Anknytning och Mentalisering Att frst utveckling v Nr

Anknytning och Mentalisering–

Att förstå utveckling v När ägg och sädescell smälter samman ger generna ramarna för vad barnet ska utvecklas till v Under tiden i livmodern utsätts fostret för Miljöpåverkan v Redan i livmodern börjar fostret samspela med sin omgivning (sparkar, föräldrarnas fantasier etc. ) v När barnet föds startar den ömsesidiga påverkan på allvar

Bronfennbrenner

• I alla familjer uppstår en dynamik som påverkar barnet och dess psykosociala hälsa. Ett gott och positivt samspel bygger på att barnet har en trygg anknytning och föräldern en god omsorgsförmåga. • Föräldrarna behöver inte vara perfekta - det räcker om de är good-enough-mothering (Donald Winnicott). -någorlunda bra, någorlunda lyhört

Föräldrars roller • Skapa möjlighet för överlevnad • Känslomässig kontakt. Vara lyhörda, förutsägbara och tillgängliga • Erbjuda skydd i alla former • En socialiserande länk till det omgivande samhället. Etablera skyddande nätverk

Man gullar med ryggmärgen Omvårdnadssystemet är evolutionärt grundlagt precis som anknytningssystemet Det som kommer naturligt är det vi lärt oss i anknytnings/omvårdnadsrelationen till våra egna vårdare – En del föräldrar har fått sin goda föräldraförmåga ”med modersmjölken”, dvs. som gåva av sina egna föräldrar – Andra har på egen hand, eller med hjälp av andra under tonår och tidig vuxen ålder, ”gjort upp” med sina negativa uppväxterfarenheter. De kan bli goda föräldrar trots sina erfarenheter från barndomen Vi är alltså väldigt olika väl förberedda för att axla det omvårdnadsansvar man har som förälder

Barns uppgifter Det viktigaste för barnet under de första åren är att lyckas knyta an till en primär anknytningsperson, dvs. en eller ett par viktiga vårdare. Denna första utvecklingsuppgift är livsavgörande och inget som går att välja bort. Under tonåren ska två utvecklingslinjer knytas samman: - tidiga anknytning - relationen till samhället

Kommunikation https: //youtu. be/z. Fuj. Gie. Ai r. I Vi är födda att bilda relationer. Våra hjärnor är psykiskt inställda till kommunikation med andra via våra känslor, långt innan vi fått ord. Allan Schore Bebis svarar emotionellt

Faser • Under hela sin uppväxt ställs barnet inför olika uppgifter som det måste klara av för att kunna gå vidare till nästa steg i utvecklingen. • Lösningarna av de olika uppgifterna bildar en slags bas för vad som är möjligt att göra senare i livet. • Dessa utvecklingsuppgifter är centrala inom psykologin. Lösningen på en viss utvecklingsuppgift lägger grunden för den fortsatta utvecklingen

Erfarenheter • Hur barnet lyckas med samspelet i varje givet ögonblick är betydelsefullt. Det bestämmer i växande grad den fortsatta utvecklingen. Barnet tar med sig alla tidigare resultat och erfarenheter upp genom åren. • Utvecklingen är kontinuerlig och varje nytt samspel baseras på vad som skett tidigare.

3 komponenter • I leken och umgänget lär sig barnet tre viktiga saker; ömsesidighet, konsekvens och tillit. Dessa tre komponenter är mycket viktiga för den fortsatta utvecklingen.

• trygg känslomässig bindning till vuxna. Föräldrarnas pålitlighet, omtanke och konsekvenserna av deras handlande påverkar barnets utvecklande av tillit. Tryggt vidare till nästa steg • En annan viktig del av tillit är barnets uppfattning om sig själv – sitt jag.

1 3 Anknytning – varför det? Beskydd! Separation från flocken

Anknytningsteori • Anknytningen har evolutionsbiologisk grund • Anknytning handlar om att möjliggöra utforskande av världen under rimligt säkra betingelser • Barnet kan inte välja att inte knyta an därför har de medfödda signaler för att binda vuxna till sig • Anknytningen bestäms av fysisk närhet till vårdaren • Förutsättning för frisk mental utveckling är en varm, intim och kontinuerlig relation med en person

Anknytningens faser Barnets tidiga relationer är det viktigaste för barnets utveckling • Fas 1: Riktar uppmärksamhet till en person • Fas 2: Söker sig till särskild person • Fas 3: Kan själv reglera närhet och distans • Fas 4: Kan kalkylera den andres önskan och anpassa

Fas 1 • De allra flesta barn har en medfödd förmåga att söka kontakt och gemenskap. • Barnet har ett visst temperament då det föds • De första veckorna behöver spädbarnet så mycket lugn och ro som möjligt för att inte överstimuleras. • Förutsägbarhet. De rutiner man skapar kring barnet ger barnet möjlighet att slappna av – de vet vad som händer i vardagen vilket skapar trygghet och lugn för barnet.

Fas 2 • Under det första halvåret lär barnet sig att känna igen de viktigaste personerna i sin omgivning • Under andra halvåret kan barnet på allvar visa att det knutit an till sin(a) vårdare. • Barn kan utveckla anknytningsrelation till flera personer. Anknytningshierarkier

Inre arbetsmodeller -- mentala representationer av anknytningen Barnets anknytningserfarenheter representerade som ”bilder” av: – barnet själv (som t. ex. värd eller inte värd att älskas) – föräldern (som någon som barnet t. ex. kan/inte kan vända sig till och få beskydd av i stunder när fara hotar). Upplevelsen av att någon håller barnets känslor samman och på så sätt förklarar världen

Betydelsen av olika Inre arbetsmodeller • Utvecklas till generaliserade förväntningar på hur barnet kommer att bli bemött (t. ex. uppskattad och beskyddad snarare än utnyttjad och hånad) i känslomässigt viktiga relationer • Dessa formar därigenom barnets sätt att närma sig och samspela med personer utanför familjen, som kamrater, lärare, fosterföräldrar, och senare i egna kärleksrelationer

Mentalisering-Att hålla någons ”mind in mind” • • • Känslighet inför egna och andras känslor Att räkna ut vad andra personer kan och vet Att avläsa och svara på intentioner Att avläsa lyssnarens mått av intresse för det man talar om Att upptäcka en talares mening Att förutse vad andra kan tänka om det man gör Att förstå missförstånd Att luras eller förstå när någon luras Att förstå skälen till människors agerande (egna och andras) Att förstå oskrivna regler

Faser i mentaliseringen – målet är att kunna lugna sig själv • Fas ett – Det finns bara handlingar • Fas två –Det finns bara inne i huvudet • Fas tre - Det finns på låtsas eller i det yttre (separation och närhet) • Fas fyra – Reflective mode (andra har också egna inre processer som bestämmer vad de gör)

Fas 3: Trygg bas-Säker hamn • Trygg bas: Viktigt för barnet för att våga utforska världen • ”En säker hamn” att komma tillbaka till om fara hotar

Olika typer av anknytning Organiserad anknytning: samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern • – TRYGG -- barnet kan använda föräldern som ’trygg bas’ och • ’säker hamn’

Separationer Från symbios till separation • Att förstå att man inte är ett med sin mamma • Ökad känslighet för separationer under perioden

Bättre hos mamma • Bombningar under 2: a världskriget skickades många barn ensamma bort från London • Samma resultat gällande finska krigsbarn

Organiserad anknytning • UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad • AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på förälderns tillgänglighet

Otrygg anknytning ger ”trygghet” • Den anknytning barnet utvecklat till föräldern är barnets bästa lösning, utifrån de förutsättningar som relationen givit barnet • Även otrygg anknytning ger trygghet eftersom den att den ger barnet en sammanhållen ”världsbild” rörande det viktigaste som finns -hur fungerar nära relationer

Desorganiserad Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern Korrelerar högst med stark psykisk ohälsa som vuxen

Tidig desorganiserad anknytning och senare utveckling Barn med desorganiserad anknytning i åldern 12 – 18 månader löper en förhöjd risk att utveckla • Aggressiva beteenderubbningar under förskoleoch skolåren • Ångeststörningar senare i ungdomen • Dissociativa tillstånd i tidig vuxenålder, Borderlinestörning) • Riskabla omvårdnadsbeteenden som förälder • Särskilt stor är risken om det samtidigt föreligger en eller flera psykosociala riskfaktorer

Att inte få knyta an Studier i Europa och USA från 1940 - 19601990 Studier av rumänska barn uppvuxna på barnhem och sedan placerade i adoptiv- eller fosterfamiljer i Europa, USA & Australien (ERA-studierna) Barn som tillbringat sina första år med täta byten av vårdare och utan möjlighet att forma en anknytningsrelation drabbas av långsiktiga, i värsta fall permanenta, psykiska skador främst en oförmåga att senare i livet knyta nära ömsesidiga relationer, och en kraftigt förhöjd risk för allvarliga utagerande beteendeproblem.

KASAM- Känsla Av SAMmanhang En genomgripande och varaktig, men dynamiska tillit att ens inre och yttre värld är förutsägbar och att det finns en hög sannolikhet att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligtvis kan förvänta sig. Begriplighet: inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Det som sker är ordnat, sammanhängande och strukturerat. Det man möter skall vara förutsägbart eller gå att förklara Hanterbarhet: Att man har de resurser som behövs för att möta de krav som man ställs inför. Inte bli ett offer för omständigheterna. Detta förutsätter förståelse – tro att man kan! Meningsfullhet: Livets känslomässiga innebörd. Krav som livet ställer skall vara värda att investera i. Hög känsla av meningsfullhet skapar utmaningslust och motivation.

Still face https: //youtu. be/Btg 9 Pi. T 0 s. Zg Anknytningens mirakel Om inte barnet får möjlighet att förbinda sin högra hjärnhalva med en vuxnes under sina första tre år, kommer barnet ha svårigheter att läsa av andras ansiktsutryck och tonläge Siegel 32

Lorem ipsum dolor sit amet, munere. Hur vi upplever världen, hur vi relaterar till andra och finner mening i livet beror på hur väl vi lärt oss att reglera våra känslor. Daniel Siegel.

3 4 Tryggt rum…

3 5 8 Grundläggande förhållningssä 1. Allt beteende betyder något – att förstå hur anknytning påverkar beteende

3 6