Uppsala universitet Sociologiska institutionen Sociologi Socialpsykologi Sociologi med

Uppsala universitet, Sociologiska institutionen Sociologi /Socialpsykologi Sociologi med inriktning mot arbetsliv, organisation och personal Introduktionskurs, Teoriblocket Makroteorier om samhället Hedvig Ekerwald 2015 -01 -20 1

Mikro, mezzo och makro Sociologins nivåtänkande • Mikro = de mellanmänskliga relationerna • (Mezzo = Relationerna mellan institutioner) • Makro = Samhället i stort och globalisering 2

Teoretikerna • • • Comte Weber Durkheim Foucault Habermas Giddens kap. 1 och 2 3

1. Auguste Comte (1798 -1857) 4

Auguste Comte • Myntade termen ”sociologi” (eg. social fysik) • Den positiva vetenskapen: Människan strävan att förstå världen har genomgått två stadier, det teologiska och det metafysiska och är nu i det tredje, det positiva stadiet • Mänsklighetens religion 5

Clotilde de Vaux, 1815 -1846 uppvaktad på ett andligt sätt av Auguste Comte från 1844 fram till hennes död 1846. Efter hennes död utvecklade han Mänsklighetens religion 6

2. Max Weber (1864 -1920), tysk sociolog 7

8

”Den protestantiska etiken och kapitalismens anda”(1904 -1905) • Varför blev Europa kapitalistiskt? • Till skillnad mot Marx menade Weber att det berodde på ”tänkandet” – religionen • Protestantiska religionen befrämjade framväxten av kapitalism i Europa 9

Puritaner 10

Vad i religionen påverkade? • Puritanismen, mestadels kalvinism, utgjorde en riktning inom protestantismen • Puritanismen = anhängare av renlevnad och enkla seder • En puritan återinvesterar vinsten i företaget i stället för att konsumera vinsten. Det leder till företagsutveckling. 11

Forts puritanismen • Till puritanismen hör predestinationsläran • Bara de i förväg utvalda kommer till himlen (predestinationsläran) • Det syns vilka som är utvalda genom att de lyckas ekonomiskt • Alla vill lyckas ekonomiskt 12

Weber-citat ”När asketismen förflyttades från klostercellerna till vardagslivet och började dominera den världsliga moralen, bidrog den till att bygga upp den ofattbara värld som den moderna ekonomiska ordningen utgör. . . ” 13

3. Émile Durkheim (1858 – 1917), fransk sociolog 14

15

”De la division du travail social” (1893) (Om den sociala arbetsfördelningen) • Vad utvecklar samhället? Arbetsdelningen! • Ju mer specialiserad arbetsdelning, desto modernare samhälle • Varje samhälle hålls ihop av social och moralisk solidaritet 16

Samhällets sammanhållning • Det traditionella samhället (med låg grad av arbetsdelning) hålls ihop av mekanisk solidaritet • Det moderna industriella samhället (med hög grad av arbetsdelning) hålls ihop av organisk solidaritet 17

18

Hur mäta solidaritet? • Repressiva lagar dominerar, då är det mekanisk solidaritet som dominerar • Restitutiva lagar dominerar, då är det organisk solidaritet som dominerar 19

Vilken effekt får utvecklingen av arbetsdelningen? • Individualismen får större plats ju mer arbetsdelning vi har • Ju snabbare utveckling, desto större risk för övergångsproblemet anomi (mångas upplevelse av att normer inte betyder något längre och att livet saknar mening) 20

Självmord • Vilka orsaker kan ni tänka er till att människor begår självmord? • Durkheims undersökningar: • Fler självmord bland män, protestanter och ogifta • Färre självmord i krigstider • Alltså, det mest privata, självmordet, även det har sociala orsaker! 21

Durkheims typologi • • Egoistiska Altruistiska Anomiska (Fatalistiska) 22

4. Michel Foucault (1926 -1984), fransk sociolog och idéhistoriker 23

24

Diskurs Makt och kunskap Disciplin 25

Soldater, tränade med disciplin 26

Panoptikon 27

5. Jürgen Habermas (1929 -) tysk sociolog 28

29

30

Systemvärld och livsvärld • Offentliga sfären i det moderna samhället • Deliberativ demokrati • ”The Theory of Communicative Action” (19861988) 31

Bjurström & Fornäs ”Sverige – vardag och struktur” om Habermas och ungdomar s. 453 32

6. Lord Anthony Giddens (1938 -) brittisk sociolog 33

Strukturering • Är det pengarna eller idéerna som styr världen? (Materialism eller idealism? ) • Är det vi människor med vår fria vilja och våra handlingar eller är det ”systemet” som styr? (Voluntarism eller determinism? ) • Giddens’ svar är begreppet strukturering 34

Forts. strukturering • Vi skapar och återskapar sociala strukturer genom våra vardagliga aktiviteter • En social struktur finns till bara så länge som människor följer strukturens regler i sina aktiviteter • Strukturens dualitet = social handling förutsätter strukturer och strukturer förutsätter handling 35

Forts. strukturering • Språket kan tas som exempel på strukturering • Det måste talas för att gälla • Dess regler måste följas för att andra ska förstå en • Ändå ändrar sig språket hela tiden eftersom vi är kreativa och inte följer reglerna så noga • Alltså strukturens dualitet eller strukturering Slut 36