Medeltidens ekonomiska historia del 3 Teorier kring det

Medeltidens ekonomiska historia del 3 Teorier kring det feodalsamhällets fall Hanna. Enefalk@kau. se Byggd på föreläsningar av Therése Broman och Anne Berg

• • • Föreläsningens syfte: Ge exempel på teorianvändning inom ekonomisk historia Presentera några viktiga teoretiker inom ekonomisk historia Belysa övergången mellan feodalism och kapitalism

Karl Marx

Karl Marx (1818 -1883), Kapitalet 1 -3 Varför inte frihet, jämlikhet, broderskap? Varför är vissa rika och andra fattiga? Granska det kapitalistiska samhället: Vilka utför det nödvändiga produktiva arbetet? Hur kan de som inte deltar i produktivt arbete överleva? Vem har makten över arbetet?

Två huvudsakliga klasser: Producerande klass (P) och Ickeproducerande klass (IP) Klass = förhållandet till ägandet av produktionsmedlen (fabriker, jord) och makten över mervärdets fördelning (vinsten).

”Historiematerialism” Överbyggnad Kultur Politik Lagstiftning K Religion Bas Produktionsförhållanden

PROLETATETS DIKTATUR Metoder för exploatering: Feodalism: våld, tvång Kapitalism: arbetskontraktet

Feodalsamhället - kort sammanfattning ü Självhushållning ü Godssystem ü Livegenskap, jordränta ü Byorganisation ü Tegsystem ü Tre stånd ü Politisk decentralisering

Ingredienser i ett kapitalistiskt system 1 - Privat ägande, kapitalister 2 - Fria arbetare 3 - Prismekanismer – marknadsekonomi, fri eller reglerad 4 - Kapitalackumulation

Successiv övergång feodalism - kapitalism Feodalsamhället Kapitalistiskt samhälle Ägande, motivation Godsägare - Överskott för lyxkonsumtion och krig Kapitalister (industriägare, jordbrukare/arrendatorer, handelsmän etc) - Vinst för återinvestering Arbetskraft Livegenskap Lönearbete Priser? Marknaden - ofullständig information - Begränsad utbytbarhet, dvs begränsad konkurrens Marknaden -Mer fullständig information - utbytbarhet, dvs hög grad av konkurrens Kapitalackumulation Begränsad - Låg investeringsgrad Hög - Återinvestering nyckel tillväxt inom kapitalistisk ekonomi

Många förklaringsmodeller till feodalsamhällets fall och kapitalismens framväxt 1. Kommersialisering 2. Demografi 3. Klasstruktur

Kommersialiseringsmodellen Marknadsscen, Pieter Aertsen ca 1550

Kommersialiseringsmodellen • Kommersiell utveckling en orsak till ekonomisk och samhällelig utveckling • Betonar städernas och handelns förändring i en period av befolkningsökning Städernas tillväxt leder till • Ökad efterfrågan på jordbrukets produkter • Ökad handel Handeln leder till • Specialisering • Arbetsdelning • Kapitalackumulation Jordbruket: • Incitament till avsaluproduktion • Ökade vinster • Incitament till avskaffande av feodala strukturer

Hur förklaringsmodellerna ”hänger ihop” ”Kommersialiseringsmodelle n” Orsak Städerna och kommersialisering Verkan Feodalsamhällets fall

Hur förklaringsmodellerna ”hänger ihop” ”Demografiska modellen Enligt Postan Orsak Städerna och kommersialisering I vissa områden ledde ökat kommersialiseringstryck till förstärkt livegenskap Demografiska förändringar ” Verkan Feodalsamhällets fall

Konsekvenser av befolkningsökning enligt Postan Ökat utbud av: arbetskraft sänkta löner/ ökad jordränta Ökad efterfrågan av: jord marginella jordar med sämre avkastning livsmedel höjda livsmedelspriser Förändrad utbudoch efterfrågesituation gav godsägaren större möjligheter att öka sin vinst på jordbrukarnas bekostnad

Konsekvenser av befolkningsminskning enligt Postan Konkurrensen om arbetskraften gör att godsägarna ger upp den tidigare kontrollen av bönderna – livegenskapen upphör Minskat utbud av: arbetskraft ökade löner/ sänkt/borttagen jordränta Minskad efterfrågan av: jord marginella jordar övergavs livsmedel sänkta livsmedelspriser

Robert Brenner “Agrarian Class Structure and Economic Development in Pre-Industrial Europe” – klassisk artikel från 1976 The Brenner Debate

Hur förklaringsmodellerna ”hänger ihop” ”Brenners Orsak Städerna och kommersialisering Demografiska förändringar I vissa områden ledde ökat kommersialiseringstryck till förstärkt livegenskap. Duger inte som förklaring modell ” Samma förändringstryck ledde till olika utveckling. Räcker inte som förklaring Orsak Avgörande förändringen är klass-relationernas och klassmaktens struktur Verkan Feodalsamhällets fall eller förstärkning

Förloppet • Postans befolkningskris ett faktum • Men orsakat av inneboende problem med feodala systemet (inte närmast lagbundet som Malthus och efterföljare ansåg): • Systemets oförmåga till innovationer • Godsägarnas överskottstillägnelse • Hindren för människors och jords rörlighet

Förloppet • 1300 -1400 återhämtning men förändrade förhandlingspositioner • Förbättrad position för bonden • Förstärkt incitament för godsägaren = Konflikt Resultatet: berodde på styrkeförhållandet mellan de stridande klasserna

Avgörande faktorer för utkomsten av klasstriderna • Producenternas grad av inre solidaritet • Självmedvetenhet • Organisation • Politiska resurser

Huvuddragen väst vs öst Exempel från Tyskland väster resp. öster om Elbe Väst • Uppbyggt nät av institutioner för ekonomisk reglering och politisk självförvaltning • Uppnått genom lång kamp • Historia av samarbete och organisation • Konflikter, bondeuppror, motstånd från byar lösning av feodala band Öst • Avsaknad av institutioner på bynivå • Begränsade erfarenheter av samarbete • Ingen historia av gemensam kamp och utvecklande av solidaritet • Konflikter och bondeuppror, mindre av byorganiserat motstånd, förstärkning av feodala band