Mentalisering och ett reflektivt arbetsstt i arbetet med
Mentalisering och ett reflektivt arbetssätt i arbetet med familjer – erfarenheter från Föräldraskapet främst
Mentalisering i föräldraskapet – vad handlar det om? • Handlar om att förstå att alla små individer har en egen psykisk verklighet som vi bör sträva efter att förstå och bemöta på ett kärleksfullt och stabilt sätt. • Att sträva efter att förstå hur barnets yttre uttryck och beteende hänger ihop med dess inre verklighet • Möjliggör rättvisa tolkningar och en positiv bild av barnet och av sig själv som förälder • Handlar om kapaciteten att tänka på - reflektera över - hur vi känner, känna efter hur vi tänker Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 2
Mentaliseringsbaserat stöd föräldraskapet • Handlar om den mänskliga kapaciteten att försöka ”se bortom det uppenbara”: att vara intresserad av den andras mentala verkliget, vad känner han/hon, vad tänker han, vad finns bakom handlingarna. • Metakognitiv och meta-emotionell kapacitet som riktar sig in på tankar och emotioner • Förståelse för att känslor, intentioner och beteende är sammankopplat, och att vi påverkar varandra på ett dynamiskt sätt • ”Not-knowing-stance”; en icke-vetande, öppen attityd www. helsinki. fi/yliopisto
Reflektiv kapacitet utrycker sig interpersonellt • Självreflektion räcker inte • Handlar om att kommunicera och handla på ett sätt som skyddar och upprätthåller relationer – att vilja den andra gott, att bry sig om • Handlar om att sträva efter att dela den andras mentala verklighet • Handlar om att stå ut med att det trots allt inte är helt och hållet möjligt Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 4
En reflektiv förälder • Funderar på vad babyn/barnet kan tänkas tänka och känna i en given situation - att fråga och undra är viktigare än att veta • Ger mening och betydelse åt barnets tankar och känslor • Försöker se barnets perspektiv utan att tappa sitt eget • Blåser ”time-out” i ”heta” ögonblick • Återvänder till det som blev fel • Är förundrad, intresserad, öppen för ny förståelse, villig att lära sig www. helsinki. fi/yliopisto
Känslolivets utveckling • Föräldern speglar att hen förstår hur barnet/babyn känner det, men att hen själv har en annorlunda och separat känsla (tex. vid vaccination) • Utvecklar en insikt i att den andra är kännande och tänkande (jmfr mieli/mind) • Babyn/barnet förstår, att en annan kan dela den inre verkligheten • En gryende insikt i att det finns en skillnad mellan yttre on inre verklighet www. helsinki. fi/yliopisto
Mentalisering och förhållandet mellan inre och yttre verklighet • Likhetstecken: det som jag tänker och känner är ett med verkligheten, svårt att stanna upp och granska upplevelser (om jag är rädd = farligt) • Teleologisk förklaring: det som händer har en mening (ibland korrekt, ibland inte); barnet sparkar till leksaken: dumma leksak! • Att leka med verkligheten – vi övar, låtsas, dagdrömmer, korrigerar • Mentalisering: den inre och yttre verkligheten är i kontakt med varandra, men inte samma sak. Vi kan bearbeta händelser och deras betydelse. Fonagy P Gergely G, Jurist E & Target M. 2004. Affect regulation, mentalization and the development of the self New York: Other press. www. helsinki. fi/yliopisto 7
Mentalisering och självreglering • Att känna och visa stark affekt, som ilska eller rädsla kräver inte mentaliseingsförmåga, men att reglera dem kräver • Sociala känslor, som skuld, stolthet, kräver en förmåga att förstå hur man ser ut i andras ögon (jmfr samvete) • Att stärka mentaliseringsförmågan innebär att stärka individens förmåga att reglera sina känslor (så att man inte reagerar impulsivt, direkt och förgörande då man känner vrede) Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 8
Rädsla • Det finns tre sätt att reagera instinktivt på rädsla (F-F-F). • Tex: du är ute och springer, en hund närmar sig bakifrån – du tvärstannar (Freeze). • Mentalisering innebär att man kan fundera på sin rädsla, sin relation till den, rädslans relation till verkligheten, och olika sätt att hantera den (tex. tandläkare, flygrädsla, etc. ) Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 9
Mentalisering och andra begrepp • Empati: förmåga att dela och förstå en annan människas känslor. • Mindfulness: förmåga att fokusera på nuet utan tolkning, aktiv närvaro, att utveckla sitt förhållande till sig själv och en ökande kännedom om sig själv. Utforskas aktivt ur vetenskaplig synvinkel, tydliga hälsofrämjande effekter Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 10
Kärnan i mentalisering • Den inre och yttre verkligheten är i dialog, men inte likhetstecken • Verkligheten är något man aktivt kan bearbeta, det finns olika sätt att förhålla sig till den • Att behålla två perspektiv samtidigt är svårt men viktigt • Utvecklingen vilar i tvivlet, inte i tvärsäkerhet – ”not knowing stance” Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 11
Kärnan • Inte snabba slutsatser, utan begrundan och långsamhet • Flexibilitet och en växande förmåga att stå ut med det osäkra, kapacitet att byta perspektiv och lära sig. • Världen rubbas inte av små förändringar, ”going on being” Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 12
Varför stärka den reflektiva funktionen? • Bryter överföringen av skadliga modeller, befrämjar trygg anknytning (Fonagy et al 1992) • Påverkar själva kärnan i föräldraskapet ”appropriate mind related comments ” (Meins et al 2001) hade samband med trygg anknytning vi 12 mån • En snabbare rutt till förändring • Stärker föräldrarnas autonoma kapacitet till utveckling , föräldrarna vilar tryggare i sitt föräldraskap Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 13
Att stärka den reflektiva funktionen i en grupp Reflektion Spegling Vahvuutta vanhemmuuteen 2010 -2014 Begrundan www. helsinki. fi/yliopisto
VV/FF) från 2010 till 2014, Mannerheims Barnskyddsförbund och Folkhälsan Syftet är: • Att utveckla mentaliseringsbaserat stöd för familjer som får sitt första barn – ett stöd som passar in i den finska bashälsovården • Utbilda hälsovårdare och andra professionella i kommunerna till gruppledare • Grundar sig på: Parents First utvecklad på Yale Child Study Center, Yale University, New Haven, USA Vahvuutta vanhemmuuteen 2010 -2014 www. helsinki. fi/yliopisto 15
VV/FF – i praktiken • 12 träffar med bestämd struktur: 1. Gemensam lätt måltid 2. Välkomna! (vid behov återvänder vi till föregående gång och dess tema eller frågor som blev öppna) 3. Diskussion om ”hemuppgiften” 4. Dagens tema med diskussion 5. Något att observera inför nästa gång 6. Avslutning Vahvuutta vanhemmuuteen 2010 -2014 www. helsinki. fi/yliopisto
De 12 träffarna 1/3 • Vi uppmuntrar föräldrarna att observera och verkligen upptäcka sitt eget barn under de första träffarna. 1. Jag är din egen baby (Oma vauva) 2. Jag är jag! Om temperament (Temperamentti) 3. Visst skall vi ha en fin dag? Om förväntningar (Toiveet ja odotukset) 4. Din sorg är min sorg, din glädje är min glädje. Om hur vi påverkar varandra (Vaikutamme toisiimme) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010 -2014 www. helsinki. fi/yliopisto 17
2/3 • Vi börjar fundera på hur vi påverkar varandra i vår familj, pingpong 5. Att hantera starka känslor (Voimakkaiden tunteiden käsittely) 6. Vardagen förändras då jag växer upp, övergångar(Siirtymätilanteet) 7. Jag behöver dig – jag blir självständig (Itsenäisyys ja riippuvuus) 8. Komplexa och motstridiga känslor (Ristiriitaiset tunteet) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010 -2014 www. helsinki. fi/yliopisto 18
3/3 • Öppna, begrundande frågor som fördjupar förståelsen för komplex dynamisk påverkan inom familjen 9. Kan du förstå mig? – vad jag uttrycker med mitt beteende (Lapsen käyttäytymisen ymmärtäminen) 10. Om att hantera svårigheter 11. (Vaikeuksien kohtaaminen) 11. Då världen utvidgas (Kun maailma laajenee) 12. Vi minns tillsammans händelser i det förflutna(Muistellaan yhdessä menneitä tapahtumia) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010 -2014 www. helsinki. fi/yliopisto 19
Forskning kring Föräldraskapet Främst • Betydelsen av interventionen på familjens hälsa evalueras: • Baseline under tredje trimestern • Case-control design (200/1000 familjer) • Uppföljning tills barnet är 2 år • Validerade mätinstrument • Web-baserad undersökning • Inkulsionskriterier Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 20
Läs mera: Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 21
Publikationer: Kalland M, Fagerlund Å, von Koskull M Pajulo M. Families First: The Development of a New Mentalization-Based Group Intervention for First–Time Parents. Primary Health Care & Development. 1. 4. 2015 Kalland M 2014. Vanhemman mentalisaatiokyky. In Viinikka A (ed. ) Mentalisaatio perheiden kohtaamisessa 26 -38. Mannerheimin Lastensuojeluliitto Kalland M & von Koskull M. 2014. Promotiivinen näkökulma vanhemmuuden tukemiseen. In Viinikka A (ed. ) Mentalisaatio perheiden kohtaamisessa, 158 -167. Mannerheimin Lastensuojeluliitto Salo S & Kalland M. 2014. Lapsen mentalisaatiokyky 39 -54. In Viinikka A (ed. ) Mentalisaatio perheiden kohtaamisessa, 39 -54. Mannerheimin Lastensuojeluliitto Kalland M 2013. Mentalisaation ja reflektiivisen kyvyn vahvistaminen vanhemmuudessa. In Mellenius N & Remsu N. Vuorovaikutus kuvassa. Videoavusteisen ohjauksen eettisyys ja käytäntö. Mannerheimin Lastensuojeluliiton Lasten ja nuorten kuntoutussäätiö. Pajulo M & Kalland M. 2013. Mentalizing-based intervention with mother–baby dyads. In Nancy E. Suchman, Marjukka Pajulo, Linda C. Mayes (eds. ) Parenting and substance Abuse: Developmental approaches to Intervention. Oxford University Press. pp 282 -302 • • Alatunnistetiedot tähän 1. 1. 2010 www. helsinki. fi/yliopisto 22
Acknowledgments: Research team: • Principal Investigator, Head: Mirjam Kalland, Ph. D. , Docent University of Helsinki/FH • Åse Fagerlund, Ph. D, Neuropsychologist, Folkhälsan Research Center • Marjukka Pajulo, M. D. , Ph. D. , Docent, University of Turku, Dept. of Child Psychiatry • Tuovi Hakulinen-Viitanen Ph. D. , Docent, National Institute for Health and Welfare • Research Coordinator: Martina Salven University of Helsinki • Research Assistant: Mari Laakso • Doctoral Student: Johanna Sourander, Jyväskylä University Project team: • At Folkhälsan: Malin von Koskull, Karola Forstén, Gun Andersson • At Mannerheim Legue for child wellfare: Anne Viinikka, Johanna Sourander, Eeva Oksanen, Marie Rautava Project financing: • Finnish Slot Machine Association Research financing: Folkhälsan Research Center, Liv och Hälsa, Gyllenberg Foundation etc. www. helsinki. fi/yliopisto
Tack! www. helsinki. fi/yliopisto
- Slides: 24