Att frst hantera och frebygga problematisk skolfrnvaro Ellen
Att förstå, hantera och förebygga problematisk skolfrånvaro Ellen Ekdahl Rolf, skolpsykolog i Nacka kommun
Agenda Hur kan vi förstå skolfrånvaro? Kognitiva funktioner i skolan Individ – miljö Kartläggningsarbete Närvarofrämjande skola Relationer Källor: Statens offentliga utredningar, SOU 2016: 94 Nationell konferens för problematisk skolfrånvaro 6 -7 maj 2019
Malin Gren Landell, leg psykolog/psykoterapeut som arbetar med skolfrågor. Malin har varit regeringens särskilda utredare på elevfrånvaro. Anna Borg, pedagog som arbetar som samordnare för skolfrågor på Karolinska Institutet, Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND). Ann Lindgren, pedagog med NPF-inriktning på Centrala elevhälsan i Norrtälje kommun, talar om NPF-anpassning, implementering och kollegial handledning. Gunilla Carlsson Kendall, leg. psykolog. Gunilla talar om relationens betydelse för skolnärvaro. https: //studia. se/utbud/problematisk-skolfranvaro. html
Statens offentliga utredningar (SOU) 2016: 94 Regeringen beslutade den 19 november 2015 (dir. 2015: 119) att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro… …uppdrag att analysera orsakerna till frånvaro och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras. Syftet med utredningen var att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning… Malin Gren Landell, psykolog och medicine doktor, förordnades som särskild utredare från den 20 november 2015 https: //www. regeringen. se/contentassets/77 af 60 bb 1 e 264076 b 19 e 879 d 53 d 5 b 58 a/saknad-uppmarksamma-elevers-franvaro-och-agera-sou-201694. pdf
Primära brister enligt SOU-rapporten Skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete i att förebygga frånvaro - arbetet inriktas främst på åtgärder när frånvaron väl är ett faktum. Närvaroregistrering, vilket innebär att frånvaro inte upptäcks eller upptäckts för sent. Det finns brister i uppföljning och analys av frånvaro, vilket leder till att man ofta reagerar för sent på frånvaro. Det finns en bristande kunskap om vad som främjar närvaro. Det förekommer brister i kartläggningen av orsakerna till frånvaro, vilket leder till att det finns risk för att rätt åtgärder inte vidtas. Det finns brister i samverkan mellan olika aktörer.
Definition – problematisk skolfrånvaro ”En frånvaro som är så omfattande att den hotar att leda till att eleven inte når de sociala målen eller kunskapsmålen för utbildningen. . . ” (s. 91)
Varför problematisk skolfrånvaro?
Varför skolfrånvaro? Internet – ständig uppkoppling, spel, sociala arenor Moderna samhället – högre krav på autonomi, flexibilitet som genomsyrar vår vardag, fler faller ut Problembaserat lärande i skolan – vetenskapligt och teoretisk angreppssätt, ställer höga krav på barnens högre kognitiva förmågor och begåvning New public management – kravet på mätbarhet, dokumentation, stress för elev och lärare, mindre tid för att vara skola? Knyta relationer? Relationella förutsättningar – i organisationen, mellan hem och skola, i undervisningen
Exekutiva funktioner Dirigenten, arbetsledaren, organisatören i hjärnan. Kunna anpassa sitt beteende för att uppnå långsiktigt mål. ”Höga” funktioner i hjärnan; planera, komma igång, genomföra, flexibel, avsluta, prioritera, målorienterad, hantera nya situationer, lösa problem, impulskontroll, känsloreglering mm.
Exekutiva funktioner Färdigutvecklade i 20 -25 års åldern Läroplanen är utformad utan hänsyn till barns normalutveckling Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta nedsatta/sent utvecklade exekutiva förmågor (Osynliga) krav på exekutiva funktioner i skolmiljön
Mentaliseringsförmåga Förmågan att föreställa sig och dra slutsatser om andras tankar, känslor, önskningar och avsikter. En central svårighet hos individer med AST men förekommer även vid andra tillstånd.
Individen i relation till sin miljön
Kraven > förmågan Kollaps, överslag, utbrott, utmattning Undvikande (skolfrånvaro)
Stresssårbarhetsmodellen Individuella förutsättningar: - Vad som stressar - Hur mycket det stressar - Hur mycket stress vi tål (bägarens storlek)
Prata med varandra! Vilka situationer ser ni är kognitivt krävande i er skolan? Ge några konkreta exempel. Vad skulle man kunna göra för att avlasta och minska de kraven?
Kartläggningsarbete
Riskfaktorer Individ Skola Sociala (vänner/familj) Nedstämdhet/depression Skolklimat/känsla av tillhörighet Psykisk sjukdom hos vh Oro/ångest Bristande närvaroregistrering Konflikter i hemmet Neuropsykiatriska svårigheter (NPF) För lätt/svår undervisning Bristande stöd hemifrån gällande skolgången Inlärningssvårigheter Bristande särskilt stöd Ensamstående vh Somatisk sjukdom Bristande relation till lärare (klasstorlek, lärarbyten etc. ) Överbeskyddande vh Negativa livshändelser Otrygghet/kräkningar /mobbning Negativ kamratpåverkan Skolmiljö – fysisk miljö, förflyttningar, vuxennärvaro Antisocialt beteende Studiemotivation – positiva förväntningar, begriplighet Otrygghet/kräkningar /mobbning Stadieövergångar Kulturella/religiösa skäl Schemaläggning – håltimmar, idrott
Systematisk kartläggningsarbete Inte för snabba att veta varför Fråga inom flera områden Prata med flera personer Inkludera eleven! Identifiera stödjande relationer Systematisk kvalitetsarbete: kartläggning analys insatser utvärdering kartläggning osv. ”Pröva inte allt, pröva rätt!”
Exempel kartläggningsmaterial Gratis extramaterial till bok, skattningar, checklistor: https: //digital. nok. se/web/site-1503153/state-jurdinrqgmrcytzr/page-1503181 ”Så här vill jag ha det i skolan” frågor med bildstöd: http: //logopedjulia. se/wp-content/uploads/2017/05/S%C 3%A 5 h%C 3%A 4 r-vill-jag-ha-det-i-skolansamtal-kring-anpassningar-med-bildst%C 3%B 6 d-170510. pdf Skola-elev-plan (SEP) kartläggning, Ulrika Aspeflo: http: //wordpress. aspeflo. se/wp-content/uploads/2015/04/Skola-Elev-Plan-kartl%C 3%A 4 ggning. pdf Skolkompassen: https: //www. gothiafortbildning. se/alla-skola/skolkompassen-p 72059788
Vad behöver du för att må bra? VAD ÄR LÄTT RESPEKTIVE SVÅRT FÖR DIG? Arbeta i miljöer med mycket ljud? Arbeta i miljöer med många andra sinnesintryck? Arbeta i stressiga miljöer? Komma i tid? Tala inför en grupp? LÄTT SVÅRT OMÖJLIGT
Hur laddar du dina batterier? Hur gör du för att spara på dina krafter så att de räcker för det arbete som du ska utföra? Hur gör du när du känner dig trött, håglös eller stressad? Olika knep fungerar olika bra för olika människor. En del behöver gå en promenad, andra slappnar av en stund framför tv: n eller spelar dataspel. Nedan har vi listat olika saker som gör att man kan varva ned och få återhämtning. Ringa in alla svaren som fungerar för dig nedan och stryk under dem som du inte provat men som du tror att du skulle gilla. Klappa ett djur Äta en frukt Titta på akvariefiskar Äta något annat Knåda bivax Sociala medier Mindfulness Meka med fordon Yoga Dricka kaffe eller te Gå en promenad Dricka något annat Krama ett gosedjur Sortera saker Ordna saker Sudoku Bada Pyssla med blommor
Salutogent – fokus på det friska!
Salutogen utredningsmodell - Petri Partanen Behovsfokuserad – individen i relation till miljön och målen Framåtsyftande – närmaste utvecklingsområde och potential på sikt Optimistisk och salutogen – hopp, friskfaktorer, begynnande funktionsnivå Vardagsnära - Konkreta, vardagsnära handlingsområden (inte abstrakt, generellt!) Inkluderande - Elevens delaktighet i sin historia, kartläggningar, åtgärder, social gemenskap
Exempel salutogena frågeställningar Vad är det med Pelle? Hur kan vi förstå hans svårigheter? (intra-indiviudell frågeställning) Hur kan vi utifrån vardagssituationen och lärmiljön i skolan förstå Pelles fungerande, och att han blir föremål för vår uppmärksamhet? (funktionell och kontextuell fråga) Vilka behov kan vi se att Pelle har för att kunna lära sig och utvecklas optimalt? (behovsfokuserad fråga)
Samverkan mellan faktorer Höga krav på sig själv Sårbarhet Ny lärare Bristande närvaroregistering i skolan Dyslexi Lillasyster tar mycket tid från föräldrarna Nytt schema med många håltimmar Utlösande Får inte anpassade skoluppgifter Kompisarna slutar ringa Vidmakthållande FRÅNVARO Självklander, depression Mamma blir sjukskriven
Prata med varandra! Hur arbetar ni med kartläggning på er skola? Ge några goda exempel. Vad skulle ni vilja utveckla i ert kartläggningsarbete?
Agenda Hur kan vi förstå skolfrånvaro? Kognitiva funktioner i skolan Individ – miljö Kartläggningsarbete Närvarofrämjande skola Relationer Källor: Statens offentliga utredningar, SOU 2016: 94 Nationell konferens för problematisk skolfrånvaro 6 -7 maj 2019
Lättare att förebygga (proaktivt) än att åtgärda när den är etablerad (reaktivt). Martin Karlberg, skolforskare, Uppsala universitet Närvarofrämjande arbete
Närvarofrämjande skola God närvarokultur Bra undervisning Trygghet Positiva relationer
KASAM – känsla av sammanhang Begriplighet Förutsägbarhet, struktur Hanterbarhet Resurser att hantera kraven som ställs Meningsfullhet Utmaningarna värda att engagera sig i
Tillgänglighetsmodellen Fysisk, social och pedagogisk miljö Samspelar och skapar förutsättningarna för lärande och utveckling. En skolmiljö som främjar skolnärvaro. DATE - delaktighet, attityder, tillgänglighet, elever och barn. Lärmaterialet DATE från SPSM: https: //www. spsm. se/date-larmaterial/
Främja närvaro - Pedagogisk miljö Motiverande undervisning: Tydlighet, start och avslut, syfte, mål, rätt nivå Undvik för mycket icke-lärarledd undervisning och självständigt arbete Sammanhållna skoldagar Undvik/minimera förflyttningar Systematisk överlämning vid skolbyten
Främja närvaro - Fysisk miljö God ljud- och ljusmiljön Omsorg om miljön – helt och rent Skapa plats, utrymme Lokalers placering, utformning Trivsel, känna sig som hemma Involvera eleverna i utformningen
Främja närvaro - Social miljö Trygghet och goda relationer mellan elever och lärare En jämlik miljö fri från kränkningar och mobbning Normkritisk undervisning, HBTQI Vuxna bland eleverna – inte bara i klassrummet Elevernas inflytande – elevskyddsombud, elevråd, elevenkäter, hälsosamtal
Främja närvaro – SYV och Elevhälsan Studie- och yrkesvägledandaren (SYV) Motivation och målsättning. ”Varför ska jag gå i skolan? ” För lite och för sent Del av elevhälsan Elevhälsan Ska arbeta främst hälsofrämjande- och förbyggande (mindre åtgärdande) Synliga, tillgängliga och delaktiga Systematiskt kvalitetsarbete
Bra för alla – nödvändigt för vissa
Prata med varandra! Vad gör ni för att öka tillgängligheten i er skola? Utifrån pedagogiska, fysiska och sociala miljö. Ge några god exempel. Finns det något som hindrar tillgängligheten som ni skulle kunna utveckla? Ge några konkreta förslag.
Främja närvaro – Relationer …arbetet kring att öka elevers skolnärvaro bör oavkortat vara inriktad på att skapa förtroendefulla relationer i skolan (Ainscowet al. , 2012; Hjern, Alfven& Östberg, 2007; Ingulet al. , 2011). John. Hatties metastudier: relationen mellan lärare-elev är det som har störst effekt på lärandet d= 0. 72
Samtalsteknik Tydliggöra syfte och ramar för samtalet Tänk på kroppsspråk, hur man sitter i rummet Var närvarande (ta bort telefon och dator) Lyssna aktivt Var professionell – personlig men inte privat Visa empati och förståelse (betyder inte att du håller med) Tala utifrån barnets perspektiv Beskriv situationer sakligt utan värdeladdade ord Undvik tolkningar av inre tillstånd Ta inte upp alla problem på en gång
Samtalsteknik Ha inte för bråttom till lösningarna Bjud in föräldern att delta i analysen av problemet Hitta arbetsområden där uppfattningarna mellan hem och skola överlappar (samsyn) Skapa teamkänsla - Hur ska vi hjälpa Kalle? Barnet kan vara mkt olika i hemmet och i skolan - båda har rätt Tänk på att affekter smittar Föräldrar bryr sig om sina barn
- Slides: 44