskada (stroke, trauma, EP, infektion, tumör) • Metabol påverkan (hypoglykemi, hyponatremi, uremi, leverencephalopati)

Demografi Region Skåne 2012 – 2013 281 hjärtstopp på vårdavd – överlevnad 17 %

Demografi Region Skåne 2012 – 2013 281 hjärtstopp på vårdavd – överlevnad 17 % 1935 patienter lades in på IVA från vårdavd – överlevnad 70 -75 %

Kan vi rädda fler patienter?

Kan vi rädda fler patienter?

Hospital Mortality by Time to Antibiotics in Septic Patients

Hospital Mortality by Time to Antibiotics in Septic Patients

För patienter med bekräftad låg habituell saturation… ………. kan läkaren ordinera att parametern saturation

För patienter med bekräftad låg habituell saturation… ………. kan läkaren ordinera att parametern saturation i skalan utgår och ersätts med följande poängbedömning: ≥ 90 = 0 p, 89 -88 = 1 p, 87 -86 = 2 p, ≤ 85 = 3 p

NEWS NHS 2012 • Identifiera – död inom 24 h och inläggning på IVA

NEWS NHS 2012 • Identifiera – död inom 24 h och inläggning på IVA • 35 585 patienter • 198 755 bedömningstillfällen • 1666 patienter dog • AVA, medicinavdelning och kirurgavdelning

Vad är NEWS syfte? Identifiera död inom 24 h Identifiera hjärtstopp inom 24 h

Vad är NEWS syfte? Identifiera död inom 24 h Identifiera hjärtstopp inom 24 h Identifiera behov av intensivvård inom 24 h

Prediktiv förmåga Utmärkt OK NEWS http: //dx. doi. org/10. 1016/j. resuscitation. 2012. 016

Prediktiv förmåga Utmärkt OK NEWS http: //dx. doi. org/10. 1016/j. resuscitation. 2012. 016

Poängskalans uppbyggnad Pragmatisk indelning Fysiologiska parametrar Andningsfrekvens 3 2 1 0 1 2 3

Poängskalans uppbyggnad Pragmatisk indelning Fysiologiska parametrar Andningsfrekvens 3 2 1 0 1 2 3 ≤ 8 9 -11 12 -20 21 -24 ≥ 25 Fler kategorier ökade endast komplexiteten – inga vinster

Vad betyder då egentligen poängen? 0 1 2 3 • Mortalitetsrisken < medelriskvärdet (1,

Vad betyder då egentligen poängen? 0 1 2 3 • Mortalitetsrisken < medelriskvärdet (1, 0) • Mortalitetsrisken > medelriskvärdet men < den dubbla risken (2, 0) • Mortalitetsrisken > 2, 0 alltså den dubbla risken men < 3, 0 den tredubbla risken • Mortalitetsrisken > 3, 0 alltså den tredubbla risken men < 4, 0 den fyrdubbla risken

DT NEWS doi: 10. 1016/j. resuscitation. 2013. 12. 011

DT NEWS doi: 10. 1016/j. resuscitation. 2013. 12. 011

Estimerat antal triggade mätningar Klinisk riskkategorisering NEWS poäng Klinisk risk 0 Låg Totalt 1

Estimerat antal triggade mätningar Klinisk riskkategorisering NEWS poäng Klinisk risk 0 Låg Totalt 1 -4 Röd poäng*(3 i en parameter) Medium Totalt 5 -6 Totalt ≥ 7 Hög Medicin 20 % Kir 10 % Medicin 10 % Kir 4 %

Distribution total NEWS-poäng/outcome MIG http: //dx. doi. org/10. 1016/j. resuscitation. 2012. 016

Distribution total NEWS-poäng/outcome MIG http: //dx. doi. org/10. 1016/j. resuscitation. 2012. 016

Riktlinjer för NEWS bedömning Alla patienter ≥ 18 år inom den somatiska slutenvården ska

Riktlinjer för NEWS bedömning Alla patienter ≥ 18 år inom den somatiska slutenvården ska bedömas enligt NEWS. Övervakningsfrekvens med åtgärder ska följas utifrån patientens aktuella NEWS-poäng. Första NEWS bedöms: • Innan patienten lämnar akuten • Om patienten ej kommer via akuten, vid ankomst till avdelning • NEWS bedöms även innan patienten lämnar IVA eller Postop OBS! Gravida kvinnor kan normalt uppvisa avvikande värden i NEWS, under den senare delen av graviditeten, vilket bedöms av ansvarig läkare i varje enskilt fall.

Övergripande riktlinjer Ansvarig läkare bör även kontaktas, efter aktuell NEWS-bedömning, vid: • Allvarlig oro

Övergripande riktlinjer Ansvarig läkare bör även kontaktas, efter aktuell NEWS-bedömning, vid: • Allvarlig oro för hur patientens tillstånd utvecklas • Begynnande eller tilltagande förvirring/oro • Diures <200 ml på 8 h Även kontakt med MIG eller motsvarande kan övervägas vid ovanstående tillstånd. • NEWS-bedömningen ska dokumenteras i patientens Melior-journal. Kriterier för undantagsfall, som inte bör bedömas enligt NEWS • • • Vård i livets slutskede Kvinnor under förlossningsarbete Pågående intensivvård, operation, uppvak

Fikapaus

Fikapaus

Korrekt mätning av vitala parametrar, viktiga iakttagelser och akuta åtgärder

Korrekt mätning av vitala parametrar, viktiga iakttagelser och akuta åtgärder

Andning • Ofri luftväg? • Räkna andningsfrekvensen i ”smyg” • Ytlig eller djup andning?

Andning • Ofri luftväg? • Räkna andningsfrekvensen i ”smyg” • Ytlig eller djup andning? • Använder patienten hjälpmuskler? • Klarar patienten av att ligga plant eller måste den sitta upp? • Rosslig? Sekret ? Upphostningar? Utseende på sekret?

HAKLYFT Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus. Kontraindikation Misstänkt halsryggskada. Tillvägagångssätt Böj

HAKLYFT Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus. Kontraindikation Misstänkt halsryggskada. Tillvägagångssätt Böj huvud bakåt genom att lägga ena handen på pannan. Lyft hakspetsen med den andra handens pek- och långfinger. Lyft hakan uppåt och sträck samtidigt huvudet bakåt.

UNDERKÄKSLYFT Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient med potentiell

UNDERKÄKSLYFT Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient med potentiell halsryggskada. Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient där haklyft är otillräcklig. Kontraindikation Fraktur på käken. Dislocerad käke. Tillvägagångssätt Lägg ena handen på pannan. Använd den andra handens tumme till att greppa tag om underkäkens tandrad, håll pekfingret om hakspetsen och lyft hakan uppåt.

KÄKVINKELLYFT Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient med potentiell

KÄKVINKELLYFT Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient med potentiell halsryggskada. Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient där haklyft är otillräcklig. Kontraindikation Fraktur på käken. Dislocerad käke. Tillvägagångssätt Placera tummarna på överkäken och fingrar bakom vinkeln på underkäken , öppna, lyft och förflytta käken framåt uppåt. Skapa ett underbett.

NÄSTUB Indikationer Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient. Ofri övre

NÄSTUB Indikationer Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en patient. Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus när munnen inte kan öppnas. Nästub är att föredra till patienter som ej är medvetslösa, RLS 1 -3. Kontraindikation Misstänkt skallbasfraktur.

NÄSTUB Välj rätt storlek på nästub. Mäts från näsborren till tragus på örat (öronsnibben).

NÄSTUB Välj rätt storlek på nästub. Mäts från näsborren till tragus på örat (öronsnibben). ch 26 längd 14 cm ch 28 längd 15, 5 cm ch 30 längd 16, 5 cm ch 32 längd 17, 0 cm ch 34 längd 17, 5 cm Tillvägagångssätt Applicera glidmedel på tuben. För in nästuben utmed näshålans golv, lätt rotation vid behov. Titta på bröstkorgen, lyssna efter andningsljud, känn om det sker någon luftpassage/ventilation. Genomför manövern på ett ofarligt sätt (ex atraumatiskt så att näsblödning undviks).

SVALGTUB Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en medvetslös patient. Kontraindikation

SVALGTUB Indikation Ofri övre luftväg orsakad av sänkt muskeltonus hos en medvetslös patient. Kontraindikation Vaken patient då det finns risk för svalgreaktion vid införande, vilket kan leda till kräkning och aspiration.

SVALGTUB Välj rätt storlek på svalgtub (mäts från framtänderna i underkäken till käkvinkeln) size

SVALGTUB Välj rätt storlek på svalgtub (mäts från framtänderna i underkäken till käkvinkeln) size 1 vit 70 mm size 2 grön 80 mm size 3 gul 90 mm size 4 röd 100 mm. Tillvägagångssätt Tryck ned tungan (t ex med tungspatel) och för in svalgtuben i sidoläge eller upp och ner. Rotera den till korrekt läge. Titta på bröstkorgen, lyssna efter andningsljud, känn om det sker någon luftpassage/ventilation. Genomför manövern på ett ofarligt sätt (ex atraumatisk mot tänder och mjuka gommen, avbryt vid kräkreflex).

Rensugning av övre luftvägar Kontrollera att all utrustning finns tillgänglig. Kontrollera att rätt sugkraft

Rensugning av övre luftvägar Kontrollera att all utrustning finns tillgänglig. Kontrollera att rätt sugkraft är inställd, 10 k. Pa. Var beredd att ge extra syrgas om patienten blir påverkad i andningen. Sugning i trachea kan ge blodtrycksstegring och takykardi, men kan även utlösa vagusreflexen med kräkning, bradykardi och/eller apné.

Rensugning av övre luftväg Sug endast på vägen upp och låt aldrig katetern ligga

Rensugning av övre luftväg Sug endast på vägen upp och låt aldrig katetern ligga stilla. Vid sugning av svalget genom näsan, applicera glidmedel på katetern och för in den vinkelrätt mot ansiktsplanet utan att forcera. Sug 5 -15 sekunder och byt sugkatetern efter varje sugning.

Ej planläge vid andningspåverkan I plant ryggläge trycker både buk- och mediastinal vikt på

Ej planläge vid andningspåverkan I plant ryggläge trycker både buk- och mediastinal vikt på lungorna. Genom att sätta patienten upp förbättras både ventilation och oxygenering.

Syremättnad Sp. O 2 Stämmer pulsen på Sp. O 2 med radialis? Orsaker till

Syremättnad Sp. O 2 Stämmer pulsen på Sp. O 2 med radialis? Orsaker till felaktiga resultat: • Nagellack • Starkt omgivningsljus • Kall extremitet • Lösnaglar • Kraftig rörelse • Elektrisk störning

Grimma 1 -4 lit/min 21 -28 % O 2

Grimma 1 -4 lit/min 21 -28 % O 2

Agamask 5 -8 lit/min 33 -40% O 2

Agamask 5 -8 lit/min 33 -40% O 2

Reservoirmask 8 -15 lit/min 56 -80% O 2

Reservoirmask 8 -15 lit/min 56 -80% O 2

Oxymask 1 -15 lit/min 24 -60 % O 2

Oxymask 1 -15 lit/min 24 -60 % O 2

”Myten” om syrgas och KOL • Det är inte mängden tillförd syrgas som kan

”Myten” om syrgas och KOL • Det är inte mängden tillförd syrgas som kan orsaka koldioxidnarkos utan patientens saturation i blodet • I akuta situationer är risken med hypoxi större än risken för koldioxidretention • Koldioxidretention utvecklas långsammare (1560 minuter) än hypoxi (några minuter)

CIRKULATION • Färg – rosig, blek, blåmarmorerad? • Känn på huden – varm, kall,

CIRKULATION • Färg – rosig, blek, blåmarmorerad? • Känn på huden – varm, kall, fuktig? • Svullen, ödem? • Stasade halsvener?

Puls Vid pulsmätning används 2 -3 fingrar. Varken tumme eller lillfinger får användas. Pulsen

Puls Vid pulsmätning används 2 -3 fingrar. Varken tumme eller lillfinger får användas. Pulsen känns bäst med fingerblomman och med ett lagom tryck så att kärlet inte komprimeras. Frekvensen bör mätas under en minut då rytmrubbningar eller långsam puls kan påverka resultatet. Följande mätställen kan identifieras:

Blodtryck • Sittande eller liggande spelar ingen roll men använd samma mätmetod varje gång

Blodtryck • Sittande eller liggande spelar ingen roll men använd samma mätmetod varje gång • Armen skall ligga i hjärtnivå annars får man ett högre eller lägre värde • Ta blodtryck i båda armarna för att konfirmera avvikande värde • Fortsätt med kontroller i armen med det högsta värdet • Automatiska blodtrycksmätare är inte tillförlitliga vid högt och lågt blodtryck, låg puls eller rytmrubbningar • Blodtrycksvärdet blir falskt för högt om manschetten är för liten och falskt för lågt om en för bred manschett används

Blodtrycksmanschett

Blodtrycksmanschett

Vid lågt blodtryck höj benen

Vid lågt blodtryck höj benen

Medvetande A V P U • A = Alert • Betyder att patienten är

Medvetande A V P U • A = Alert • Betyder att patienten är vaken. Öppnar ögonen spontant. Reagerar vid tilltal. Har motorisk funktion. Patienten behöver ej vara orienterad! • V = Verbal • Betyder att patienten reagerar med ögonöppning, tal eller rörelse på verbal stimulering • Använd hög röst när du tilltalar patienten • P = Pain • Reagerar endast vid smärtstimulering • Smärtstimulera patienten både perifert på nagelbädden och centralt i käkvinkeln • U = Unresponsive • Reagerar ej på smärtstimulering • Smärtstimulera patienten både perifert på nagelbädden och centralt i käkvinkeln

Örontemperatur 1. För in proben rakt in i hörselgången tills det sluter tätt 2.

Örontemperatur 1. För in proben rakt in i hörselgången tills det sluter tätt 2. Placera sedan termometern så att proben riktas mot personens öga på motsatt sida. På detta sätt riktas den mot trumhinnan Om olika mätvärden uppmäts notera det högsta värdet. Vaxproppar påverkar sannolikt inte mätvärdet. Felaktigt för höga värden kan noteras om örat legat mot en kudde precis före mätningen. Vänta då i cirka 10 minuter innan mätningen genomförs.

Relation mellan vitalparametrar och mortalitet

Relation mellan vitalparametrar och mortalitet

50 mm. Hg 100 mm. Hg

50 mm. Hg 100 mm. Hg

90 % 95 % 100 %

90 % 95 % 100 %

12/min 24/min

12/min 24/min

Pain Verbal

Pain Verbal

170/min 40/min 90/min

170/min 40/min 90/min

35°C 40°C 38°C

35°C 40°C 38°C

MIG

MIG

MIG – mobil intensivvårdsgrupp • IVA-läkare • IVA-SSK Konsultfunktion – ingen ordinationsrätt eller patientansvar

MIG – mobil intensivvårdsgrupp • IVA-läkare • IVA-SSK Konsultfunktion – ingen ordinationsrätt eller patientansvar Ej urakuta larm ”MIG går HLR-team springer” Gemensam bedömning med avd-Läk och avd-SSK Ser till att åtgärderna initieras

MÅL Minska sjukhusbunden mortalitet och morbiditet samt undvika utsiktslös och för patienter plågsam intensivvård

MÅL Minska sjukhusbunden mortalitet och morbiditet samt undvika utsiktslös och för patienter plågsam intensivvård MIG bidrar till detta genom: 1. att livshotande sjukdom identifieras tidigare – vårdinsatser påbörjas tidigare (antingen på avdelningen eller på IVA) 2. ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan vårdavdelningar och IVA 3. ökad kontinuitet i vården av IVA-patienter 4. tidig initiering av vårdnivådiskussion

Dokumentation i mallen MIG-konsult

Dokumentation i mallen MIG-konsult

Fungerar konceptet med MIG och EWS i verkligheten? Rapid response systems: a systematic review

Fungerar konceptet med MIG och EWS i verkligheten? Rapid response systems: a systematic review and meta -analysis Critical Care (2015; 19: 254) ”Significant reduction in cardiopulmonary arrest” (RR 0. 65, 95 %CI 0. 61 -0. 70, p<0. 001) “Significant reduction in hospital mortality” (RR 0. 87, 95 %CI 0. 81 -0. 95, p<0. 001)

Patientfall På akuten • Elin är en 80 -årig kvinna • Söker akut i

Patientfall På akuten • Elin är en 80 -årig kvinna • Söker akut i triagen • Insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar Status: • AT: Fullt orienterad och vaken, men trött • AF: 21 • Saturation: 96 % • BT: 115/75 • Hjärtfrekvens: 85 • Temp: 38, 5° • NEWS = 3 p

Elin läggs in på infektionsavdelning PBD - misstänkt gastroenterit Efter en timme tas nya

Elin läggs in på infektionsavdelning PBD - misstänkt gastroenterit Efter en timme tas nya kontroller: • AT: Trött , men vaken och orienterad • AF: 24 • Saturation: 94 % (3 l O₂ på grimma) • BT: 85/50 • Hjärtfrekvens: 110 • Temp 38° • NEWS = 9 p

Svår sepsis konstateras Patienten får 9 poäng enligt NEWS – läkare tillkallas omedelbart. Bedöms

Svår sepsis konstateras Patienten får 9 poäng enligt NEWS – läkare tillkallas omedelbart. Bedöms ha utvecklat en svår sepsis. Ordineras: • Odlingar • Antibiotika • Ökad syrgastillförsel • Snabb infusion av Ringer Acetat

Blodtrycket är oförändrat Trots tillförsel av 2 liter Ringer Acetat under första timmen ligger

Blodtrycket är oförändrat Trots tillförsel av 2 liter Ringer Acetat under första timmen ligger blodtrycket kvar på 85/50. Medvetandegraden försämras Den senaste timmen har Elin blivit motorisk orolig, konfusorisk och nu reagerar hon endast på tilltal. Nya provresultat anländer Hb 130, Vita 22, Trombocyter 90, CRP 172, PCT 30, Kreatinin 160, P-laktat 3, 9.

NEWS är fortfarande 9 poäng MIG tillkallas och Elin bedöms i samråd med avdelningens

NEWS är fortfarande 9 poäng MIG tillkallas och Elin bedöms i samråd med avdelningens läkare och SSK • Svarar inte på vätsketillförsel • Syresätter sig dåligt trots maximal syrgastillförsel • Lab-prover talar för flera organdysfunktioner Septisk chock

Flyttas till intensiven Elin flyttas till intensivvårdsavdelning drygt två timmar efter ankomsten till akutmottagningen.

Flyttas till intensiven Elin flyttas till intensivvårdsavdelning drygt två timmar efter ankomsten till akutmottagningen. Blev intuberad och lagd i ventilator. I blododlingar växte pneumokocker och lungröntgen visade en utbredd pneumoni. Förbättrades och flyttades till vanlig vårdavdelning efter tre dygn.

Lex-Maria En 87 -a rig multisjuk man inkom till akutmottagning med lungo dem och

Lex-Maria En 87 -a rig multisjuk man inkom till akutmottagning med lungo dem och feber. HF 150, Sp. O 2 80 %. Behandlades med syrgastillfo rsel och diuretika. Förbättrades na got. Efter blod- och urinodling ordinerades antibiotika. Det noterades a ven ett kraftigt fo rho jt laktatva rde (8, 2 mmol/l). Patienten lades in på akutva rdsavdelning. Vid ankomsten MEWS 8 p. Inga a tga rder vidtogs. 4 timmar senare ny MEWS 11 p och 60/35 mm. Hg i bltr. Läkare tillkallades och ordinerade intravenös vätska. Patienten uppvisade da en manifest septisk chock med fo rho jda laktat-, CRP- och kreatininva rden samt la ga va rden av trombocyter och vita. Patienten o verfo rdes till intensivva rdsavdelning, da r han avled 2 dagar senare.

Lex-Maria Dag 1: En 71 -a rig kvinna med missbruk inkom till akutmottagning på

Lex-Maria Dag 1: En 71 -a rig kvinna med missbruk inkom till akutmottagning på eftermiddagen efter att ha blivit funnen på golvet i hemmet med blodig diarré och trycksår. Hon hade la gt blodtryck, stegrade kreatinin- och myoglobinva rden samt ascites och pleurava tska. Hon lades in på vårdavdelning och behandlades initialt med intraveno s va tska. Under natten kontrollerades puls, blodtryck och syremättnad, men de dokumenterades inte. Ansvarig sjuksköterska uppfattade värdena som normala.

Dag 2: Dagsjuksköterskan noterade ett systoliskt bltr på 70 mm. Hg och syremättnad på

Dag 2: Dagsjuksköterskan noterade ett systoliskt bltr på 70 mm. Hg och syremättnad på 80 %, men la kare kontaktades inte. Några timmar senare, vid morgonronden, konstaterades att patienten var medvetandesänkt med la gt blodtryck och nedsatt syremättnad. Patienten överfördes till intensivvårdsavdelningen för behandling. Hon intuberades och ventilatorbehandlades. Det låga blodtrycket och det höga myoglobinvärdet gjorde att patienten fick en grav njursvikt och behövde kronisk dialys.

Summering • Det finns kritiskt sjuka patienter på vårdavdelning som får suboptimal behandling •

Summering • Det finns kritiskt sjuka patienter på vårdavdelning som får suboptimal behandling • Dessa kan ofta identifieras via avvikande vitalparametrar • NEWS har förmågan att urskilja de patienter som behöver intensivvård och riskerar att avlida • MIG och NEWS kan minska sjukhusbunden mortalitet och morbiditet samt undvika utsiktslös och för patienter plågsam intensivvård

Frågor?

Frågor?