Vnsterskolan Ekonomi 1 Vad r ekonomi En vetenskap

  • Slides: 38
Download presentation
Vänsterskolan Ekonomi 1

Vänsterskolan Ekonomi 1

Vad är ekonomi? En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av

Vad är ekonomi? En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete. August Strindberg, ur Liten katekes för underklassen

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • • Grundläggande teoretiska skiljelinjer Att

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • • Grundläggande teoretiska skiljelinjer Att inom givna ramar ”bäst hushålla med knappa resurser…” …eller föra en kamp om hur ”produktionen” och ”reproduktionen” i samhället ska organiseras?

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • • ”Klassuppdelningen bygger på människors

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • • ”Klassuppdelningen bygger på människors olika förhållande till produktionen av varor och tjänster” (ur partiprogrammet). Liberaler ser bara individer – inte klasser eller ekonomiska strukturer Maktförhållandena döljs bakom marknadsrelationer

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • Den stora majoriteten av världens kvinnor

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • Den stora majoriteten av världens kvinnor och män tjänar sitt uppehälle genom att lönearbeta – sälja sin arbetskraft – i privata företag eller i den offentliga sektorn. De äger inte så mycket kapital att det ger någon makt, de har ingen beslutanderätt över produktionen och de kontrollerar inte andras arbete. De utgör arbetarklassen (ur partiprogrammet).

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • Mot dem står borgarklassen. Det

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • Mot dem står borgarklassen. Det är den lilla minoritet som äger och kontrollerar kapital i en sådan utsträckning att det ger en avgörande makt över samhället. De bestämmer över produktionen och kontrollerar andras arbete och de värden som det skapar (ur partiprogrammet). Det ”ekonomiska tvånget” att sälja sin arbetskraft gör att kapitalet kan exploatera arbetets ”mervärde”

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • • Kapital – en maktrelation

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • • Kapital – en maktrelation mellan klasser Vinstintressen och konkurrens dominerar samhällsutvecklingen Den ekonomiska utvecklingen framstår som ”naturlig” Klyftor och kriser, spekulation och oligopol: naturliga inslag i kapitalismen Ojämlik internationell ekonomisk utveckling

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • ”Gratis” naturresurser och (kvinnors) obetalda

1. Vänsterns kritik av den politiska ekonomin • • ”Gratis” naturresurser och (kvinnors) obetalda arbete är förutsättningar för kapitalismen som både liberaler och socialister ofta bortsett från. Vänsterns perspektiv idag: en syntes av marxistiska, feministiska och ekologiska perspektiv – och en hel del keynesianskt inspirerad politik Demokratiskt styrd ekonomi: socialism som utgår från behov och ekologi istället för vinstmaximering På kort och lång sikt

2. Hur är det idag och varför? • • Statens roll avgörande Ekonomisk politik

2. Hur är det idag och varför? • • Statens roll avgörande Ekonomisk politik påverkar det mesta Penningpolitik och finanspolitik Keynesianisk stimulanspolitik och välfärdsstat

2. Hur är det idag och varför? • Val av ekonomisk politik avgörande för

2. Hur är det idag och varför? • Val av ekonomisk politik avgörande för jämställdheten

2. Hur är det idag och varför? Från keynesianism och vänsterkritik till kriser och

2. Hur är det idag och varför? Från keynesianism och vänsterkritik till kriser och nyliberal normpolitik 1 1

2. Hur är det idag och varför? • • Sveriges ekonomiska politik idag Räntan

2. Hur är det idag och varför? • • Sveriges ekonomiska politik idag Räntan påverkar aktiviteten Riksbanken håller arbetslösheten uppe Teorier som menar att full sysselsättning är omöjligt

2. Hur är det idag och varför? . • • Ett budgetramverk som behöver

2. Hur är det idag och varför? . • • Ett budgetramverk som behöver reformeras Ökad investeringskvot krävs Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP. Övre linjediagram total investeringskvot, mellan näringslivets och nedre offentlig sektors. Källa: SCB och Macrocrbond – redovisat i Ekonomifakta

2. Hur är det idag och varför? Arbetslöshet 15 -74 år Sysselsättningsgrad 15 -74

2. Hur är det idag och varför? Arbetslöshet 15 -74 år Sysselsättningsgrad 15 -74 år 1 4

2. Hur är det idag och varför? Växande inkomstklyftor

2. Hur är det idag och varför? Växande inkomstklyftor

2. Hur är det idag och varför? Antal långtidsarbetslösa

2. Hur är det idag och varför? Antal långtidsarbetslösa

2. Hur är det idag och varför? Växande klyftor mellan kvinnor och män

2. Hur är det idag och varför? Växande klyftor mellan kvinnor och män

2. Hur är det idag och varför? Allt fler fattiga – störst ökning bland

2. Hur är det idag och varför? Allt fler fattiga – störst ökning bland kvinnor

2. Hur är det idag och varför? Utvecklingen av den relativa barnfattigdomen

2. Hur är det idag och varför? Utvecklingen av den relativa barnfattigdomen

2. Hur är det idag och varför? • Varför regeringen en sådan här politik?

2. Hur är det idag och varför? • Varför regeringen en sådan här politik? • Full sysselsättning och starka fackföreningar nyckelfråga för arbetarrörelsen • Regeringens samlade politik upprätthåller arbetslösheten och försvagar facket och löntagarna 2 0

2. Hur är det idag och varför? • • Massarbetslöshet stärker arbetsgivarna Löneandelen av

2. Hur är det idag och varför? • • Massarbetslöshet stärker arbetsgivarna Löneandelen av BNP sjunkit (EU 15 -länderna respektive Sverige 1960 -2000)

2. Hur är det idag och varför? • • • Teorin om effektiva marknader

2. Hur är det idag och varför? • • • Teorin om effektiva marknader har kapsejsat i och med krisen Ökade klyftor grunden till krisen Världens finansiella tillgångar tre och en halv gång så stora som real BNP Svenska bankers omsättning 4, 5 gånger Sveriges BNP Förlusterna socialiseras – vinsterna privatiseras Regeringens politik förvärrar krisen

3. Vänsterpartiets alternativ – Vår ekonomiska politik är verktyg • • • Jämlikt och

3. Vänsterpartiets alternativ – Vår ekonomiska politik är verktyg • • • Jämlikt och jämställt samhälle Jämlika samhällen mår bättre Omfördelning alltid bra, men särskilt vettigt när ekonomin krisar Kvinnors deltagande i arbetslivet både en demokratifråga och en nyckelfråga för ekonomin Full sysselsättning

Hur fixar vi fler jobb? • • • Nytt ramverk för statsbudgeten Direkta jobb

Hur fixar vi fler jobb? • • • Nytt ramverk för statsbudgeten Direkta jobb i den offentliga sektorn istället för skattesänkningar Samhällsnyttiga investeringar Ökad jämlikhet stimulerar ekonomin – socialförsäkringar och a-kassa En aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik

Alternativt ramverk för full sysselsättning • • Sysselsättningsmål ska ingå i finans- och penningpolitiken

Alternativt ramverk för full sysselsättning • • Sysselsättningsmål ska ingå i finans- och penningpolitiken Åtgärdsplaner för full sysselsättning Överskottsmålet ersätts med ett mål om balans över en konjunkturcykel Ettåriga utgiftstak Demokratisering av penningpolitiken Balanskravet på kommunerna ska gälla över en konjunkturcykel Införande av investeringsbudget

Satsningar på välfärdsjobb • • Direkta jobb i den offentliga sektorn istället för skattesänkningar

Satsningar på välfärdsjobb • • Direkta jobb i den offentliga sektorn istället för skattesänkningar Storsatsning på hemtjänst och äldreomsorg Utökad barnomsorg och fler lärare i skolan Mer pengar till kommunerna

Öka kvinnors sysselsättning • • • Satsningar på välfärdsjobb Barnomsorg på obekväm arbetstid Individualiserad

Öka kvinnors sysselsättning • • • Satsningar på välfärdsjobb Barnomsorg på obekväm arbetstid Individualiserad föräldraförsäkring Rätt till fasta jobb på heltid Slopad 75 -dagarsregel vid deltidsstämpling

Samhällsnyttiga investeringar • • Grön omställning inom infrastrukturen Gröna satsningar på energiomställning och klimatinvesteringar

Samhällsnyttiga investeringar • • Grön omställning inom infrastrukturen Gröna satsningar på energiomställning och klimatinvesteringar Statligt stöd till byggande av hyresrätter och upprustningar Satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik

Fler jobb med Vänsterpartiets politik Direkta jobb och utbildningsplatser, exempel hösten 2012 Tabell 12

Fler jobb med Vänsterpartiets politik Direkta jobb och utbildningsplatser, exempel hösten 2012 Tabell 12 Direkta jobb i Vänsterpartiets budgetförslag antal personer, netto jmf med regeringen 2013 2014 2015 30 200 41 100 53 500 ± 0 ± 0 Infrastruktursatsningar 4 400 5 200 6 900 Övriga verksamheter 7 700 6 900 Övergångsjobb 14 000 Lärlingsanställningar 11 000 8 100 Traineeanställningar 11 500 4 000 6 300 6 500 82 800 92 900 107 400 Kommunala välfärdssatsningar Bostadssatsningar ersätter ROT Utbildningsvikariat m. m. Totalt Tabell 13 Utbildningsplatser i Vänsterpartiets budgetförslag utbildningsplatser, jmf med regeringen 2013 2014 2015 26 600 29 850 35 625 Yrkeshögskolan 8 000 6 500 Högskola 8 600 Arbetsmarknadsutbildning 10 000 Totalt 53 200 54 950 60 725 Komvux inklusive yrkesvux 2 9

Fler jobb med Vänsterpartiets politik 3 0

Fler jobb med Vänsterpartiets politik 3 0

Ungdomsgaranti • • • Aktiva insatser från första dagen man skrivs in på Arbetsförmedlingen

Ungdomsgaranti • • • Aktiva insatser från första dagen man skrivs in på Arbetsförmedlingen Inom 90 dagar ska man erbjudas arbete till avtalsenlig lön eller utbildning Fyra former av arbete: garantijobb, utbildningsvikariat, lärlingsanställning och traineeanställning Fyra former av utbildning: arbetsmarknadsutbildning, yrkeshögskola, yrkesvux och komvux Sammantaget 57 000 jobb- och utbildningsplatser mer än regeringen

A-kassa och sjukförsäkring • • A-kassan ska gå att leva på – den ska

A-kassa och sjukförsäkring • • A-kassan ska gå att leva på – den ska hjälpa till att upprätthålla lönenivåer Sjukförsäkringen måste ge ersättning till alla som är sjuka

Riktlinjer för skattepolitiken • • • Få fler i arbete Trygga välfärden Öka jämlikhet

Riktlinjer för skattepolitiken • • • Få fler i arbete Trygga välfärden Öka jämlikhet och jämställdhet Bidra till hållbar utveckling Likformig beskattning Skatt efter bärkraft

Skattepolitik – inkomstskatt • • Gör inkomstskatten mer rättvis Nu: avtrappat av jobbskatteavdrag från

Skattepolitik – inkomstskatt • • Gör inkomstskatten mer rättvis Nu: avtrappat av jobbskatteavdrag från månadslöner på över 30 000 kr På sikt: likformig beskattning Inför skatteavdrag för medlemskap i a-kassa och fack

Skattepolitik – kapital • • • Beskatta ägda bostäder mer än idag Ta bort

Skattepolitik – kapital • • • Beskatta ägda bostäder mer än idag Ta bort fastighetsskatten på hyreshus Inför förmögenhetsskatt och skatt på arv Bolagsskatten ska vara konkurrenskraftig Skatt på finansiella transaktioner

Skattepolitik – miljö • • Miljöfarlig verksamhet ska beskattas – ”förorenaren betalar” Höj koldioxidskatten

Skattepolitik – miljö • • Miljöfarlig verksamhet ska beskattas – ”förorenaren betalar” Höj koldioxidskatten – kompensera landsbygd och låginkomsttagare Inför flygskatt Beskatta handelsgödsel och bekämpningsmedel – satsa pengarna på miljöåtgärder i jordbruket

Förändrad syn på ekonomisk politik • • Borgerliga ledarsidor förespråkar Keynes Historiska exempel förskräcker

Förändrad syn på ekonomisk politik • • Borgerliga ledarsidor förespråkar Keynes Historiska exempel förskräcker Riksbankens räntepolitik kritiseras inifrån Flera tunga internationella ekonomer kritiska

Hur vi vinner allierade? • • Samsyn med Vänsterpartiet om den ekonomiska politiken LO

Hur vi vinner allierade? • • Samsyn med Vänsterpartiet om den ekonomiska politiken LO och TCO står delvis för samma ekonomiska politik som vi Kommunicera ekonomisk politik begripligt Koppla till sånt som är viktigt i människors vardag