Tjnstepensionen och den inre marknaden Caroline Johansson Forskningsfrga

  • Slides: 20
Download presentation
Tjänstepensionen och den inre marknaden * Caroline Johansson

Tjänstepensionen och den inre marknaden * Caroline Johansson

Forskningsfråga • Hur förhåller sig den svenska tjänstepensionen till EU: s inre marknadsrätt? –

Forskningsfråga • Hur förhåller sig den svenska tjänstepensionen till EU: s inre marknadsrätt? – Hur är den svenska tjänstepensionen organiserad och vilka argument finns för den svenska modellen? – Hur kan spänningar mellan den svenska tjänstepensionen och EU: s inre marknadsrätt lösas?

Den svenska modellen • Semidispositiv lagstiftning - LAS 2 § - MBL 4 §

Den svenska modellen • Semidispositiv lagstiftning - LAS 2 § - MBL 4 § - Mfl. . • Försäkringsavtalsrätt – inte tvingande - 1 kap 7 § p 4 FAL ”Särskilt de viktigaste försäkringarna av denna typ tillkommer efter avtal på så hög organisationsnivå att man kan räkna med att de försäkrades intressen kommer att tillgodoses med tillräcklig sakkunskap, men också annars finns det anledning att medge avtalsfrihet i stor utsträckning. ” Prop 2003/04: 150 s 143

Privaträttsligt reglerad ”socialförsäkring” ”det offentliga systemet och den komplettering som avtalspensionerna ger skall tillgodose

Privaträttsligt reglerad ”socialförsäkring” ”det offentliga systemet och den komplettering som avtalspensionerna ger skall tillgodose ett fullt tillfredställande pensionsskydd. ” Lagstiftning: Prop 1993/94: 250 s 51 • Arbetsrätt – Medbestämmandelagen • Försäkringsavtalsrätt – Försäkringsavtalslagen Avtal: • Lager av kollektivavtal • Flera avtalsrelationer knutna till och styrda av ett kollektivavtal på huvudorganisationsnivå

Tjänstepensionen och den inre marknaden Tjänstepensionen – en privaträttsligt organiserad, kollektiv modell som den

Tjänstepensionen och den inre marknaden Tjänstepensionen – en privaträttsligt organiserad, kollektiv modell som den svenska staten främjar utan att direkt blanda sig i. EU: s inre marknad – främjar gränsöverskridande tillgång för tjänster och arbetstagare, harmonisering och rättslig kontroll.

Konkreta frågor kopplade till relationen mellan den inre marknaden och tjänstepensionen 1. För vilka

Konkreta frågor kopplade till relationen mellan den inre marknaden och tjänstepensionen 1. För vilka kan parterna förhandla fram tjänstepensionsplaner? 2. I vilken utsträckning kan parterna kontrollera hur förvaltningen av pensionskapitalet görs? 3. Vilka rättigheter har en gränsöverskridande arbetstagare vad gäller tillgång till tjänstepension?

Vilka kan parterna organisera? • Undantaget från konkurrensrätten (Albany): - Till förmån för arbetstagare

Vilka kan parterna organisera? • Undantaget från konkurrensrätten (Albany): - Till förmån för arbetstagare - Avtal som reglerar arbetsvillkor ”Den omständigheten att den aktuella försäkringsverksamheten har lämnats ut på entreprenad påverkar inte att man för ett sådant somom är föremål för tvisten vid nationella • kollektivavtal Inte klart definitionen avden arbetstagare domstolen tillämpar det undantag från förbudet i artikel 85… Om respektive uppdragstagare är densamma i man skulle tillåta en sådan begränsning, skulle detta utgöra en oberättigad inskränkning av friheten för arbetsmarknadens EU-rätten som i svenskrätt. parter, vilka, när de ingår ett avtal om en av aspekterna av • arbetsvillkoren, För att avgöra omkunna ett avtal även måste kommafaller överensinom om att ramen inrätta ett särskilt organ för att genomföra kollektivavtalet och att detta för undantaget ska EU: s arbetstagarbegrepp organ kan vända sig till en annan försäkringsgivare. ” användas C-413/13 (Kunsten) C-222/98, van der Woude, p 26

Parternas kontroll över förvaltningen av pensionskapitalet • Fri rörlighet av finansiella tjänster - Den

Parternas kontroll över förvaltningen av pensionskapitalet • Fri rörlighet av finansiella tjänster - Den offentligrättsliga regleringen är i princip harmoniserad, men det är varken försäkringsavtalsrätten eller den kollektiva arbetsrätten. - Nationell rätt måste dock vara förenlig med EU-rätten. - Det handlar alltså inte om felaktigt genomförd EU-rätt utan om eventuella oproportionerliga begränsningar av den fria rörligheten.

- Proportionalitetsbedömningen: 1. En regel/åtgärd/ett förfarande hindrar eller gör det mindre attraktivt att erbjuda

- Proportionalitetsbedömningen: 1. En regel/åtgärd/ett förfarande hindrar eller gör det mindre attraktivt att erbjuda försäkringstjänster på den svenska marknaden. 2. Hindret är grundat i tvingande hänsyn till ett allmänintresse. 3. Hindret/åtgärden är proportionerlig.

Ett hinder? • EU: s mål – skapa en inre marknad för finansiella tjänster

Ett hinder? • EU: s mål – skapa en inre marknad för finansiella tjänster (”marknadsbyggande fas”. - Den offentligrättsliga regleringen (bla Solvens II och IORP) - Rapporter och utredningar från Kommissionen • EU-domstolens praxis - Laval - Kattner och Freskot

Tvingande hänsyn till ett allmänintresse • Rätten att vidta stridsåtgärder – Viking • Kollektivavtalsförhandlingar

Tvingande hänsyn till ett allmänintresse • Rätten att vidta stridsåtgärder – Viking • Kollektivavtalsförhandlingar – Kommissionen mot Tyskland • Tvingande försäkringslösningar – Kattner och Freskot • Pension – Kommissionen mot Tyskland

Proportionerlig Åtgärden ska vara: - Lämplig * En åtgärd som rimligtvis är menad för

Proportionerlig Åtgärden ska vara: - Lämplig * En åtgärd som rimligtvis är menad för att uppnå syftet/intresset i fråga. - Nödvändigt * Den minst ingripande åtgärden ska väljas (jämförelse med närliggande områden) * Grundläggande fackliga rättigheter.

”Det förhållandet att ett avtal eller en åtgärd ligger utanför tillämpningsområdet fördragets konkurrensregler medför

”Det förhållandet att ett avtal eller en åtgärd ligger utanför tillämpningsområdet fördragets konkurrensregler medför inte automatiskt att detta avtal eller denna åtgärd undantas från skyldigheten att uppfylla krav som härrör från bestämmelser i dessa direktiv, eftersom de förstnämnda respektive de sistnämnda bestämmelserna har sina specifika tillämpningsförutsättningar… Det ska slutligen påpekas att till skillnad från syftet, som arbetsmarknadens parter har enats om, att höja pensionen för kommunalanställda påverkar inte valet av institutioner och företag i ett kollektivavtal, såsom är fallet här, själva kärnan i rätten till kollektiva förhandlingar. ” C-271/08, Kommissionen mot Tyskland, p 48– 49

EU-stadgan • Förhandlingsrätt och rätt att vidta stridsåtgärder (artikel 28) och rätten för äldre

EU-stadgan • Förhandlingsrätt och rätt att vidta stridsåtgärder (artikel 28) och rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet (artikel 25) • Observera betydelsen av artikel näringsfriheten (artikel 16) • EU-domstolens modell för proportionalitetsbedömningen har i viss mån gått över till att balansera rättigheter. – men vilken är balansen?

Fri rörlighet av arbetstagare • Hur hantera de sociala förmåner som en arbetstagare får

Fri rörlighet av arbetstagare • Hur hantera de sociala förmåner som en arbetstagare får genom arbetet? - Samordning? - Harmonisering? - Soft law?

Fri rörlighet av arbetstagare • Två direktiv - 98/49/EG Skyddsdirektivet - 2014/50/EU Tjänstepensionsdirektivet -

Fri rörlighet av arbetstagare • Två direktiv - 98/49/EG Skyddsdirektivet - 2014/50/EU Tjänstepensionsdirektivet - Ingen samordning utan minimistandard för tillgången till tjänstepension. - Utanför direktivets tillämpning kan det fortfarande bli aktuellt att EU-domstolen gör en proportionalitetsbedömning vad gäller nationella åtgärder. • Två syften – integration och stärka den enskildes pension.

Men! Öppet system Hög täckningsgrad Den svenska tjänstepension en Stärker den enskildes pension Annorlunda

Men! Öppet system Hög täckningsgrad Den svenska tjänstepension en Stärker den enskildes pension Annorlunda Kollektivistisk Stabil Ingen statlig kontroll

Slutsatser 1. EU: s inre marknadsrätt och den svenska tjänstepensionen följer inte samma logik

Slutsatser 1. EU: s inre marknadsrätt och den svenska tjänstepensionen följer inte samma logik vilket ofta leder till att olika lösningar på ett problem framstår som ”den naturliga” vägen att gå. 2. Det är viktigt att vara medveten om när EU-rätt och nationella lösningar överlappar (även när det inte är uppenbart) och vet hur nationella lösningar kan förklaras och, om möjligt, rättfärdigas inom ramen för EU: s inre marknadsrätt. 3. Parternas handlingsutrymme är beroende av i vilken riktning EU-projektet utvecklas.

Tre möjliga riktningar 1. EU fortsätter att utvecklas inom ramen för Lissabonfördraget. 2. EU:

Tre möjliga riktningar 1. EU fortsätter att utvecklas inom ramen för Lissabonfördraget. 2. EU: s lagstiftare stärks vad gäller socialpolitik och arbetsrätt. 3. Medlemsstaternas kompetens stärks samtidigt som EU: s begränsas.