Planeringens utmaningar VT 2018 Planeringens utmaningar makt politik

Planeringens utmaningar, VT 2018, Planeringens utmaningar – makt, politik och ideologi, 7, 5 hp. (2 KU 042) Schema VT 2018 (Kurstid 26 mars – 1 juni, 50 %) Introduktion _ Ståle Holgersen

I dag: Vem är jag? Kort: historien till “modern” stadsplanering. Så vad är då egentligen stadsplanering? Och ska vi göra på den här kursen?

Vem är jag?

Le Corbusier's unrealised 'Ville Radieuse' plan of 1935.

“Standardhistorien” • Susan Fainstein og Scott Campbell: “The traditional story told of modern planning is that it arose from several separate movements at the turn of the twentieth century: the Garden City, the City Beautiful, and public health reforms” (Fainstein & Campbell 2012: 6). • Sir Peter Hall: “twentieth-century city planning, as an intellectual and professional movement, essential represents a reaction to the evils of the nineteenth-century city” (Hall 1988: 7)

“Standardhistorien” 1) Sent 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing Fainstein & Campbell (2012: 6) foreslår 4 perioder: 1) Seint 1800 -tall til ca. 1915: “the formative years” Sent 1800 -tall til ca. 1915: “the formative years”. Reaksjon mot urban slum. De definerte ikke seg selv som planleggere. 2) Ca. 1920 – 1945: Institusjonalisering 3) 1945 – 1975: Etterkrigstidens standardisering 4) 1975 : Omdefinering.

Ebenezer Howards’s Welwyn Garden City 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing Howard hadde lite praktisk erfaring, men klarte likevel å planlegge og realisere to “Garden Cities” i Hertfordshire. Letchworth (1899) og Welwyn 1920. Var kritikk av industrialismens problem. Hageby, planlagt og selvforsørgende samfunn, med mye

City beautiful Movement / Burnham (Chicago) plan 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing The Burnham Plan var det populære navnet på 1909 Plan of Chicago (publisert av The Commercial Club). En rekke prosjekter, inkl. nye og utvidede gater, parker, jernbane, havneanlegg og civic buildings. Kritikk: elitistisk, totalitært: og ikke interessert av f. eks. fattigdommen, bare av å endre overflaten.

Le Corbusier - Unité d'habitation 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing “Vertical city” – multi-bruk. Skulle løse datidens problemer, som f. eks. de urban slummene. From: http: //shelleysdavies. com/unite-dhabitation/

Le Corbusier - Unité d'habitation 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing + Første “Unité d'Habitation”, Cité Radieuse, Marseille (19471952). Oppført for fattige familier. + Leiligheter, restauranter, et kapell, butikker, bibliotek, en skole, et hotell og en takterrasse med plass til trening og utsikt over Middelhavet. + I dag, dyre og eksklusive leiligheter. .

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing 1) Seint 1800 -tall til ca. 1915: “the formative years” 2) Ca. 1920 – 1945: institusjonalisering Institusjonalisering, profesjonalisering, selvforståelse som planleggere – samtidig med vekst i regional og nasjonal planlegging. 3) 1945 – 1975: Etterkrigstidens standardisering 4) 1975 : omdefinering. .

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing Asplunds forslag til nød-boliger i området "Stativet” og “Tumstocken" på Södermalm, 1917. (Fra: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Stadsplanering_i_Stockholm)

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing Smalhus i Hammarbyhöjden, 1940 -tallet. Fra: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Funktionalism_(arkitektur)

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing 1) Sent 1800 -tall til ca. 1915: “the formative years”. 2) Ca. 1920 – 1945: institusjonalisering. 3) 1945 – 1975: Etterkrigstidens standardisering. 4) 1975 : omdefiniering.

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing 1945 – 1975: Efterkrigstidens standardisering. + Positivisme, rasjonelt, teknokratisk og ”vitenskapelig”. Kvantitativ revolusjon i geografien. + Förorter. ABC. Bygge opp etter krigen. + Link til Walter Christallers sentralstedsteori. (også inspirert av lokaliseringsteorier, fra Alfred Weber og Johann Heinrich von Thünen)

1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing 1945 – 1975: Efterkrigstidens standardisering.

Alfred Weber (1868 – 1958) Modeller for industrilokalisering. Lokalisering av bryggeri, (baserad på) Weber. Från: http: //teacherweb. ftl. pinecrest. edu/snyderd/APHG/Unit%207/weber. htm

Vällingby, Sveriges første ABC-stad (Arbete, Bostad, Centrum): 1953 -1956.

Millionprogramområde i Rinkeby (1968 -1971), Stockholm. Fra: http: //commons. wikimedia. org/wiki/File: Rinkeby_mot_nordost_1988. jpg

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing Groruddalen, Oslo, Norge. Bygd 1960 -70 -tallet. Og 20% av alle i Oslo bor her. Mer på http: //www. nrk. no/fordypning/norges-mest-utskjelte-dal-1. 10858325

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing 1) 2) 3) Sent 1800 -tall till ca. 1915: “the formative years”. Ca. 1920 – 1945: institutionalisering. 1945 – 1975: Efterkrigstidens standardisering. 4) 1975 : omdefiniering av planeringen Kritikk från olika håll: Kritikk av av etterkrigstidens ”rasjonalitet” og ”expertstyre” som ikke forstod den sosiale situasjonen. Kritikk av ”view from nowhere” og lokaliseringsteorien, og av the ”economic man”. Redefinering av planlegging i forhold til privat sektor. Public-privat partnership. Governance, NPM og Nyliberalisme. Planlegger fra ”ekspert” til ”mediator, strateg og advokat”. Fra resultat til prosess. Kommunikativ planlegging (hegemonisk posisjon). Men også ”New urbanism” og ”Just city”.

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis ering 4) 1975 : omdefinier ing Fra “communicative planning”, på google “The dilemma is that the technical and administrative machineries advocated and created to pursue [social justice and environmental sustainability] are based on a narrow and dominatory scientific rationalism. These machineries have further compromised the development of a democratic attitude and have failed to deliver the goals promoted. ” (Healey

“Standardhistorien” 1) Seint 1800 s 1915: formative years 2) 1920– 45: institutiona lisering 3) 1945– 75: Standardis Postmoderne: kunnskap & sannhet er subjektiv, derfor lytte til alle. Moderne: fokus på rasjonalitet. ering 4) 1975 * Planleggeren = mediator, forhandler mellom forskjellige : omdefinier interesser. * Normativitet over analytisk tilnærming. ing * Agenter over strukturer.

Kritikk av “standardhistorien” Ikke ”feil”, men… a) (nord)euro-sentrisk, b) planleggingens ”livshistorie”, • • • Planlegging begynte før sent 1800 -tall… (Huxley 2010). Planlegging som heroiske fortellinger om store menn Planleggingens fødsel, oppvekst, problemer og tilslutt modning… Kulminerer med kommunikativ planlegging og medvirkning. Nå = moden! (eller død? ). c) (for) stor grad idealistisk, ikke materialistisk.

Mera “materialistisk” läsning _ vad med makt och ideologi? 1) Sent 1800 s-1915: formative åren 2) 1920– 45: institutionalisering 3) 1945– 75: Standardisering 4) 1975 : omdefiniering

Mer “materialistisk” lesning 4) 1975 : omdefiniering. • Konflikt i den politiske økonomien. Urbane konflikter. Nyliberalismen. Klassekamp. • Konflikt i akademia, inkl. urban teori. • Men i planleggingsteori: mer konsensus?

Planering, svårt att definiera. Finns i spänningar mellan: ² Areal- (fysisk-) och ² samhällsplanering. Två olika ting? ² ² Akademisk disciplin, och faktisk ² planering (och utbildning). Evigt problem. Dock inte specifikt för planering? ² Rollen till planerare: objektiv, subjektiv, neutral, advokat, ² kommunikator? ² Vad planering är, och vad det ² borde vara? ² Planering och andra discipliner. Geografi, arkitektur, ekonomi, politisk teori, statsvetenskap, etc. ² Oklara gränser. ² Utopia eller pragmatism? // through” Planering som ”ting” eller ”subjekt”. Politik/demokrati och planering. Planering som process (metod) eller resultat (objekt). Över tid: från resultat till process? Stora (teoretiska/metodologiske) implikationer vilken en väljer. Evigt problem med rationalitet och normativitet. Planering för vem? För ”alla”? For ”staden”? För ”framtiden”? För någon? För kapitalet? For ekonomisk tillväxt? Planering vs “fri marknad” & planering och ”civilsamhället”. Stat vs. marknad?

Fre, 6/4, 10. 15 -12. 00, B 153 Ekonomikum, lektion, Ståle Holgersen, Introduktion Fre 13/4, 10. 15 -12. 00, B 159, Ekonomikum seminarium, Peeter Maand, Tema 1: Äganderätten och marken Tirs, 17/4 14. 15 -16. 00 F 416 Ekonomikum seminarium Don Mitchell, Tema 2: Spatial and Social Justice (på engelska). Fre, 20/4, 10. 15 -12. 00, H 432 Ekonomikum, seminarium, SH, Tema 3: Stadsplanering och ekonomisk kris Tirs, 24/4, 14. 15 -16. 00, H 416, Ekonomikum, Seminarium, SH, Tema 4: Planering, miljö och klimat Fre, 27/4, 10. 15 -12. 00, H 432, Ekonomikum, seminarium, Irene Molina, Tema 5: Intersektionalitet i stadsplanering Fre, 4/5, 10. 15 -12. 00, Arpirummet, B 478, seminarium, Cecilia Bygdell, Tema 6: Rumsliga perspektiv på åldrande och omsorg Tis, 8/5, 14. 15 -16. 00, Enequistrummet, K 436, seminarium, Maja Lagerqvist, Tema 7: Kulturarv, makt och planering Tis, 15/5, 14. 15 -16. 00, Arpirummet, B 478, seminarium, SH, Tema 8: Är

PM Tis, 29/5, 13. 45 -14: 00, För tid och plats, se studentportalen, inlämning, SH, Inlämning av PM Tis, 29/5 14. 15 -16. 00 * Grupp 1: Aprirummet, B 478, seminarium, SH, Presentation av PM. * Grupp 2: F 416, seminarium, m. s. Presentation av PM. Fre 1/6, 11. 30 -12: 00, För tid och plats, se studentportalen, inlämning, SH Inlämning av skriftlig återkoppling på PM

PM-uppgift Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier, inlämningsuppgifter samt en enskild PM-uppgift. Uppgiften är att skriva ett PM inom ramen för kursens tema. Du är fri att välja ett tema med anknytning till kurslitteraturen. Temauppslag kan med fördel diskuteras med de medverkande lärarna på kursen om ni önskar så. Utifrån det tema du valt förväntas du kunna formulera och analysera ett forskningsproblem. Använda teorier och metoder skall vara tillämpade och synliga. Referenser till kurslitteratur, böcker inklusive artiklar, är obligatoriskt. Du skall belysa ditt tema med hjälp av på egen hand inhämtat empiriskt material. Detta material kan bestå av till exempel intervju(er), statistik, plandokument, och liknande underlag. Du kan också välja att skriva en litteraturbaserad PM, som bygger på en analys av forskningslitteratur inom ett visst område – fokus för en sådan PM ligger på begrepps -, metod- och/eller teoridiskussion. Du skall väva in resultaten av din undersökning i PM: et och kort diskutera tillvägagångssättet. Om du har tagit bilder eller använder andra illustrationer skall du infoga dessa i PM: et och det skall framgå av texten hur dessa illustrerar ämnet. Det är naturligtvis inte meningen att den empiriska delen skall växa sig för stor med följd att PM: et blir som en mindre C -uppsats. Ni behöver alltså inte bevisa era resonemang med hjälp av det empiriska materialet utan det skall snarare illustrera temat. PM: et skall omfatta ca 5 000 ord. Inlämning den 29 maj (se schema). Om du har frågor gällande ämne eller uppgiftens utformning kan du kontakta huvudläraren Ståle Holgersen eller den lärare som ligger närmast det tema du avser att behandla. PM-seminarium och opposition Din PM kommer inte att behandlas i ett muntligt oppositionsförfarande. Du ska istället: * förbereda och genomföra en muntlig presentation av din undersökning. Presentationen ska vara 10 -12 minuter lång, och du kan med fördel använda Powerpoint. Presentationerna görs i två grupper samtidigt, den 29 maj, kl. 14 -16. * ge en av dina kurskamrater skriftlig återkoppling på hans eller hennes PM (vilken PM du ska granska meddelas senare). Återkopplingen ska omfatta minst två sidor (A 4), och innehålla ett kort referat samt en längre del med kritiska men samtidigt konstruktiva synpunkter. Se gärna filen ”Att ge återkoppling_Dia. Na” som återfinns under filarean PM Moment (instruktioner) (Dia. Na står för Dialog för naturvetare och är ett projekt som utvecklats inom tek-nat vid

The end. .