Vad r vetenskap och hur frhller vi oss

Vad är vetenskap och hur förhåller vi oss till den? En liten vetenskapsteoretisk ansats HO Gottfridsson

Vad är vetenskap och hur förhåller vi oss till den? Som del av populärkultur … Professor Frink Lex Luthor Professor Kalkyl Dr Jekyll Dr Frankenstein Professor Balthazar

Vad är vetenskap och hur förhåller vi oss till den? Vetenskapsmän som kändisar …

Har vetenskapen alltid rätt?

Spelar vetenskapen alltid roll för våra beslut?

Är vetenskapen alltid entydig? Vad har forskare egentligen för uppfattning om klimatförändringarna? Enligt opinionsundersökning beställd av Newsweek: ”…Över 80 procent av de amerikanska geofysikerna anser att människan påverkar den globala uppvärmningen som pågår. Ännu fler, cirka 90 procent anser att jordens medeltemperatur har stigit under de senaste 200 åren. ” (http: //blog. svd. se/klimatochmiljo/2009/01/19/hur-eniga-ar-forskarna/) … även om många är eniga, är inte alla forskare av samma åsikt …

Hur skiljer sig vetenskap från annan kunskap? Görs i syfte att frambringa ny kunskap Kunskapsbidraget relateras till tidigare kunskap på området Använder allmänt accepterade vetenskapliga metoder Bygger på systematisk datainsamling Har sin analysmodell förankrad i existerande kunskap Slutsatser bygger på vetenskapliga argument Har en fungerande logisk helhet Öppenhet/offentlighet

Den västerländska vetenskapen och dess historia • Enligt den traditionella historiebeskrivningen börjar den västerländska vetenskapens historia med de grekiska naturfilosoferna (ca 500 f. Kr. ) ”Reflekterade systematiskt över naturen utan att enbart använda sig av religiösa begrepp” (Andersson 2004: 11) • Politiken och samhället präglades vid denna tid av det religiösa (magiska, mytiska)

Den västerländska vetenskapen och dess historia Vetenskap var lika med naturvetenskap • ”frågan om naturens yttersta beståndsdelar” (Andersson 2004: 12) Den vetenskapliga intressesfären vidgades när Aten blev den grekiska världens kulturcentrum • Samhällsfrågor, språk, lärandets principer och genus • Aristoteles (384 -322 f. Kr. ): Grundaren av den moderna logiken Under Alexander den store blir Grekland ett stormakt och staden Alexandria ersätter Aten som kulturcentrum • Från teoretiska spekulationer till tekniskt tillämpad naturvetenskap

Den västerländska vetenskapen och dess historia Mötet med den arabiska vetenskapen, den tillämpade naturvetenskapen skapade de första stora naturvetarna i någon mening. • Euklides (ca: 325 – 265 f. Kr. ) - Geometri • Arkimedes (287 - 212 f. Kr. ) - Fysik • Ptolemaios (90 – 168 e. Kr. ) - Astronomi • En klyvning sker mellan studiet av människan som kulturvarelse (Aten) och naturen (Alexandria) • Romariket erövrar det grekiska väldet (146 f. Kr. ) • Romarna var intresserade av livsfrågor • Importerar i stora drag hela det grekiska tänkandet

Den västerländska vetenskapen och dess historia ca 500 -1400 - e. Kr. • Romerska riket faller samman och religionen i sin kristna form växer sig allt starkare • Filosofi och vetenskap ersätts med teologi • Jordens utseende beskrivs som religiös berättelse

Den västerländska vetenskapen och dess historia Vetenskapen inom islamisk civilisation under medeltiden - mycket forskning inom matematik och astronomi (ca: 750 e. Kr. – ca: 1260 e. Kr. ) • - Bevarare av antika Greklands kunskap • - Flera vetenskapliga framsteg inom fysik (optik), matematik (algebra, algoritm och decimal)

Den västerländska vetenskapen och dess historia Vetenskap och religion • Antikens filosofer: Gudar och atomer existerar i symbios • Vetenskap och religion: genom historien en komplicerad relation • Sokrates (ca: 469 – 399 f. Kr. ) dömdes till döden • Anaxagoras (ca: 510 – 428 f. Kr. ) & Protagoras (ca: 490 – 420 f. Kr. ) landsförvisades • Giordano Bruno (1548 – 1600 e. Kr. ) brändes på bål • Vetenskapsmän och filosofer var ofta tvungna att presentera sina teorier i ”gudsförklädnad”. Vetenskap och idelogi • Även vetenskap och ideologi har haft en hel duster. Einsteins relativitetsteori förkastades av såväl nazismen i Tyskland som kommunismen i Sovjetunionen. I nazityskland brändes Einstein böcker på bål, inte i huvudsak för att han var jude utan för att teorierna inte stämde överrens med den nationalsocialistiska ideologin. Einsteins teorier kallades för ”Kommunist fysik”. Teorierna föll inte i god jord i Sovjetunionen heller som hade totalitära anspråk där Einsteins teorier fördömdes som ”Borgerlig fysik”.

Den västerländska vetenskapen och dess historia Vetenskap som religion Newtons klassiska fysik ”Förvandlade det antika Greklands och medeltidens levande kosmos, ett världsallt fyllt av mening och intelligens och styrt av Guds kärlek, till ett dött urverk. ” • ”Den kopernikanska revolutionen hade redan förvisat jorden och därmed människorna från universums centrum, men Newtons tre rörelselagar och hans mekaniska modell av solsystemet tecknade bilden av en fullkomligt livlös konstruktion. Tingen rörde sig för att följa de fasta och oföränderliga reglerna, en kall tystnad bredde ut sig över himlar som en gång hade myllrat av liv” (Zohar 1990: 16)

Den västerländska vetenskapen och dess historia Vetenskap som religion från mitten av 1800 -talet Vid mitten av 1800 -talet sker en radikal vändning i relationen mellan vetenskap och religion. En helt sekulariserad vetenskap blir möjlig (Sapere aude!/ Våga veta!). En starkare tro och övertro på vetenskapen utvecklas – ”scientism” Inte längre tyngdpunkt på religion vs vetenskap snarare vetenskapligt vs ovetenskapligt • ”Den vetenskapliga metodens intoleranta puritanism är lika ideologiskt inskränkt som de religiösa dogmer som den föresatte sig att krossa” (Bruner 1999: 148 f) Metodläran (den vetenskapliga metoden) - ”Helig” i någon mening – hur forskning får bedrivas och hur forskning inte får bedrivas. Vetenskap har alltså i någon mening blivit den avsåg att trotsa.

En liten vetenskapsteoretisk ansats

Varför vetenskapsteori? Ett förhållningssätt till kunskap som ställer kristiska frågor… - Vad ligger till grund för ett påstående? - Hur kunskap konstrueras? - Vad säger en undersökning? - Hur har den gjorts? - Hur har resultaten tolkats? - Till vilken nytta är studien?

Hur kan vi förstå världen? BEGREPP 1: Ontologi = läran om hur är världen och tingen i är den beskaffade? FRÅGA: FINNS DET EN VERKLIGHET OBEROENDE AV BETRAKTAREN? SVAR 1 (Realistisk ontologi): Verkligheten ser ut som den gör oberoende av om vi betraktar den eller inte. SVAR 2 (Konstruktiv ontologi): Hur vi uppfattar verkligheten beror på hur vi tänker om den och hur vi kommunicerar om den.

Vad är kunskap? BEGREPP 2: Epistemologi = Frågan om hur kunskap är konstruerad. - Vad är kunskap? Fakta (veta att), förståelse (veta varför), färdighet (veta hur) eller förtrogenhet (veta vad). - Vad bygger kunskap på? Erfarenheter från generationer, fakta i texter och kultur eller skapas genom tankar hos människor… - Kan kunskap vara objektiv / och är det viktigt att den är det? - Finns det absoluta sanningar / och är det meningsfullt för oss att söka sådana?

Hur kan vi studera världen? TVÅ HUVUDSPÅR I VETENSKAPEN • Positivism • Hermeneutik

Positivism Idé: • Kvantitativ forskning, naturvetenskap. Har dominerat västerländsk vetenskap. Paradigm Ambition: • Förklara orsak och verkan Observation: • Beteenden Värdeord: • Naturvetenskap • Insamlande av data om Exempel på metod för att samla data: • Olika kvantitativa insamlingsmetoder Redovisningsmodeller: • Numerisk beskrivning, grafer och skalor. den sociala världen • Kvantifiera • Generalisera • Söka samband • Objektivitetsanspråk Vilka problem med synsättet?

Hermeneutik Idé: • Human – samhällsvetenskap, kvalitativ forskning Ambition: • Förståelse av mening och sammanhang Vilka problem med synsättet? Observation: • Upplevelser Värdeord: • Tolkningslära • Förstå • Naturen kan vi förklara men människor förstår vi. • Studerar mening och innebörd • Världen är vår tolkning av den Exempel på metod för att samla data: • Olika kvalitativa insamlingsmetoder Redovisningsmodeller: • Berättelser och texter

Vad välja? Vad vill vi! Människosyn, kunskapssyn och syn på vetenskapen avgör vår forskningsansats

Samhällsvetenskaplig forskning Några viktiga utgångspunkter… - Många olika definitioner av vetenskap - Söker förståelse för och förklaringar till sociala fenomen - Vetenskapen ger oss meningsfull kunskap, information och insikt, men. . . hävdar inte objektivitet eller absolut sanning - Vetenskapen är dynamisk ”Standing on the shoulder of giants…”

Kritisk samhällsteori Den kritiska teorin menar att kunskap aldrig är neutral utan värdeladdad och ideologisk. Ifrågasätter synen på att samhället på alla plan är styrt av naturlagar som är omöjliga att bryta (tex ekonomiska ordningar). Till inriktningens teser hör: - Kunskap kan aldrig vara objektiv - Vetenskapen är avhängig sammanhang - Vetenskapen är en del av det omgivande samhället - Vill lyfta fram det som göms bakom rådande forskning Kritisk teori: filosofisk riktning som under mellankrigstiden framträdde som ett alternativ till traditionellt borgerligt tänkande (Nationalencyklopedin, kritisk teori, http: //www. ne. se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kritiskteori, hämtad 2015 -02 -27

Modernismen är kopplad till industrialismens omvälvning av samhället i slutet på 1800 - och början av 1900 -talet. Grundtanken utgår från att människan har en förmåga att förändra sin omgivning med hjälp av bl a vetenskap. Strävan var att hitta nya och bättre vägar för framtiden, då det traditionella blivit föråldrat. Kunskap konstrueras i nuet genom rationalitet och förnuft och överförs inte bara från tidigare generationer! Modernism: sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet förändringar, andliga och materiella. (Nationalencyklopedin, modernism, http: //www. ne. se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modernis m, hämtad 2015 -02 -27)

Postmodernism Är en reaktion på modernismen. Inriktningen är kritik mot absoluta sanningar och ifrågasätter den modernistiska synen på rationalitet och förnuft. Postmodernism: Det är en riktning inom bland annat filosofi, konst och litteratur sedan slutet av 1900 -talet. Enligt den finns det ingen absolut sanning eller objektiv verklighet utan det som är sant för mig behöver inte vara sant för dig. Enligt postmodernismen finns det inget som är naturligt eller självklart utan verkligheten består av konstruktioner. Konstruktionerna är sådant som vi tror är naturligt men som vi egentligen har skapat själva. Verkligheten är alltså inget som bara ”finns där ute”, utan den uppstår när vi gör och säger saker och när vi samverkar med andra. (Nationalencyklopedin, postmodernism, http: //www. ne. se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/postmod ernism, hämtad 2015 -02 -27)

Synen på från vilket perspektiv mitt problem skall förstås och utforskas spelar roll för mitt resultat … Spelar teoretisk utgångspunkt roll? Två exempel - Beror våra handlingar på medfödda mönster eller förklaras de av det sammanhang vi lever i? - Manligt och kvinnligt (kön/genus) - Orsaker bakom kriminalitet Vårt teoretisk utgångspunkt, med vilka glassögon jag ser på ”problemet”, får konsekvenser för svaret på våra frågor! Determinism vs. socialkonstruktivism Människosyn, kunskapssyn och syn på vetenskapen avgör vår forskningsansats