Anknytning a Vad r anknytning Anknytning r ett

  • Slides: 15
Download presentation
Anknytning ? a

Anknytning ? a

Vad är anknytning ? • Anknytning är ett medfött beteendesystem för att kunna överleva.

Vad är anknytning ? • Anknytning är ett medfött beteendesystem för att kunna överleva. Det nyfödda barnet knyter alltid an de personer som finns i dess närhet och blir helt beroende av dem. • I beteendesystemet ingår det att gråta, fästa blicken, och så småningom att le. • Anknytningen är den inre känslomässiga relationen mellan barnet och föräldrarna. Det psykologiska bandet och den varaktiga relationen mellan barnet och föräldrarna. På vilket sätt detta band formas och upprätthålls blir det så kallade anknytningsmönstret. • Detta anknytningsmönster förblir intrapsykiskt hos barnet det skapar inre arbetsmodeller hos barnet. Dessa mönster eller arbetsmodeller kommer att forma barnets personlighet och styra barnets beteende i samspel med andra personer i framtiden. • Det kommer även att påverka barnets sätt att hantera olika livssituationer i livet som t. ex. hur man själv blir som förälder och klarar av kriser.

centrala begrepp i anknytningsteorin • Trygg bas: Innebär att föräldern ger närhet, omsorg och

centrala begrepp i anknytningsteorin • Trygg bas: Innebär att föräldern ger närhet, omsorg och beskydd, när barnet utvecklas och drivs till nyfikenhet att utforska världen och utveckla sin egen kompetens. • Att vara en hamn: Innebär att barnet kan söka skydd hos föräldern när det har upplevt något hotande eller fara på sin upptäcktsvärld. • Hur föräldrarna hanterar dessa två system, att både vara en trygg bas och en hamn att vända tillbaka till påverkar barnets anknytningsmönster till föräldrarna.

Anknytningsmönster • Trygg anknytning • Otrygg - undvikande anknytning • Otrygg- ambivalent anknytning •

Anknytningsmönster • Trygg anknytning • Otrygg - undvikande anknytning • Otrygg- ambivalent anknytning • Otrygg- desorganiserad anknytning

Trygg anknytning • Föräldrarnas omsorg präglas av tillgänglighet, förutsägbarhet och lyhördhet till barnet. •

Trygg anknytning • Föräldrarnas omsorg präglas av tillgänglighet, förutsägbarhet och lyhördhet till barnet. • Barnet utvecklar en tillit till föräldern som det kan återvända till för beskydd vid behov. Karakteriseras av att barnet söker närhet när det känner sig otryggt. • Barnet kan utforska sin omgivning och dela känslomässiga upplevelser med andra runt omkring när inga faror lurar. • Vid en återförening med föräldern visar barnet glädje och söker aktivt kontakt med föräldern, det får tröst och tar emot trösten.

Otrygg - undvikande anknytning • Barnet har lärt sig att föräldern inte tycker om

Otrygg - undvikande anknytning • Barnet har lärt sig att föräldern inte tycker om att barnet uttrycker sitt behov av närhet och beroende. Barnet lär sig att inte visa sitt beroende av tröst och omsorg utan drar sig känslomässigt tillbaka i sig självt. Barnet visar inte något behov att använda föräldern som en trygg bas för beskydd • Vid en återförening med föräldern så visar barnet likgiltighet eller undviker aktivt föräldern och går lätt till okända personer.

Otrygg -ambivalent anknytning: • Förälderns samspel med barnet är oförutsägbart och samspelet sker endast

Otrygg -ambivalent anknytning: • Förälderns samspel med barnet är oförutsägbart och samspelet sker endast på förälderns villkor. Föräldern är inte tillgänglig för barnets behov och känslor. Barnet får svårt att läsa av föräldern. • Barnet kan dra sig tillbaka eller klamra sig det fast vid föräldern med gnällighet, ängslighet och bevakar föräldern fullständigt. Barnets anknytningsbehov är uppskruvat till fullo. Barnet blir lätt osäkert och utvecklar en svagare självkänsla. • Plötsliga oriktade känsloutbrott hos barnet är inte heller ovanligt. Det är också vanligt att barnet får brist på ett utforskande beteende och har svårighet att separera från föräldrarna. Barnet blir även försiktig inför nya situationer och personer. • Vid en återförening med föräldern beter sig barnet osäkert och söker både kontakt eller undviker föräldern genom att slå och sparka.

Otrygg- Desorganiserad anknytning • Utvecklas hos barn som utsätts för fysisk och psykisk misshandel

Otrygg- Desorganiserad anknytning • Utvecklas hos barn som utsätts för fysisk och psykisk misshandel eller om föräldrarna själva har svåra upplevelser , mår psykiskt dåligt eller missbrukar mm. • Det gör att föräldern feltolkar barnets signaler och reagerar på barnet med rädsla, ilska eller misshandel när barnet gråter och vill bli tröstat. • Samspelet mellan barn och förälder blir då förknippat med rädsla. Föräldern som barnet söker närhet hos vid fara, är också den person som väcker barnets rädsla. Ju mer behovet av trygghet ökar desto mer ökar rädslan. • Barnet blir förvirrat och utvecklar en blandning av undvikande och ambivalenta strategier. Detta leder till att barnet anpassar sig helt till andras behov och utvecklar en falsk självbild Barnet upplever att andra människor ses som opålitliga och måste ständigt vara på sin vakt.

Alla barn knyter an oavsett anknytningsmönster

Alla barn knyter an oavsett anknytningsmönster

Barndom = Vuxenliv • Vi tar med oss barndomens beteenden in i vuxenlivet helt

Barndom = Vuxenliv • Vi tar med oss barndomens beteenden in i vuxenlivet helt omedvetet. • Vårt sätt anpassa oss till våra föräldrar och deras sätt svara på signalerna när vi var små påverkar vårt sätt att hantera våra nära relationer resten av livet.

Trygga gruppen • Tycker det är enkelt att komma nära andra människor och om

Trygga gruppen • Tycker det är enkelt att komma nära andra människor och om någon annan vill komma nära känns det bra. • Man oroar sig sällan för att bli övergiven. • Känner sig tillfreds att vara beroende av andra och har inga problem att låta andra vara beroende tillbaka. • Trivs bra i sitt eget sällskap och upplever inte att ensamhet som något hot. • När de väl gått in i en relation är de nöjda med det och relationerna blir ofta långvariga.

otrygga undvikande gruppen • Känner sig inte tillfreds med att vara nära andra människor.

otrygga undvikande gruppen • Känner sig inte tillfreds med att vara nära andra människor. • Upplever ofta att andra vill vara mer intima än vad de själva tycker känns bra. • De styrs mera av sina tankar än av känslor i sina relationer. • Vill ha sin integritet i början på ett förhållande och tycker inte om när det utvecklas för fort. • I sina relationer får de höra att de är för perfekta och svåra att komma in på livet. • De tycker inte om att vara beroende av andra och ser ogärna att någon annan är beroende av dem. • De tror sig att klara kriser bättre på egen hand än att samspela med någon annan. • När de känner sig pressade i en relation vill de ofta vara för sig själva och upplever då ensamheten som en skön vila jämfört med de krav på närhet som ställs i en relation.

Otrygga ambivalenta gruppen • • Tycker om att komma nära andra människor. Vill ofta

Otrygga ambivalenta gruppen • • Tycker om att komma nära andra människor. Vill ofta ha mera närhet än vad andra är beredda att ge. De styrs mera av känslor än tankar i sina relationer. De känner ett stort behov av sin partner och känner sig som en halv person när de är ensamma. De oroar sig för partnerns kärlek är tillräcklig stark och för att bli övergivna. Blir lätt misstänksamma och svartsjuka om vill ha en tät kontakt med partnern. Kan upplevas klistriga och osjälvständiga. När de känner att de inte litar på partnern kan de även bli starkt avståndstagande. Känner sig då mycket upprivna, ledsna och arga. Deras oro för att bli övergivna är så påfrestande så att dem själva väljer att inte gå in i en relation.

Otrygg- Desorganiserad anknytning • Får ofta allvarliga psykiska problem som vuxna. • Får svårt

Otrygg- Desorganiserad anknytning • Får ofta allvarliga psykiska problem som vuxna. • Får svårt att hantera både sina egna känslor och andras. • Får ofta väldigt svåra relationsproblem som vuxna.

Trygg anknytning HUR GÖR MAN ?

Trygg anknytning HUR GÖR MAN ?