BARNTANDLKARBLADET SVENSKA PEDODONTIFRENINGENS MEDLEMSBLAD Nummer 1 2018 rgng

BARNTANDLÄKARBLADET SVENSKA PEDODONTIFÖRENINGENS MEDLEMSBLAD Nummer 1 -2018 / Årgång 31 ISSN 2001 -9483 TR Te YG ma GH ET

Innehåll • • • • • • • Styrelsen Sektionerna Från redaktionen Kalendarium Nästa nummer Ordföranden har ordet Sektionerna rapporterar Vårmötet Smärtkonferens Nationellt sam-seminarium Köpenhamnssymposiet Smile Foundation Sydafrika Våld i nära relationer Sällsynta diagnoser Stop Caries Stockholm Utagerande problembeteende Boktips Filmtips Humor Stipendier att söka Nyblivna specialister GDPR Barntandvårdsdagar 2019 Kurs för tandsköterskor i pedodonti Övertandläkartjänst Nyttiga länkar Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 BARNTANDLÄKARBLADET ISSN 2001 -9483 Organ sedan 1989 för Svenska Pedodontiföreningen Swedish Society of Paediatric Dentistry Ansvarig utgivare: Georgios Tsilingaridis Omslagsbild: Bilden föreställer min son när vi fiskade i Stockholms skärgård en varm sommardag för några år sedan. Självklart var flytvästen på fastän vi vuxna var med. Mer* Min sommarönskan till er är: Var rädda om varandra, bada inte ensam, alkohol och vatten hör inte ihop och lägg undan telefonen när din uppmärksamhet skall vara någon annanstans. Önskar er alla en riktigt skön sommar Fotograf Caroline Skutberg 2

Styrelse Ordförande: Georgios Tsilingaridis, Stockholm Mobil: 0707 -696572 georgios. tsilingaridis@ki. se Sekreterare: Anne Hultgren-Talvilahti, Falun Mobil: 070 -5571898 anne. talvilahti@ltdalarna. se Övriga ledamöter: Helén Isaksson, Jönköping helen. isaksson@rjl. se Henrik Berlin, Malmö henrik. berlin@mah. se Nina Sabel, Mölndal/Göteborg nina. sabel@vgregion. se Kassör: Pernilla Lif Holgersson, Umeå Mobil: 072 -243461 pernilla. lif@umu. se Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Webbmaster: Tita Mensah, Karlstad tita. mensah@liv. se 3

Sektionerna Norra sektionen: Ordf: Sekr: Kassör: Ledam: Pernilla Lif Holgersson, Umeå Johanna Gyll, Umeå Theres Poulsen, Sundsvall Catarina Falk Kieri, Umeå Anne Hultgren-Talvilahti, Falun Östra sektionen: Ordf: Sekr: Kassör: Ledam: Stina Ekström, Stockholm Caroline Skutberg, Stockholm Tina Bergman, Västerås Elin Andersson, Uppsala Vera Glodic, Huddinge Södra sektionen: Västra sektionen: Ordf: Sekr: Kassör Ledam: Ordf: Sekr: Kassör Marianne Rythén, Mölndal Caroline Hafström, Göteborg Helén Isaksson, Jönköping Ledam: Lisa Jagers, Skövde Hilde Garvald, Göteborg Marie Staberg, Göteborg Danijela Toft, Malmö Juliane Kleber, Karlskrona Sanja Coric, Kristianstad Jessica Hörnstam, Lund Trifa Hedayati, Malmö Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 4

Från redaktionen Nu är det stor premiär första numret av Barntandläkarbladet (BTB) från Östra Sveriges Pedodontisektion (ÖSP) på ett par år. Vår idé är att hitta en röd tråd för varje nytt nummer av BTB. Temat för detta nummer är TRYGGHET. Vad står trygghet för, slår man upp ordet är det synonymt med: Lugn – och det hoppas vi att ni alla får under sommaren. Vi jobbar intensivt större delen av året men till sommaren får vi oftast ta det lite lugnare och även vara helt lediga för att skaffa ny energi till resten av arbetsåret. Ro – finner vi alla vid olika tillfällen och på egna favoritställen. Njut av sommaren, kanske med en av de böcker som recenseras i BTB. information för att kunna finna bästa behandling för en barnpatient. Vi tycker att vi fått med det mesta i detta nummer av BTB. Skydd – skyddsnätet bygger vi upp genom kunskap från både kliniska verksamheten och på kongresser och symposium vi deltar i under året. I detta nummer presenteras några av de konferenser och symposium som varit i år och förra året. Garanti – att känna trygghet och kunna våga tro på ett löfte är stort. Vi tampas med det dagligen; Känner sig barnen trygga hos oss? Kan vi lova dem smärtfrihet? Hur lång blir traumabehandlingen? Frågorna är många och kanske kan vi i alla fall ge något matnyttigt till våra kollegor i detta nummer, från de kongresserna vi besökt. Säkerhet – vi har byggt upp detta nummer av BTB med säkerhet för barnen om det är att få rätt vård när man bor utomlands eller om det är att ha det säkert och trygghet runt sig i hemsituationen. Säkerhet kan också vara att tandläkaren har kontakter och vet i vilket nätverk man ska söka Bild: Vätterns strand strax söder om Medevi Brunn Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 5

Förutom ett tema i varje nummer har vi även som mål att presentera nya nätverk som kan vara bra att ha kännedom om i vårt yrke. Vår vision är också att kunna presentera kollegor eller att ni som läsare ska få kontakt med barn/ungdomar eller deras föräldrar och delges hur de uppfattar tandvården i och utanför Sveriges gränser. Vi vill rikta ett stort och hjärtligt tack till alla som ställer upp för BTB på ett eller annat sätt, utan er hade det inte blivit ett så härligt och fantastiskt nummer som ni nu ska få äran att läsa. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Redaktionen som består av styrelsen i ÖSP och BTB -veteranen Jan Berdén som fortsätter att hjälpa till med det tekniska i BTB. Trevlig läsning och njut av sommaren! Vad är sommaren utan en liten rebus? Ledtråd - temat för BTB detta nummer. 6

Fotografiet på framsidan föreställer min son när vi fiskade i Stockholms skärgård en varm sommar dag för några år sedan. Självklart var flytvästen på fastän vi vuxna var med. I år verkar sommarvärmen i Sverige kommit för att stanna. För att hitta motsvarande sommarväder som vi har haft under maj månad får vi gå tillbaka till 1994, VM bronsets sommar. När det blir varmt och skönt söker vi oss till vattnen av olika slag. I maj månad 2018 miste 21 människor livet i drunkningsolyckor i Sverige. Av dem var tio i samband med bad. Jämför det med att det under hela 2017 var det totalt 12 personer som miste livet i samband med bad ( Källa: Svenskalivräddningssällskapet. se ). Jag har under senaste månaden besökt stranden flera gånger tillsammans med mina barn. Jag blir illa till mods när jag ser hur många föräldrar sitter och tittar ner i sina mobiler medan deras barn badar. Det är ibland små barn, utan flythjälpmedel som badar utan uppsikt men också lite större barn som leker utan respekt för vatten som tex dyka under bryggan. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Det krävs en så kort stund för att katastrofen skall vara ett faktum. Tänk på att en drunkningsolycka ofta sker tyst och lugnt utan vilt plaskande och hjälp rop. Så min sommarönskan till er är: Var rädda om varandra, bada inte ensam, alkohol och vatten hör inte ihop och lägg undan telefonen när din uppmärksamhet skall vara någon annanstans. Caroline Skutberg 7

Kalendarium Konferenser och möten • 25 -28 juli 2018 IADR Kongress, London, England • 15 -18 Aug 2018 IADT Kongress, San Diego, USA • 31 aug-2 sept 2018 IADH 24 th Congress for Disability and Oral Healt, Dubai UAE • • • 20 -21 sept, 2018 Barntandvårdsdagarna Ronneby, Sweden 18 -19 okt, 2018 18 -19 okt 2018 2 -4 nov 2018 14 -16 nov 2019 16 -17 maj 2019, 24 -27 april 2019 3 -4 maj 2019 3 -7 juli 2019 Nationellt Sam-Sem för ST-tandläkare Pedodonti, Jönköping Sweden Svensk Barnsmärtförening håller Smärtforum, Umeå Sweden IAPD Bangkok, Thailand Odontologiska Riksstämman 2. 0 inkl SPF årsmöte Göteborg SPF: s Vårmöte, Visby Sweden 7: th Copenhagen Symposium, Köpenhamn Danmark EAPD Interrim seminarium, Kreta IAPD Kongress Cancun, Mexico Disputationer • ? ? . Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 8

Nästa nummer planeras till dec 2018. Material till detta nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 23/11 2018. Bidrag till tidningen insändes till stina. ekstrom@ptj. se Eller klicka på brevet Materialet bör bifogas som bilaga i mail i RTFformat eller som Word-fil. Redaktionen för- behåller sig rätten att redigera och ev. korta ner insända texter. OBS! Text och bild ska skickas som separata bilagor. I nästa nummer: Tema Specialistutbildningen • Rapport från nationellt sam seminarium • Barntandvårdsdagarna • Rikstämman • Fler nätverk • Nya pedodontister Skicka in redan nu om du har något som du vill bidra med. Eller en rolig bild som du önskar att få med. Redaktionen Bilder bör vara i JPG-format med en upplösning på minst 300 dpi och en storlek på ca. 1280 x 1024 bildpunkter. Ange vem som har tagit bilden och äger rättigheterna till bilden. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 9

Ordföranden har ordet Vilken start vi har haft på sommaren! Greklandsvärme över hela landet! Man bara njuter. För min egna del har 2018 så här långt börjat med ett nytt arbete. Jag är numera heltid på Pedodontikliniken på Karolinska Institutet där jag bland annat arbetar med grundutbildningen i Pedodonti. Vad intressant och roligt det är att arbeta med våra framtida kollegor, men också vilket ansvar vi har att ge dem rätt utbildning och vägledning för att de ska vara väl förbereda att ta hand om barnen och ungdomarna den dagen de kommer ut och ska arbeta. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Jag ser också att det redan på grundutbildningen vi måste stimulera studenterna att tycka att pedodonti är viktigt, att man vill fortsätta vidareutbilda sig i ämnesområdet och utveckla sig själv. Tyvärr så är det mycket vanligt att pedodonti är något man läser som student men sen är det bara kirurgi och protetik som är intressant den dagen man är klar. Detta är inte bra då dessa unga tandläkare kommer under en stor del av sin tid arbeta med barn och ungdomar. Vi inom pedodontin, vare sig vi arbetar på universiteten eller i landstinget/privat, måste visa dem att pedodonti är ett ämnesområde som innefattar så mycket mer än att bara laga tänder, att få dem att tycka att pedodonti är spännande och ett ämne som kräver vidareutbildning för att kunna ta hand om barnen på bästa sätt. Att jobba med barn kräver barnkompetens som hela tiden behöver uppdateras. Året startade med en rivstart för styrelsen eftersom Socialstyrelsen behövde väldigt snabbt komma igång med de nationella riktlinjerna. 10

I slutet av februari lämnade vi in förslag på tillstånd och åtgärdspar för pedodontin och i slutet av mars var SPF inbjuden till en hearing med Socialstyrelsen där de fanns representanter inom alla områden i tandvården. Det som var positivt var att barntandvården sågs av många som viktig och framförallt hur viktigt det är med att göra bra riskbedömningar för att ge rätt revisionsintervall och att för att göra detta måste man låta det ta tid, att det inte går att göra med 5 minuters undersökningar. Arbetet går nu vidare och beräknas vara klart årsskiftet 20/21. I projektgruppen som arbetar med riktlinjerna sitter Göran Dahllöf som representant för barntandvården. många som möjligt. Programmet är spännande med massa duktiga föreläsare. Föreningens ekonomi baseras på denna kongress! I juni så har vi EAPD i Lugano och jag hoppas få se många av er på plats! Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt trevlig sommar! Georgios Tsilingaridis Fredagen den 1/6 trädde de nya föreskrifterna för ST-utbildningen i kraft efter mycket arbete. Pedodontiföreningen har sammankallat alla huvudansvariga handledare och ämnesföreträdare till ett möte efter sommaren för att diskutera hur vi kan nationellt samordna ST-utbildningen utifrån de nya föreskrifterna. Ett mycket spännande arbete! Barntandvårdsdagarna i Ronneby närmar sig så sprid informationen i era landsting att jobbar man med barntandvård är det denna utbildning man måste gå under 2018, vi behöver er hjälp att nå så Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Hammarby Sjöstad, Stockholm 11

Sektionerna rapporterar Rapport fra n Södra sektionen I södra sektionen har vi hunnit ha flera styrelsemöten och arbetet i styrelsen flyter på bra. Under hösten 2017 hade vi mest fokus på planering av programmet till Riksstämman. Temat var tidig diagnostik och behandling av eruptionsstörningar. Stort tack till föreläsarna Karin Ridell, Heidrun Kjellberg och Kristina Hellén. Halmé som gjorde en mycket fin presentation i ämnet och lockade många lyssnare. Vi har haft årsmöte 30 maj. Det har skett förändringar i vår styrelse. Vår fantastiska och mycket uppskattade ledamot Henrik Berlin lämnar sitt uppdrag för att vidare engagera sig i SPF centrala styrelse. Tack Henrik, vi kommer sakna dig!! Samtidigt välkomnar vi Jessica Hörstam som ny ledamot i södras styrelse! I samband årsmötet höll smärtläkare Ulla Caverius från barn- och ungdomssjukhuset i Lund ett mycket intressant och lärorikt föredrag om barn med långvarig smärta. Definitionen av långvarig smärta är återkommande smärta minst 1 gång i veckan eller kontinuerlig smärta > 3 månader. Ulla berättade att ca 25 % av alla barn-och ungdomar lider av långvarig smärta och att det är mer vanligt bland flickor. De använder sig av behandlingsmetoden ACT, Acceptance and Commitment Therapy- en form av KBT behandling. Metoden bygger på att lära barnet/ungdomen acceptans genom att minska fokus på smärta och öka fokus på det som är värdefullt i livet. Önskar alla en härlig sommar från södra sektionens styrelse! för Södra sektionen: Danijela Toft Ordförande Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 12

Rapport från Västra sektionen Efter en lång och snörik vinter har sommarn kommit till Västsverige, egentligen utan att våren hanns med. Ett dopp i havet i maj hör inte till vanligheterna, men i år har nog alla kunnat bada med behållning. Västra sektionen fick under hösten en ny styrelse, som nu aktivt arbetat med att planera för höstens medlemsmöte i oktober. Som vanligt bjuds medlemmarna in till en hel dag med föreläsningar, terapidiskussioner och årsmöte. Det har funnits diskussioner om andra yrkesgrupper än tandläkare skall kunna vara med på föreläsningarna för att på sätt sprida kunskap. Temat för i år är pedagogik. Vi hoppas som vanligt på god uppslutning efter en lång skön sommar. Jag bifogar en bild över Göteborgs nöjes- men också event- och informationstråk Liseberg, Gothia. Tower och event stråket i sommar kostym. Marianne Rythén Ordförande i Västra sektionen för pedodontiföreningen Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 13

Rapport från Norra sektionen Sommaren kom tidigt till vår del av Sverige – tror det är likadant även i alla andra delar… våren kom av sig och träden grönskade innan snön ens hunnit smälta bort! Vi njuter och hoppas såklart att värmen ska stanna lääänge. I april välkomnade vi våra kollegor från hela landet till Vårmötet i Umeå. Staden visade sig från sin allra bästa sida – och några hann till och med ta en promenad på isen över älven – modiga var ni! Vi har haft vårt årsmöte i Norra sektionen och planerar för höstens aktivitet – att besöka Östersund och pedodontikliniken samt förhoppningsvis göra studiebesök på Rett center. Hälften av sektionens medlemmar deltog också i årets upplaga av Blodomloppet den 22 maj och efter genomfört lopp hade vi picknick i parken (se foto). Vi o nskar Er alla en underbar, vilsam sommar! Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 bildtext: Blodomloppet 2018, Umeå, fr. vä: Catarina, Frida, Pernilla, Johanna, Pamela. Saknas på bild gör Eva och Fanny - som fotograferade: )! För norra sektionen: Pernilla Lif Holgerson, Ordförande 14

Rapport från Östra sektionen Värme, värme och åter värme. Vi blir bortskämda med all sol och värme vi fått i maj. Barnen är redan pepparkaksbruna och shortsen utnötta. Visst njuter vi och bäst är väl det. Våren i ÖSP har varit lika intensiv som värmen i maj. Årsmötet hade vi på Eastmaninstitutet i februari och då avgick Maria Reventlid efter flera års fantastiskt arbete i styrelsen, och även Ida Brännemo har valt att lämna styrelsen då familjen utökades med en liten lillasyster nu under våren. Vi hoppas naturligtvis att vi ska få stöd av Maria även i fortsättningen och hon har inte försvunnit helt utan finns i valnämnden nu. Ida vet att hon är varmt välkommen tillbaka när hon känner att tiden åter räcker till för lite styrelsearbete. Nya medlemmar i styrelsen är Elin Andersson nyexaminerad pedodontist i Uppsala och Vera Glodic ST i Huddinge. Mycket av vår tid under våren har vi lagt på planering av Riksstämman som är 14 -16 november i Göteborg och ÖSP står som arrangörer för vår specialitet. Pedodontin kommer som vanligt att ha forskningsrapporter och årsmöte för SPF i anslut. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 ning till forskningsrapporterna samt ett längre föreläsningsblock med temat Dentalt trauma. Vidare har vi ju nu premiär med vårt första nummer av Barntandläkarbladet som ni nu sitter och läser. Tre till ska det sedan bli innan vi får lämna ansvaret vidare. Under våren har vi fått flera nyexaminerade pedodontister och flera etablerade kommer inflyttande till ÖSP till hösten. Vi i styrelsen önskar alla ÖSP: are och blivande ÖSP: are en härlig och fantastisk sommar då vi hinner ladda batterierna fulla inför hösten och vintern. Härligt att vi fått en fantastiskt majmånad och juni börjar också med sol och otroligt vackra kvällar. Vässarö Stockholms norra skärgård 1 juni 2018 Hälsningar från hela styrelsen via Stina Ekström, Ordförande 15

Vårmötet Årets Vårmöte var daterat redan i mitten av april. De planerade Ishotellet i Jukkasjärvi fick som ni redan vet bytas bort på grund av logistiska problem och istället bjöd ett vårsprakande Umeå upp och visade sig från sin absolut finaste sida. Snön och isen låg fortfarande vit och fin på älven – vissa pedodontister från Sveriges västsida tog en promenad över isen, några av oss andra mindre äventyrslystna tog svängen över broarna istället. Tanken på ett hotell i ett av de största stenhusen i centrala Umeå föddes år 2008 men tvisten om ombyggnad och förändring gjorde att det drog ut på tid och hotellet invigdes för bara något år sedan, 2016. Våren var verkligen i antåg, solen sken för fullt och snötäcket som varit mer en tjockt i år smälte flera decimeter under dagarna vi besökte björkarnas stad. Översvämning i varenda takränna – vårflod! Vi som kom hitresta bodde de allra flesta på Mimer Elite Hotell där även Vårmötet hölls. Hotellet har inte alltid varit hotell utan är från början en skola, anno 1900. I slutet av 1960 -talet tog de sista eleverna studentexamen på skolan och har sedan inhyst både flickskola och fram till 2000 -talet grundskola och då främst högstadieelever. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 16

Bild Mimer Elite Hotells egen hemsida då och nu. Vår konferens höll som sig bör i aulan, där många andra morgonsamlingar hållits tidigare – vår sammankomst torde ha varit betydligt mer avspänd en man kan se på foton från 1900 -talets tidiga årtionden. Takhöjden är dock reducerad, så vi ”satt på läktaren”. Vårmötet inleddes med att vi alla hälsades välkomna av Pernilla Lif Holgersson som fått förtroendet att inleda årets Vårmötet. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Först ut var två av våra relativt nyligen disputerade tandläkare, dels Anna Oldin ST-tandläkare och Larisa Krekmanova pedodontist, båda Göteborg. Ni har säkert redan läst om deras avhandlingar i BTB tidigare, men som alltid är det nyttigt att höra dem presentera sina resultat och vi fick möjligheten att ställa frågor. Anna redovisade sina resultat som är en dela av allt material som samlats in i BITAprojektet (Barn I TAndvården). I den 5 -åriga longitudinella studien har Anna disputerat i Traumatic dental injuries and general unintentional injuries in children and adolecens in the Swedish BITA study. Intressanta funderingar är att resultaten visar att de yngsta barnen i studien, 2 år ofta kom till tandläkaren på grunda av dentalt trauma än de äldre barnen. Om det berodde på att de skadade sig ofta eller om småbarnsföräldrar är mer angelägna att besöka tandläkare när något inträffat i större utsträckning än vad föräldrar gör till lite större barn är oklart. Många av barnen koopererade sedan bra under tandläkarbesöken men 50% uppgav att de var tandvårdsrädda – viktig information för att vi ska kunna behandla barnen och ungdomarna ännu bättre under deras år i barntandvården. 17

Larisa tog sedan över och berättade om sin avhandling Pain in Pediadric Dentistry. Smärtan upplevs olika för flickor och pojkar och smärtan minska om barnets föräldrar är närvarande, visar Larisas forskning. Tillika Annas studie är också Larisas studier i avhandlingen från materialet inom BITA-projektet. Hon tog upp många tänkvärda saker så som att smärta kan upplevas både såväl vid invasiv som icke invasiv behandling. Som icke invasiv behandling vet vi alla hur svårt och jobbigt det kan vara vid röntgentagning. Även Larisas avhandling kan man läsa om i tidigare nummer av BTB. Förmiddagen fortsatte med banläkare Boel Andersson Gäre från Jönköping som pratade om att arbeta inom vården i team. Boel tog flera gånger upp att det är viktigt att nyttja teamets individer på bästa sätt och vid rätt tillfälle för att ge alla guldkant i arbetet och minskar stressen. Hon lärde oss vad som krävs för att ett team ska bildas och förbli: • Att vi alla vet vad vi har för mål • Att vi har tydliga gemensamma mål • Att vi vet att vi måste samarbeta Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 • Att vi utvärderar vårt handlande både under arbetet och efter uppnådda mål Boel fortsatte även efter lunch. Hon har varit verksamhetsansvarig på olika nivåer inom sjukvården och poängterade hur viktigt det är med utvärdering för att kunna utveckla och förbättra för teamindividerna så väl som att uppnå en bättre och hållbarare utveckling. En av många av Boels tänkvärda slides. 18

Johanna Norderyd tog därefter över och höll en föreläsning med temat Barn i centrum – 25 år med multidisciplinärt samarbete. En fråga som hon tog upp var: VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE TANDEN? Hon berättade om några detektiv-jobb hon haft och om hur man får lägga ihop information man får från olika håll – ibland från förväntade håll som kollegor andra gånger från föräldrar, eller vissa gånger mer av en slump. Den viktiga koordina-tionen för att ge barnet så god livslång tandhälsa som möjligt. Vikten av att få patienterna trygga och motiverade hela livet. Johanna rekommenderade ett tidigt remitterande till specialisttandvården då studier visar på att ett tidigt omhändertagande på specialistklinik ger en lägre kariesförekomst hos barn med syndrom. Svar: Den sista! I Jönköping har man haft ett bra samarbete inom vården och tandvården under en längre tid. Inget som skapas av sig själv utan av några fantastiska eldsjälar, ett arv som får tas över och vårdas av nu verksamma både specialisttandläkare och övrig personal inom vården. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Sam-sövningar som ökat i antal genom åren till att vara något över 30% av de 200 – 300 narkoser som görs per år. Johanna berättade också om NFSD (Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser), #sällsyntaliv och Centrum för sällsynta diagnoser på några få ställen i Sverige. De verksamma har skrivit en separat artikel i detta nummer av BTB efter önskemål av flera av Vårmötet deltagare. Eftermiddagspasset avslutades med Föreningsmöte som leddes av Nina Sabel. Vi återsamlades senare på eftermiddagen för en rundvandring i Umeås vackra solväder, där bland annat en staty och en utsmyckning av entrédörren på fördetta medicinska och odontologiska föreningarnas kårhus som också går under namnet Scharinska villan hade fin barnanknytning. Dörrutsmyckning på Scharinska villan. 19

Skulpturen Hopparen från 2014 utanför Umeå stads kyrka. öl, producerade vid mer eller mindre små bryggeri – några grumligare än andra. Mycket trevligt, och de små borden gjorde att man hade nära till väldigt många så diskussionerna blev många och ljudliga. Nöjda deltagare under guidade turen. Annars förstår vi att stadsbranden år 1888, samtidigt som banden i Sundsvall, påverkat stadsarkitekturen mycket. Umeå är en växande stad och det syntes mest över allt att det byggts nya flervåningsbyggnader och även bostäder ovanpå stora centrumgallerian – Utopia. Rundvandringen avslutades vid Rådhusbyggnaden och REX där vi intog en middag bestående av många små rätter som alla avnjöts men en ny sorts Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 Sortimentet på Rex var enormt men det mesta var som ni ser på bilden - öl. På fredag förmiddag fick vi föreläsningar med genomgående inhemska föreläsare från Umeå. Christina Stecksén-Blicks inledde och berättade om det multidisciplinära samarbetet och omhändertagandet av barn med Osteopetros. 20

Osteopetros är en mycket ovanlig grupp av sjukdomar som påträffats i norra Sverige. Det är en ärftliga genetisk sjukdomsgrupp där defekt på sju kända gener ger kliniska symtom sklerotiskt käkben med retinerade tänder, skleroticerad skelett, pålagrad panna och käkbensosteomyeliter Christina visade bilder från de fall som har behandlats i Umeå med bland annat missbildade tänder, agenesier, odontom och med ökad risk för karies. Även generella symptom som frakturer, nervkompressioner, hematomiska problem, förstorad mjälte, osteomyeliter, prominent panna, infektioner, blödningar och stroke förekommer också i sjukdomsbilden. Samarbetet och forskningen gav en avhandling av Linda Rosén år 2011. Annika pratade om det medicinska och Lena berättade om det primära målet att tillförsäkra ett gott näringsstatus hos barnen och ungdomarna medfödda hjärtfel samt för en fortsatt god tillväxt och utveckling. Sedan tog teamet över som pratade om det multidisciplinära samarbetet i Umeå runt hjärtebarn. Annika Rydberg överläkare och professor, Lena Hansson dietist och doktorand berättade om sitt samarbete med Pernilla Lif Holgersson på Specialisttandvården Pedodontin vid Tandläkarhögskolan i Umeå. Vi fick först en tillbaka blick över hur samarbetet började och orsaken till det – den höga kariesförekomsten hos barn medfödda hjärtfel. De frekventa intagen av föda gör naturligtvis att risken för karies är mycket stor. Pernilla tog vid och informerade om hur behandlingsplanerna fungerar i Umeå på pedodontin. Den tidiga inskrivningen på pedodontin underlättar samarbetet både i patienthänseende och från tandläkarens och vårdpersonalens sida. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Vårmötet avrundades och vi blev alla inbjudna till nästa års Vårmöte – 2019 i Visby 16 – 17 maj. Stina Ekström 21

Smärtkonferens NORDIC PEDIATRIC PAIN SYMPOSIUM I februari år 2016 tog jag min specialistexamen och samma år fick jag stipendiet för Nya Pedodontister av Svenska Pedodontiföreningen. Pengarna använde jag för att delta i Nordic Pedatric Pain Symposium 2017. Ett symposium arrangerat av Svensk barnsmärtförening som drygt ett år efter min specialistexamen, i mars 2017 firade 20 år och temat för årets symposium var – The past, the present and the future. Symposiet är öppet för alla som är intresserad att lära sig mer om smärta hos barn och ungdomar, de allra flesta är vårdpersonal framför allt läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor, men tandläkarsidan representeras till största del av bettfysiologer som har några medlemmar till antalet. De två dagarnas föreläsningar i slutet av mars inleddes av Gunnar L Olsson, docent och över. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 läkare inom smärtbehandling och anestesi. Gunnar är som de som tidigare hört honom fantastiskt kunnig, fyndig och underhållande i sina fram-föranden. Han berättade om hur smärta behandlades och hur läkarkåren ansåg att smärta fungerade hos barn för i tiden. Suellen Walker tog vid och berättade om sina studier jämför med vad man trodde förr beträffande neonatal kirurgi. Idag är bedövning och smärtlindring självklart och flera studier visar på att vi bär med oss ett ”smärtminne” från och med omedelbart efter födelsen. 22

Efter Suellen fick vi lyssna till Linda Franck som föreläste om att ”Föräldrar är den bästa medicinen för barn”. Hon pratade mest om riktigt små barn, nyfödda till förskoleålder. De hon föreläste om var bra och tänkvärt, inget direkt nytt men mycket nyttigt. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Sedan tog Alison Twycross vid som är en otroligt karismatisk sjuksköterska och professor med ledande position på sköterskeutbildningen i London. Hon berättade även hon om hur det var förr och hur få artiklar det finns publicerade om smärta hos barn fram till sista millenniumskiftet. 23

Vi arbetar idag efter Barnkonventionen, men lyssnar vi på barn och deras föräldrar och hur agerar vi efter den respons vi får? – jag får lov att säga att vi inte brukar vara många vare sig på ÖSP´s årsmöte eller SPF´s årsmöte, men nog är vi fler än bara styrelsen och en tandläkare som såg det som sin plikt att vara med när man suttit på föreläsning hela dagen… Sist ut första dagen var ett nordiskt team som berättade om lustgas för att minska procedur-smärta. För att göra behandlingen ännu mer komfortabel så – varför inte använda masken med coca-colalukt? Först ut dag två var Boris Zenrikow, tysk smärtläkare och professor som driver en klinik som erbjuder ”internatbehandling” för barn under palliativ behandling eller barn med kronisk smärta. Han pratade mycket om olika kombinationer av smärtstillande substanser och hur patienterna får ”öva” att leva med sin kroniska smärta. Under pauserna och luncherna fick vi möjlighet att träffa leverantörer av olika utrustning som kan behövas för att lindra smärta hos barn och ungdomar samt att vi fick tid att lyssna på posterrapporteringar. Dagen började lida mot sitt slut men framåt klockan 15 var det dags föreningsårsmöte för Svensk barnsmärtförening Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 24

Direkt efter Boris tog en av hans psykologer över och föreläste om kronisk smärta hos barn och hur de arbetar vid deras klinik. Hon visade bland annat en fil som finns på flera olika språk, du hittar den lättast via länken på hemsidan för Svensk barnsmärt -förening barn förr, idag och i framtiden. Passande att i år (2017) hade smärtläkare globalt ett mål att minska postoperativ smärta. http: //www. svenskbarnsmartforening. se Under länkar finns det flera bra youtube-filmer, på flera olika språk. Titta gärna in på denna som beskriver smärta – 10 min. https: //www. youtube. com/watch? v=4 HOe. YCFnb. Xc Nordic Pediatric Pain Symposium 2017 avslutade som det började med en av initiativtagarna till den svenska föreningen och en av Astrid Lindgrens Barnsjukhusets allra främsta barnsmärtläkare, Stefan Lundberg som pratade om akut smärta hos Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 25

Jag vill tacka Svenska Pedodontiföreningen för stipendiet som gjorde det möjligt för mig att få delta på detta symposium. Lärorikt att höra alla fantastiska föreläsare och en förmån att få knyta kontakter med smärtläkare, smärtforskare och narkospersonal i hela Sverige. Jag kan varmt rekommendera att gå med i Svensk barnsmärtförening, eller om inte - i alla fall titta in på deras hemsida: http: //www. svenskbarnsmartforening. se Stina Ekström, Stockholm Ny specialiststipendiat 2016. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 26

Sammanfattning från Nationellt Sam-Sem 2017 i Örebro Sedan ett par år tillbaka hålls ett gemensamt Sam. Sem en gång per år för alla Sveriges ST-tandläkare i pedodonti. Plats och tema varierar år från år. Temat på höstens seminarium var "Att möta ban med behandlingsproblem och deras föräldrar", vilket innebar att fokus lades på kommunikationen med patienten och familjen. Dagarna inleddes av Annika Gustafsson, Örebros huvudhandledare för ST i pedodonti och studierektor samt Kristina Arnrup, forskningschef och docent. ST-tandläkarna hade spelat in varsin film från ett första möte, där de samtalade med en remitterad patient och respektive förälder. Efter den teoretiska inledningen delades deltagarna i små grupper. Varje ST-tandläkare presenterade 1 minut av sin film, med syfte att visa samspelet mot en överenskommelse. Filmvisningen följdes av återkoppling och intressanta diskussioner. Handledarna aktiverades också under tiden. Workshop hölls av Ami Eriksson, rektor för kriminalvårdens Komvux och fokus lades återigen på kommunikation. • Dag 1 avslutades med gemensam filmvisning för de modiga och en härlig gemensam middag! • Dag 2 arbetade både ST-tandläkare och handledare med olika artiklar som också redovisades i små grupper. Kommande nationella seminarium kommer att hållas i Jönköping med tema Karies. Vasiliki Manta ST-tandläkare i Örebro Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 27

Köpenhamnssymposiet 2018 Efter en tidig start från Stockholm satt jag äntligen där, i stora aulan på Rikshospitalet i Köpenhamn. Tandtrauma har alltid varit ett stort intresse för mig och att nu första gången få möjligheten att få närvara på plats när Jens Ove Andreassen och hans kollegor skulle föreläsa för sjätte gången kändes jättespännande. Att årets symposium dessutom utökats med två dagar och skulle också avhandla tandutvecklingsstörningar gjorde det hela ännu bättre. Symposiet skall även i fortsättningen vara fyra dagar långt och bestå av två delar, två dagar vardera. Köpenhamn visade sig verkligen från sin bästa sida med sommarvärme och sol. Att Köpenhamnsborna tycker om att cykla går inte att ta miste på. Det finns cyklar och cyklister vart man än går och vilken koll de har på varandra för att undvika eventuella krockar. Årets ämnen var: Diagnosis and treatment of dental disturbances och My trauma treatment fail, why and what can I do. Totalt fanns cirka 35 olika länder representerade. De mest långväga åhörarna hade kommit hela vägen från Nya Zealand och det var inte bara pedodontister som var där utan jag stötte även på ortodontister, protetiker, käkkirurger och intresserade allmäntandläkare. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Dramatisk himmel över Köpenhamn. Stina Ekström Ped Kronan, ortodontisterna Kristina Stenback och Anna Jönsson från Eastman institutet samt Arash Homayounfar Ped EA 28

”Take home message” från de två första dagarna var att vi måste bli bättre på att förstå barn och ungdomar med tandutvecklingsstörningar beträffande deras känslor och deras självuppfattning samt hur vi som behandlare skall tillmötesgå dem, kanske lite mer än vad vi gör idag, Det finns en stor längtan hos dessa barn och ungdomar att bara få känna sig normala. Det som vi behandlande tandläkare ibland anser vara en kort tid kan i själva verket vara frågan om hela patientens högstadietid och för ungdomarna är utseende och självkänsla oerhört viktigt i den åldern. I frontpartierna har kompositfyllningarna länge ansetts som en semipermanent lösning, men kan nu i vissa fall börja ses som en fullgod permanent behandling med gott estetiskt utseende. När man i en engelsk studie bad barn att bedöma andra barn med synliga tandutvecklingsstörningar var resultatet skrämmande. I dagens mycket utseende fixerade samhälle anser många, att personer med avvikande tänder vare sig det är färg eller form, inte är lika noggranna med sin hygien eller att de är lata. Det var som trolleri när föreläsare som Helen Rodd visade med sina patientfall vilka möjligheter det finns med dagens kompositmaterial. Hon delade frikostigt med sig med tips och råd angående hur vi ska bli bättre på att göra estetiska kompositfyllningar. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Gunilla Pousette Lundgren redovisar sitt arbete kring barn och ungdomar med AI för en fullsatt aula och konstaterar att man med modern teknik tidigt kan göra kronor utan risk för pulpaskador. 29

När traumadelen av symposiet drog igång var aulan fylld till sista stol. Två mycket innehållsrika dagar vilka bjöd på en del nyheter, men också flera bekräftanden att vi faktiskt redan nu gör mycket bra behandlingar i Sverige på våra traumapatienter. Behandlingar som Cveckamputation, decoronering och intraalveolär transplantation var för en del åhörarna nya behandlingsformer som de inte prövat kliniskt tidigare. Dental trauma guide växer och nu finns även en utökad primärtands trauma del där du mycket lätt kan få hjälp med tex prognosbedömning. Även en ny upplaga av boken Textbook and Colar Atlas of Traumatic Injuries to the Teeth, 5 th edition finns nu försäljning. Resan hem visade sig bli ett större äventyr än väntat. Efter att ha skyndat från symposiets avslutning, checkat in och stigit på planet möttes vi av väntan, och lite till väntan för att få reda på att all flygtrafik till och från Arlanda var inställd på grund av tekniska problem. Någon plats på Stockholms planet efter, vilket även var dagens sista flygning fanns tyvärr inte att tillgå. SAS uppgav sedan att några hotellrum fanns inte heller att få, då ishockey VM ägde rum i Köpenhamn och hotellen var hårt uppbokade av hockeysupportrar. Så kvällen slutade med en taxiresa till Roskilde och övernattning på hotell där. Trevligt med tandläkarsnack i baren, men visst var man både trött och längtade hem. Tillbaka till ämnet! Köpenhamns symposiet kan varmt rekommenderas för er som ännu inte varit där. För er som redan är nyfikna på nästa års symposium så kommer 2019 års ämnen att vara retinerade hörntänder och autotransplatationer. Mannen som aldrig åldras, Jens Ove Andreasen tillsammans med Stina Ekström, Kronan t hö och Caroline Skutberg Ped EA t vä. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Vid pennan Caroline Skutberg Ped Eastmaninstitutet 30

Smile Foundation Sydafrika För snart nio år sedan var jag gravid och väntade vårt första barn. Jag hade en underbar graviditet och njöt av att se magen växa varje dag. Min man arbetade för tillfället i Sydafrika och eftersom vår son valde att se världens ljus fem veckor för tidigt hann Martin inte komma hem till Sverige vid födseln av vår son. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Oliver föddes med dubbelsidig läpp-, käk- och gomspalt. Vår förväntan på att få ett barn förändras från ena stunden till den andra. Vi bytte ”kaffe latte träffar” mot rundvandring på Sahlgrenska och nya möten med plastikkirurger, specialisttandläkare och psykologer. Men vi föll in i denna ”vardag” som vilken annan som helst. Trots lite fler sjukhusbesök än många andra i vår bekantskapskrets har vi levt ett normalt familjeliv, eller vad är normalt förresten? För oss var detta normalt. Vi gick till öppna förskolan, till lekplatsen, vi bytte blöjor och hade sömnlösa nätter som vilken annan familj som helst. Visst, ibland har vi fått frågor om vår sons utseende eller från barn som pekat på Oliver och undrat varför han ser konstig ut, föräldrar som blivit rädda för att deras barn ska bli ”smittade” av Olivers utseende. Lyckligtvis har vi aldrig haft några problem att hantera situationer som dessa. Vi har aldrig sett Oliver som annorlunda, eller jo det har vi faktiskt. Han är annorlunda för han är fullständigt medveten om sin missbildning MEN han är stolt över den han är och så är även vi. 32

vänner är i dag är föräldrar med barn som har spalt. När vi flyttade till Sydafrika kom vi i kontakt med Smile Foundation, en sydafrikansk organisation som hjälper barn med behandlingsbara ansiktsdefekter som läpp-, käk- och gomspalt, ansiktsförlamning och brännskador. Tack vare Oliver har vi blivit involverade i LKG föreningen i västra Sverige, vi har haft insamlingar och golftävlingar till förmån till föreningen så att barnen kan träffa likasinnade och våra närmsta Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Smile Foundation är för närvarande baserade på 11 akademiska sjukhus runt om i Sydafrika och de investerar i de medicinska teamen genom ett kompetensutvecklingsprogram, och att hjälpa sjukhusen med att köpa in utrustning till så kallade Smileveckor (Smile Week). Hittills har de hjälpt över 2 500 barn att le igen. Jag hade förmånen att få vara med på en Smile Week för några månader sedan och fick då träffa föräldrar och barn med dessa defekter, föräldrar som inte har råd att ge deras barn en operation, föräldrar som går igenom precis samma sak som jag och min man. Det är en fröjd att se hur teamet jobbar, professionellt och med passion. 33

De ÄLSKAR sitt jobb och de gör det riktigt bra. I dag är vi med och samlar in pengar till Smile Foundation och vårt mål är att vartannat år samla in R 500 000 (motsvarande cirka SEK 250 000) så att vi kan hjälpa dessa barn att le igen, inte bara på utsidan men även från insidan. Vår familj, som idag även består av sjuåriga Nellie, är väldigt sportintresserade och vi alla utmanar oss själva i tävlingar inom mountainbike, trailrunning och olika triathlonaktiviteter för att sprida budskapet om läpp-, käk- och gomspalt och att samla in pengar till Smile Foundation. Ett ändamål där vi ser att varje krona går till barnen och inte till administrationskostnader eller löner. Oliver är i dag åtta år, han har fem operationer bakom sig och kommer inom kort att gå igenom fler operationer, men att ha Smile Foundation och vänner och familj med oss på denna resa gör att vi kan ge det bästa för våra barn och att de i sin tur kan ge vidare till andra barn som behöver deras stöd. Therese Hansson svensk mamma som driver hotellet i Sydafrika Svenskt swishnummer 0707 -26 69 69 (Sydafrika kontakt Tanya Jackson på Smile Foundation) Nelson Mandela var med och startade Smile Foundation och hans önskan var att hjälpa så många barn runt Sydafrika som möjligt och vi hoppas att hans arv lever vidare många år framöver. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 34

Våld i nära relationer Ett nytt examensmål för tandläkare Från 1 juli 2018 har flera grundutbildningar och däribland tandläkare ett nytt mål för examen, att ha kunskap om våld i nära relationer, mänskliga rättigheter och barn som far illa. Bakgrunden till att det lyfts in i högskoleförordningen kommer ifrån ett jämställdhetspolitiskt delmål, nämligen att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Genom detta vill regeringen fokusera på att förebygga sådant våld. I den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor lyfter man fyra målsättningar: • Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld • Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn • Effektivare brottsbekämpning • Förbättrad kunskap och metodutveckling Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Detta innebär att man på samhällsnivå ska öka förmågan att upptäcka våld i nära relationer och förbättra kunskaperna om våldets omfattning och uttryckssätt samt att de professionella som arbetar inom bland annat vården ska hitta arbetssätt för detta. Allt arbete mot våld måste vara väl samordnat mellan berörda aktörer på samtliga nivåer och vi måste därför också ha kunskap om olika myndigheter och organisationers uppdrag. Rent konkret innebär detta att yrkesverksamma måste få fortbildning och det måste finnas rutiner kring att fråga om våldsutsatthet till sina patienter. Skydd och stöd ska finnas till barnen som bevittnar eller utsätts för våld och kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck måste stärkas. Det krävs också ett utökat kunskapsstöd om prostitution inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. För att uppnå en sådan förbättrad kunskap och metodutveckling vill man kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck, utveckla nationell 35

statistik över insatser, beräkna kostnaden av våld samt stärka kunskapen om verkningsfullt våldsförebyggande arbete. Det är just därför examensbeskrivningen ändras i högskoleförordningen så att sådan kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska ingår i utbildningar för relevanta yrkesgrupper (inklusive tandläkare). Dödsfallen är konstanta; 5 barn dör varje år till följd av våld, bland vuxna är antalet 17 kvinnor och 5 män. Därför måste vi kunna detta, det handlar om våra patienter deras föräldrar som vi möter varje dag. De som arbetar med pedodonti inom grundutbildningen och som ansvarar för att utbilda våra studenter måste skapa förutsättningar för att studenterna sedan kan uppfylla tandvårdslagen: Barn som far illa har vi inom tandvården (och framförallt inom pedodonti) arbetat med och vi känner oss ganska trygga i vad socialtjänstlagen säger om orosanmälan. Gällande våld i nära relationer kan vi utvecklas mera. 1 § Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. 2 § Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Det finns några grundläggande viktiga orsaker till varför våld i nära relation är viktigt att kunna för alla i hela tandvårdsteamet Även innan examensmålet så kom år 2014 föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen som tydligt beskriver att • Våld mot en annan person är olagligt ”Vårdgivaren bör avgöra när och hur personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård och omvårdnad. ” • Att bli utsatt för våld är skadligt för hälsan • Våldets konsekvenser är kostsamma för samhället • Minst vart tionde barn lever med våld hemma • Var femte vuxen person har varit utsatt för våld någon gång Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 36

”Vårdgivaren bör se till att personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt har förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. ” Barn som lever med våld hemma mellan de vuxna är utsatta för psykologiskt våld och de löper en kraftigt förhöjd risk att själva utsättas för fysiskt våld. Detta är ett brott mot barn. Våld mellan de vuxna är den starkaste riskfaktorn för fysisk barnmisshandel och därför är vi också skyldiga att göra en orosanmälan när vi får kännedom om våld mellan vuxna även om vi inte träffat barnet ifråga. Detta är en viktig kunskap att lyfta inom vuxentandvården. Andra riskfaktorer på gruppnivå är barn med funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser. Detta är grupper med barn som vi inom pedodonti möter ofta. De negativa konsekvenserna för hälsa och tandhälsa har beskrivits såsom stress, värk, koncentrationssvårigheter, ångest, oro samt även direkt synliga skador såsom blåmärken, sår och frakturer. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Uteblivande och ej avhörda barn tyder på en försummelse och vi vet att försummelse och annan form av våld ofta går hand i hand. Således har vi mycket att arbeta med. Att arbeta med våld i nära relationer brukar handla om att se, att fråga och att agera. • Att se är kunskapen om att kunna fakta om våld och dess uttryck och konsekvenser. • Att fråga är kunskapen om att bemöta patienten i ett gott samtal och att ta en god anamnes. • Att agera är kunskapen om vart man hänvisar vid våldsutsatthet, när/hur skriva en oros-anmälan, att samverka. För tips, råd och bra läsning besök www. NCK. uu. se. Där finns webbstöd för vården och tandvården. Här hittar ni fakta och exempel på hur man frågar om våld i anamnesen inom tandvården. Therese Kvist universitetsadjunt odont. dr pedodontist Huddinge 37

Sällsynta diagnoser Sällsynt bra samarbete! ”Hej! Har någon av er träffat patienter med Diamond-Blackfans anemi? ” ”Hej alla! Jag har en gosse med Lowes syndrom. Har ni någon erfarenhet att dela med er av? ” ”Hej! Känner ni till något om implantat vid inklusionskroppsmyosit? ” Ja, så här kan det se ut på mailen en torsdagsmorgon i maj. I sällsyntabranschen är nämligen samarbete en förutsättning! I Sverige finns det tre kompetenscentra för sällsynta tillstånd, i Norge ett och i Danmark två. Det är vi som kommunicerar på detta viset i vårt nätverk. Snabbt, enkelt och billigt får vi svar på de samlade skandinaviska erfarenheterna av Diamond. Blackfans anemi, Lowes syndrom, inklusionskroppsmyosit eller någon annan mycket sällsynt diagnos. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Naturligtvis får vi söka vidare i större kretsar och i litteraturen, men vi vågar påstå att det fina samarbete som vi har emellan våra centra är en av våra stora styrkor. Vi har sedan ganska många år också regelbundna videokonferenser mellan de skandinaviska centren, framför allt för falldiskussioner men även planering av gemensamma projekt. I början var det lite skakigt på linjen ibland, men i takt med att tekniken utvecklats har det blivit bättre och bättre. Vi har sedan ett par år också separata videomöten mellan endast de svenska centren Vi har blivit riktigt duktiga på att jobba ihop på det nationella planet också. Sedan ses vi ’på riktigt’ en gång varje höst och vi turas om att vara värd för det mötet; i år är det TAKO i Oslo som bjuder in. De mervärden som vårt samarbete resulterat i är svåra att sammanfatta, men det har, och ibland på lite snirkliga vägar, bland annat bidragit till att barn 38

och vuxna fått en diagnos på sina symptom, att sällsynta diagnoser kommit med i ST-utbildningen, genetiska frambrott, nya undersökningsmetoder, konferenser, men framför allt lett till en generell kunskapsökning inom tandvården i Sverige. Och vi kommer hela tiden på nya saker – de senaste är en gemensam broschyr (se bild) och att alla tandläkarna kalibrerat sig för att kunna registrera patienter med sällsynta diagnoser till Mun-H Centers databas (MHC-databasen). Till sist måste vi nämna våra viktigaste samarbetspartners – alla ni! Vi får statsbidrag och har därmed finansiellt stöd att hjälpa till med information, bedömningar, second opinion, terapiförslag med mera. När ni konsulterar någon av oss, bidrar ni samtidigt med era erfarenheter, som i framtiden kan hjälpa andra. Så varmt välkomna att höra av er när ni trillar över något sällsynt! Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Odontologiskt Kunskapscentrum i norr finns i Umeå och startade i slutet på 1990. Centrat har sedan starten haft sin bas inom pedodontiämnet och under många år var Christina Stecksén-Blicks ansvarig. Sedan 2017 -08 är Karin Danielsson, leg. tdl, od. Dr och verksam inom orofacial medicin ansvarig, men samarbetar med Pernilla Lif Holgerson, pedodontist. pernilla. lif@umu. se, karin. p. danielsson@umu. se Mun-H-Center är ett nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser och en del av specialisttandvården inom Folktandvården Västra Götaland. På vår klinik i Göteborg jobbar expertteam med specialister inom pedodonti, ortodonti, logopedi och oral medicin. Förutom patientverksamhet sprider vi kunskap om munhälsa, bettförhållande och orofacial funktion vid sällsynta diagnoser. Visste du att vi är i behov av en specialisttandläkare i pedodonti? Läs mer om oss på mun-h-center. se eller kontakta emma. brandquist@vgregion. se eller marianne. lillehagen@vgregion. se. Kompetenscenter i Jönköping startade 1996 med Birgitta Bergendal, specialist i oral protetik, som ledare. Centret utökades med pedodontispecialitet 1999 när Johanna, började. Kollega till Johanna på Kompetenscenter idag heter Pernilla Holmberg och hon är specialist i oral protetik. johanna. norderyd@rjl. se 39

Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 40

STOP CARIES STOCKHOLM : A Caries-Prevention Program for Children Living in Multicultural Areas with Low Socioeconomic Status Barn som utvecklar karies tidigt i det primära bettet visar ofta en fortsatt kariesprogression hos mjölktänderna och i det efterföljande permanenta bettet. Därför är det önskvärt att stoppa kariessjukdomen innan den utvecklas. I Sverige har tandhälsan förbättrats betydligt de senaste årtiondena. Men det finns fortfarande barn som drabbas både allvarligare och oftare av karies. I vissa områden i Stockholm är karies vanligare bland barn än i andra områden. Dessa högriskområden sammanfaller med socioekonomiskt svaga områden. Den 24 november 2017 försvarade Maria Anderson sin avhandling vid Karolinska Institutet Karies är den vanligast förekommande sjukdomen hos barn i stora delar av världen. Hos små barn går kariesprogressionen snabbt. När vi inte kan begränsa sjukdomsprogressen krävs många gånger behandling som de små inte är mogna att klara av och som de upplever som obehaglig och som kan leda till att tandvårdsrädsla utvecklas. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Bland 3 -åringar i högriskområden i Stockholms län år 2010 uppvisade 9% karies jämfört med 3% av 3åringarna totalt i hela länet vid samma tidpunkt. Denna ojämlikhet i tandhälsa stämde inte överens med Tandvårdslagen, som anger att alla invånare ska ha en god hälsa och tandvård på lika villkor. De tydliga skillnaderna i tandhälsan visade att något behövde göras och därför startades forskningsprojektet Stop Caries Stockholm (SCS) med syftet att förbättra tandhälsan hos de små barnen. 41

Avhandlingen bygger på fyra delarbeten vilka alla utgår från en och samma studiepopulation med syftet att utvärdera effekten av ett utökat kariespreventionsprogram i jämförelse med ett standard kariespreventionsprogram. Ytterligare ett syfte var att studera kostnadseffektiveten hos de extra insatta åtgärderna. Studien är klusterrandomiserad med en prospektiv, longitudinell parallell design. Alla barn födda 2010 boende i högriskområden och 23 tandvårdskliniker inbjöds att delta i studien. Totalt deltog 3403 barn i studien varav 1751 i referensgruppen och 1653 i testgruppen. Barnen fick två olika kariesförebyggande program mellan ett och tre års ålder. Barnen i testgruppen fick ta del av ett standard program med kariesförebyggande insatser som ges till alla barn i länet. Programmet innehöll information till föräldrar om vad som var bra och dåligt för barnens tänder och instruktioner i hur de skulle borsta sina barns tänder. Dessutom fick alla barn efter besöket med sig varsin tandborste och tandkräm att ta hem. Dessa insatser gjordes en gång per år. När de var på besöket hos tandvården fick de också sina tänder undersökta. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Den andra hälften av barnen lottades till att ingå i testgruppen. Dessa barn fick samma kariespreventionsprogram som barnen i referensgruppen utökat med fluorlackning av barnens tänder i samband med besöken. Dessa barn fick också interventionen två gånger per år istället för en gång. Tidpunkter för undersökning och interventionsbesök För kariesregistrering använde vi oss av det globala systemet International Caries Detection and Assessment System (ICDAS) som är ett mer noga sätt att registrera karies på och genom att använda oss av det hoppades vi på att kunna följa kariesutvecklingen bättre. Alla undersökare kalibrerades. Vid treårsundersökningen togs bakterieprover på ett urval av barnen som analyserad med en molekylärbiologisk metod som heter Checkerboard DNADNA hybridisation. 42

Till den hälsoekonomiska analysen inhämtades journaldata för den tandvård som barnen i fått utöver interventionen. Några resultat i korthet Vid 3 års ålder undersöktes 75% av barnen som var med från början i studien. De insatta åtgärderna kunde inte hindra kariesutvecklingen hos barnen och ingen signifikant skillnad kunde ses mellan referensgrupp och testgrupp. I stort sett alla barn var fria från dentinkaries vid 1 års ålder (ICDAS 36 <1%), dock hade nästan 5% av barnen utvecklat emaljkaries (ICDAS 1 -2). Vid både 1 års ålder och 2 års ålder hade en större andel av barnen emaljkaries (ICDAS 1 -2) medan en större andel av barnen hade dentinkaries (ICDAS 3 -6) vid 3 års ålder. Vid 3 års ålder hade 12% av barnen dentinkaries (ICDAS 3 -6) och 23% något tecken på karies (ICDAS 1 -6). Kariesutvecklingen hos barnen följde eruptionsmönstret. På ytnivå studerades buckalytorna hos överkäkens incisiver och inte heller här sågs någon skillnad i progression mellan referensgrupp och testgrupp. Ett sammantaget progressionsindex (PI) för andelen kariesangrepp som under tiden mellan undersökningarna progredierat till ett svårare sta. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 dium räknades fram och var 26% mellan undersökningarna när barnen var 1 respektive 2 år. En skillnad som dock inte var signifikant. Av de tänder som uppvisade de mest omfattande angreppen (ICDAS 6) vid undersökningen när barnen var 2 år hade en femtedel extraherats vid 3 års ålder. Vid ett års ålder borstade 55% av barnen tänderna med fluortandkräm minst en gång per dag. Vid tre års ålder var denna siffra till 91%. En lägre andel av barnen (67%) borstade tänderna två gånger per dag med fluortandkräm. Vid tre års ålder studerades också den orala mikrofloran hos barnen och här sågs ingen skillnad mellan de två interventionsgrupperna. En kostnadsberäkning gjordes för barnens tandvårdskostnader från undersökningen vid 1 års ålder till undersökningen vid 3 års ålder med interventionskostnaderna inkluderade. Kostnaden per barn i referensgruppen (RG) var 520 kronor och i testgruppen (TG) 810 kronor. En beräkning av en kostandseffektivitetskvot (ICER) gjordes. Kostanden per sparad defs blev 2762 kr ur tandvårdsperspektiv och 4643 kr ur samhällsperspektiv. En kostnad som ansågs vara hög. 43

Viktigaste slutsatser och diskussion Det utökade kariespreventionsprogrammet jämfört med standardprogrammet var inte mer effektivt i att förebygga karies, det kunde inte hämma kariesprogressionen bättre, det påverkade inte den orala mikrofloran och var inte ekonomiskt försvarbart. Därför kom vi till slutsatsen att det inte var meningsfullt att implementera programmet i verksamheten i stor skala. Vi hade förväntat oss en effekt av de utökade insatserna. Men resultat blev något annat visade på vikten av att utvärdera insatser som görs. En förklaring till att det utökade programmet inte hade någon effekt var med största sannolikhet den frekventa användningen av fluortandkräm. -intervention mer frekvent och fluorlackningar från första tandens eruption göra skillnad. Nya metoder behöver utvecklas och utvärderas för att uppnå en jämlik och rättvis tandhälsa hos barn i riskområden. Karies hos barn kan vara ett tecken på att det övergripande hälsobeteendet hos familjen inte fungerar. Tandvården ensamt kan inte ändra på det utan samarbete med andra vårdgivare och samhällsresurser krävs. Tidig intervention är rätt väg att gå, frågan är dock hur de extra insatserna ska se ut. Kring detta diskuteras mer i avhandlingen. För att nå fram till målgruppen i denna studie kunde inte standard. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Avhandlingen kan läsas på https: //openarchive. ki. se/xmlui/handle/10616/46060 44

Delarbeten Anderson M, Dahllöf G, Twetman S, Jansson L, Bergenlid AC, Grindefjord M (2016). Effectiveness of early preventive intervention with semiannual application of fluoride varnish application in Toddlers living in high-risk areas: a stratified cluster randomized controlled trial. Caries Res, 50: 17 -23. doi: 10. 1159/000442675 Anderson M, Dahllöf G, Cunha Soares F, Grindefjord M (2017). Impact of bi-annual treatment with fluoride varnish on tooth surface level caries progression in children from 1 to 3 years of age. J Dent, 65: 83 -88. doi: 10. 1016/j. jdent. 2017. 009 Anderson M, Grindefjord M, Dahllöf G, Dahlén G, Twetman S (2016). Oral microflora in preschool children attending a fluoride varnish program: a cross-sectional study. BMC Oral Health, 16(1): 130. doi: 10. 1186/s 12903 -0160325 -6 Anderson M, Davidson T, Dahllöf G, Grindefjord M. Economic evaluation of an expanded caries-preventive program targeting toddlers in high-risk areas in Sweden. Submitted Studien gjordes på uppdrag av Stockholms läns landsting och är ett samarbetsprojekt mellan Folktandvården Stockholms län AB, Distriktstandvården, Karolinska institutet, Universitet i Köpenhamn, Vidare skedde samarbete med Göteborgs universitet, Linköpings universitet och CHESS. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Från vänster till höger; Margaret Grindefjord (huvudhandledare), Maria Anderson nybliven doktor och Anne Skaare (opponent). Som en naturlig följd av studien gjordes tre instruktionsfilmer för tandborstning hos förskolebarn som kan användas i samband med patientundervisning. Borsta tänder upp till 2 år https: //www. youtube. com/watch? v=e 0 i. Bb 7 m. Yg. Z 8&feature=youtu. be Borsta tänder 2 till 6 år https: //www. youtube. com/watch? v=T 2 V_q-vp. UOE&feature=youtu. be Eltandborste https: //www. youtube. com/watch? v=o 03 MXe. Lz. Fm 4&feature=youtu. be 45

Children and adolescents with externalizing behavior in dental care Den 13/6 2017 för. Svarade Marie Staberg Sin avhandling Doktorspromovering vid Göteborgs universitet Beteendeproblem och/eller emotionella problem i någon form är relativt vanligt och förekommer hos ca 20% av alla barn och ungdomar. I begreppet externaliserande eller utagerande problembeteende brukar ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ODD (Oppositional Defiant Disorder) och CD (Conduct Disorder) innefattas. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Både tandvården och den orala hälsan kan påverkas om barnet har ett utagerande beteende och kan ta sig uttryck i att barnet reagerar negativt på krav från omgivningen. Istället för att uttrycka sina negativa känslor på ett hälsosamt och produktivt sätt, så riktas känslorna direkt utåt mot omgivningen. I Sverige har alla barn rätt till tandvård på lika villkor och att bibehålla god oral hälsa är viktigt för alla barn men speciellt viktigt för denna grupp av barn. Ett oralt riskbeteende kan tex betyda att barnet borstar tänderna mindre än 2 ggr/dag och konsumerar mycket sötsaker och dricker sötad dryck flera gånger per dag. Avhandlingen bygger på fyra nu publicerade artiklar med det övergripande syftet att dels studera barn och ungdomar med utagerande beteende och dels en grupp barn med diagnosticerad ADHD från ett odontologiskt perspektiv. Det mer specifika syftet var att studera dessa barn med avseende på oral hälsa, oralt hälsobeteende, föräldrars syn på barnets orala hälsa och tandvårds 46

erfarenhet. Vidare att studera frekvensen av hög kariesrisk bland barn med utagerande beteende och att jämföra barn med utagerande beteendeproblem som hade låg och förhöjd kariesrisk, med avseende på beteendekaraktäristika. Tandvårdsrädsla och behandlingsproblem i tandvården studerades också. Patienter och metod Studiegrupp 3 bestod av 31 familjer till barn /ungdomar med ADHD, 5– 19 år som behandlades på Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) i Göteborg. Föräldrarna fyllde i formulär om tandvård, munhygien och kostvanor. Journaldata om tandvård, karies och tandskador inhämtades. Studiegrupp 1 och 2 bestod av familjer till 228 barn (10 -13år) som deltog i ett familjestödsprogram. Föräldrarna fyllde i formulären Strengths and Difficulties Questionnaire, Disruptive Behaviour Disorder rating scale, Parental Knowledge and Monitoring Scale, Family Warmth and Family Conflict och värderade barnets munhälsa och tandvård. Barnet skattade tandvårdsrädsla via CFSS-DS (The Dental Subscale of the Children´s Fear Survey) samt angav kost och tandborstvanor. Data från tandvårdsjournal gällande karies, kariesrisk, tandskador, tandvårdsrädsla och behandlingsproblem jämfördes med en kontrollgrupp. Studiegruppen delades i låg och förhöjd kariesrisk. Beteendekarakteristika studerades. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 47

Resultat Det var ingen skillnad i kariesprevalens hos barn/ungdomar med utagerande beteende jämfört med kontrollbarn. Barn med ADHD uppvisade en högre kariesprevalens jämfört med barn i Västra Götalandsregionen (VGR). Det fanns fler barn med förhöjd kariesrisk bland utagerande barn jämfört med barn i VGR. Utagerande barn med förhöjd kariesrisk uppvisade högre grad av utagerande, hyperaktivitet och impulsivitet i jämförelse med barn med låg karies risk. Det var vanligare att barn med utagerande beteende och ADHD borstade tänderna mindre än 2 ggr/dag. Både utagerande barn och barn med ADHD föredrog söt dryck vid törst. Barn med utagerande beteende och de med ADHD hade hög förekomst av tandskador Det var ingen skillnad när det gällde föräldrarnas värdering av orala hälsan eller föräldrarnas skattning av tandvården hos utagerande barn i förhållande till kontrollbarn. Utagerande barn med förhöjd kariesrisk hade högre risk att utveckla tandvårdsrädsla. Få föräldrar till barn/ungdomar med ADHD upplevde barnet som tandvårdsrädd. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Föräldrarna till barn/ungdomar med ADHD upplevde brister i neuropsykiatrisk kunskap, bemötande och tålamod hos tandvårdspersonalen. Slutsats Barn/ungdomar med utagerande beteende och diagnosticerad ADHD uppvisade skillnader i oral hälsa och hade ett ökat riskbeteende. Delarbeten I. Staberg M, Norén JG, Gahnberg L, Ghaderi A, Kadesjö C, Robertson A. Oral health and oral health risk behavior in children with and without externalizing behavior problems. Eur Arch Paediatr Dent. 2018 May 15. doi: 10. 1007/s 40368 -018 -0346 -8. II. Staberg M, Norén JG, Gahnberg L, Ghaderi A, Kadesjö C, Robertson A. Behavioural characteristics in externalising children with low and elevated risk for dental caries. Eur Arch Paediatr Dent. 2016; 17: 475 -484. III. Staberg M, Norén JG, Johnson M, Kopp S, Robertson A. Oral health and dental care among children and adolescents with neuropsychiatric disorders - A retrospective and exploratory study. JDOH 2015; 15: 5 -13. IV. Staberg M, Norén JG, Johnson M, Kopp S, Robertson A. Parental attitudes and experiences of dental care in children and adolescents with ADHD--a questionnaire study. Swed Dent J. 2014; 38: 93 -100. 48

Boktips Med känsla för barns självkänsla av Petra Krantz Lindgren Bonnier Fakta, 2014 Boken är såld i mer än 60 000 exemplar i Sverige och blivit översatt till sex olika språk. Författaren Petra Krantz Lindgren har skrivit boken då hon själv upplevde en stor frustation av otillräcklighet att vara den perfekta föräldern. Boken ska användas som en kokbok enligt författaren – kanske inte läsas från pärm till pärm utan finnas till hands och att man kan läsa på när man behöver det – inför en kommande situation eller när en situation uppkommit. Den här boken handlar om självkänsla! Skillnaden på självförtroende och självkänsla samt hur vi som föräldrar eller vuxenstöd kan bygga upp barns självkänsla. ” Föräldrar ska inte lära barn att bli perfekta. Föräldrar ska lära barn att de duger som de är. ” Fia, 8 år Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Ja, jag har nu läst boken pärm till pärm, men man behöver inte lägga undan den utan kan ha den framme och slå i när man vill. Visst har jag också läst Barnaboken av Anna Wahlgren och flera av de andra föräldraböckerna som författaren nämner i boken ”Med känsla för barns självkänsla”. Men till skillnad från författaren har jag nog som flera av er, träffat både friska och sjuka barn i den omfattning att omhändertagandet och bemötandet blivit något naturligt. 49

Jag har jobbat med barn i alla åldrar även innan jag blev tandläkare och många, många år innan jag skaffade egna barn så jag känner inte igen mig i henne oro och försök till att hitta det perfekta föräldraskapet. Bokens upplägg och beröringsämnen gillar jag skarpt och visst känner vi igen både oss själva och många av våra patientföräldrar i dagliga situationer. Författaren tar bland annat upp i ett kapitel, tio vanliga sätt att påverka barn. Vi känner alla igen dem, alla tio. Tandläkarstolen är absolut inget undantagstillstånd snarare tvärt om – föräldrarna visar inga gränser hos oss. Vi får höra alla deras ”knep”. Om man vet att man duger som man är vågar man också vara självständig!” Alla tio sätt förekommer när barn kommer till oss på specialistbarntandvården: – – – – – Hot Muta Befallning/förbjuda Dömande Uttrycka vad barnet borde förstå Berätta vad barnet förtjänar/ inte förtjänar/ är värd / inte värd Etiketterna Lägga skulden för sina känslor och handlingar på barnet Psykologisera Ställa pedagogiska frågor Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 50

Författaren är utbildad inom psykologi och har en doktorsavhandling i statsvetenskap med inriktning mot politisk psykologi. Hon arbetar med att stötta vuxna till att våga lämna rollen som pedagoger. Petra är nämligen helt övertygad om att för att utveckla goda relationer med barnen krävs samma ingredienser som i alla andra relationer: respekt, intresse, ärlighet, tilltro och uppskattning. Hon för fram sina synpunkter som författare, kursgivare, föreläsare och bloggare. ” Vill man bara lyssna på Petra finns hon på flera poddar (https: //www. acast. com/glappet/barnssjalvkansla, http: //vipratarforskola. libsyn. com/25 -sjlvknsla ). Lätt läsning i hängmattan i sommar. Stina Ekström Privat pedodontist Stockholm I bloggaren ”En annan du” berättar hon om sig själv som: ”jag är beteendevetare och arbetar med vuxna som vill utveckla sina relationer med barn – vuxna som längtar efter ömsesidig respekt och samarbete”. Kurser och föreläsningar håller hon både föräldrar och pedagoger. Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 51

Explosiva barn Av Ross W. Greene, Studentlitteratur ”Explosivt” är endast ett beskrivande begrepp för barn som blir frustrerade mycket lättare och oftare än ”vanliga” barn och som visar sin frustration på betydligt mer extrema sätt. Barn med dessa beteenden kan få vuxna i barnets omgivning att känna sig maktlösa och frustrerade. När vuxna förstår att outvecklade färdigheter hos barnet kan vara orsaken till de utmanande episoderna tar de barnets beteende mindre per-sonligt, reagerar med större medkänsla och börjar att inse att deras tänkande och handlande under barnets utbrott kan ha gjort saken värre. Boken är den femte upplagan sedan 1998 och vänder sig till alla som i sin vardag kommer i kontakt med barn med utmanande beteenden. Utmanande beteenden beskrivs i boken som något vi kan se då vi har förväntningar på barnet som hen inte når upp till och när vi ställer krav på förmågor som barnet faktiskt saknar. Det är då barnet använder olika strategier för att komma undan och kan bli krävande eller ”explodera”. Det kan handla om beteenden som att svära, skrika, slåss eller att dra sig undan, gråta eller tjura. Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 Boken beskriver hur vi vuxna kan förstå bidragande faktorer till utmanande beteenden. Genom identifiering av bidragande faktorer kan vi minska eller eliminera de utmanande episoderna genom att lösa de problem som orsakar dem. Vi kan även hjälpa barnet att utveckla färdigheter för att agera mer flexibelt i olika situationer, lösa problem och hantera frustration. Boken för resonemang utifrån konkreta exempel och beskriver strategier för att lösa problem och helst förhindra att de uppstår. 52

Att lösa problem samarbetsbaserat mellan vuxna och barn förklaras i boken utifrån tre steg. Det första steget är empatisteget vilket innebär att samla information från barnet. Detta för att förstå barnets egna tankar kring och perspektiv på ett specifikt problem. Det viktigaste temat genom hela boken är att barn uppför sig väl om de kan. Barnen som beskrivs i boken väljer inte att bete sig som de gör, lika lite som ett barn frivilligt skulle välja att ha lässvårigheter. De föredrar att uppföra sig väl precis som alla vi andra. Det andra steget innebär att den vuxne berättar om sitt perspektiv på samma problem. Därefter kommer det tredje steget vid namn inbjudan. I det tredje steget diskuterar barnet och den vuxne kring en realistisk lösning på problemet, som de kan komma överens om. Den här strategin fungerar som bäst då den används innan problemet uppstår och inte då problemet dyker upp. Boken är lättläst utifrån tydliga exempel och konkreta förslag på lösningar. Bokens bilagor innehåller en bedömning av outvecklade färdigheter och olösta problem samt en bilaga med en problemlösningsplan. Det finns mycket tänkvärt i boken som kan komma till daglig nytta. I boken beskrivs ett fall med problem med tandborstning där en förälder lyckas hitta en lösning genom att säga ”Vi har ett problem, jag vill att du ska borsta tänderna och du vill inte det. Hur ska vi lösa det? Barnet protesterar mot beskriv-ningen att han inte vill borsta tänderna. Till slut kommer de fram till att det är på grund av hans motorikproblem som gör det till en stor utmaning för honom att få tandkräm på tandborsten, vilket ledde till frustration som gjorde att han ”exploderade”. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Tina Bergman Pedodontist, Västerås 53

Nästan alla dagar grät jag. Av K. Lorentzson Familjens liv minskas ner till en radie på 700 m. Sträckan mellan Ronald Mcdonalds hus och Rum 1 på Lunds sjukhus. Alla intressen och jobb reduceras ner till att vara Storebrors Mamma och Pappa. I en ny miljö med nya uppgifter som att hålla koll på sladdar och mediciner försöker familjen att hantera sorg, ilska och rädsla. Boken är välskriven och skriftligt, om än ej känslomässigt, lättläst. Den förmedlar den praktiska och känslomässiga situationen av att ha ett allvarligt sjukt barn så väl det går. Boken känns skriven av nödvändighet men ger en värdefull inblick för medmänniskor och vårdpersonal. Förhoppningsvis kan den bidra till ökad förståelse för familjer med ett allvarligt sjukt barn och bör därför läsas av personal som behandlar dessa barn. Författarinnan ger även föreläsningar på ämnet. När Storebror kräkts och varit sjuk i ett par dagar åker de till sjukhuset. Där stannar Storebror i 313 dagar och en ny overklighet börjar för familjen. Storebror är allvarligt hjärtsjuk och behöver ett nytt hjärta. ”Nästan alla dagar grät jag” är känslomässig, men även saklig redogörelse över tiden på sjukhuset. Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 Elsa Carlson, Resurstandläkare Ped Växjö 54

Filmtips En oväntad vänskap Diss har en brokig uppväxt med föräldrar från Afrika, han och hans bror adopteras av släktingar och de växer upp och lever under tonårstiden som smågangster i Paris. För att få sina bidragspengar måste Diss söka jobb och det gör han, han till och med får ett som personlig assisten hos den rullstolsbundne stenrike mannen Philippe i hans palats. Diss tackar ja till jobbet och blir kvar där i tio år. En enkel men gåtfull invandrarkille som får lärdom om livslust, hoppet och hjärtlighet. Vackra miljöer, komiska incidenter varvas med varma och hjärtliga upptäckter i en oväntad men livslång vänskap. Fransk dramafilm från 2011, svensk premiär år 2012. Baserad på boken med samma titel skriven av Abdel Sellou och medförfattare Caroline Andrieu. Omar Sy spelar en av huvudrollsinnehavarna den personlige assistenten Diss. Verklighetens Diss är författaren Abdel Sellou. Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Omar Sy tilldelades flera priser för sin naturliga talang och regissörerna Oliver Nakache och Eric Toledano har också nominerats till flera utmärkelser. En passande film 1 timme och 53 minuter, en sommarkväll eller på dagen om regnet smattrar mot taket. Pedodontist Stina Ekström, Stockholm 55

Humor? Yrkes humor Vad gör tandläkaren på lunchrasten? Käkar! Vilken är tandläkarens favoritsång? Love me tänder! Hur gick det med din tandvärk? Fick du någon hjälp hos tandläkaren? Jo, jag morfint nu! Vilken är tandläkarens favoritsport? Fluorball! Vilken utbildning har flest håltimmar? Tandläkarutbildningen Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 Geografi. I vilket land sover man sämst? Filippinerna, för där ligger Manilla! Hur många invånare har Canada? Otta wa! I vilken stad kör man fortast? Gaza! I vilket land kan man köpa billigt kött? Korea! I vilket land är utbildningsnivån lägst? Can nada! Vad kallar man en fest i Thailand? Parthai! 56

Stipendier att söka • Svenska Pedodontiföreningens rese- och forskningsstipendium • Svenska Pedodontiföreningens stipendium för juniora forskare • Svenska Pedodontiföreningens stipendium för forskning och utveckling • Stipendium till nyblivna specialister Glöm inte att sista ansökningsdatum är 1 sept. Ansökan görs på http: //spf. nu/stipendier/ Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 57

Nyblivna specialister Therese Kvist I början på november 2017 tog jag min specialistexamen i pedodonti vid Karolinska Institutet. Det var en fantastisk dag mycket tack vare att jag min gamla kursare Isabelle Miglis El-Masri fick göra detta tillsammans men också eftersom Pernilla Lif Holgersson var en så härlig examinator. Bra diskussioner om våra patientfall och utbildningplan! Jag har gjort min specialistutbildning parallellt med en doktorandutbildning vilken jag slutförde året innan i april 2016. Min avhandling ” a dental perspective on child maltreatment” låg också till grund för min och Isabelles gemensamma examensföreläsning där vi lyfte fram de kliniska aspekterna på barn som far illa och hur vi kan arbeta med bemötande av barn och föräldrar i vår kliniska vardag. Arbetar nu som universitetsadjunkt på avdelningen för pedodonti Karolinska Institutet med egen klinisk verksamhet men också med forskning och grundutbildning. Fokus är på barn som far illa och våld i nära relationer. Jag arbetar tillsammans med Barn-skyddsteamet i Stockholm samt samverkar även med Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. En stor del i min tankeverksamhet för närvarande är det nya examensmålet för just våld inom grundutbildning och även med mål inom specialistutbildningen för pedodontister. Therese Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 58

Nina Monsef Johansson Jag heter Nina och blev färdig pedodontist den 23: e feburari 2018 på Eastmaninstitutet i Stockholm. Jag gick min grundutbildning på Karolinska Institutet där jag blev klar i juni 2011 och har sedan dess jobbat i Stockholm. Efter examen arbetar jag halvtid på Distriktstandvården och halvtid med forskning på Karolinska Institutet. Mitt doktorandprojekt handlar om hur bisfosfonater påverkar tand- och kraniofacial utveckling hos barn och ungdomar med Osteogenesis imperfekta. Jag tycker att allt inom pedodonti är roligt men framförallt bettutveckling och kirurgi. Eftersom barn är så kul så bestämde jag mig tidigt för vad jag ville arbeta med och riktade mig aktivt in på detta. Min ST påbörjades när Eastmaninstitutet renoverades och jag fick förmånen att börja på pedodontiavdelningen i Handen och handledas av två stora förebilder: Georgios Tsilingaridis och Margaret Grindefjord. Mina tre år som ST har varit de roligaste någonsin och jag saknar både mina ST-kompisar och kompetenta kollegor på Eastman men nu börjar ett nytt kapitel i mitt yrkesliv. Tack till Helen Isaksson från Jönköping som var min externa examinator och såg till att dagen blev så trevlig, lärorik och ett fint minne för livet. Nina Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 59

Elin Andersson Pedodontist examinerad 20180525 i Uppsala. Är speciellt intresserad av dentoalveolär kirurgi samt laserunderstödd tandvård. Bor och arbetar i Uppsala sedan 10 år men kommer ursprungligen från Eskilstuna. Det är väldigt sällan jag blir arg, men mobbing och stora orättvisor upprör mig. När jag ska ladda mina batterier så behöver jag koppla av och vara med familj och vänner. På semestern reser jag gärna. Senaste resan direkt efter examen gick till härliga Sardinien. Musik är också en viktig batteriladdare och ett stort intresse för mig. Det bästa jag vet är att bada bastu! Det är ett kulturellt arv från min mamma som är från Ingermanland / Finland. Hon är bokstavligen född i en bastu och man kan säga att jag är uppväxt i en. Elin Har genomfört specialiseringstjänstgöring på Folktandvården i Region Uppsala i samarbete med Eastmaninstitutet år 2015 -2018. Barntandläkarbladet 2 -2017/ årgång 30 60

Antar att ni inte missat den nya EU-dataskyddsförordningen (GDPR), som började gälla den 25 maj 2018. Den nya förordningen GDPR vill skydda dig och dina personliga uppgifter - och vi tycker att det är en bra idé. Om du vill fortsätta vara medlem i Svenska Pedodontiföreningen, så behöver du inte göra någonting. Om du inte längre vill vara medlem så kan du meddela sekreterare Anne Hultgren. Talvilahti och styrelseledamot Tita Mensah så tar vi bort dig från medlemsregistret. Vänliga hälsningar Styrelsen för Svenska pedodontiföreningen Genom Anne Hultgren Talvilahti Sekreterare Svenska Pedodontiföreningen Övertandläkare, specialist barntandvård, ämnesföreträdare Pedodonti FTV Dalarna Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 61

Småbarnskaries i kliniken - Barnet, föräldrar och media Välkomna till Barntandvårdsdagarna i Ronneby 20 -21 sept. 2018 Program: • ”Det lilla barnets hälsa - Är tänderna viktiga? ” Anita Alm. • ”Kariesprevention? ” Maria Anderson, Ida Brännemo, • "Barn, ungdomar, föräldrar och internet - Elza Dunkels, Mer info på www. spf. nu Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 • • ”Hur hanterar vi fluorrädslan? ” Göran Dallöf ”Fem saker Sveriges 15 -åringar lärt mig” Clara Hernry ”Föräldrar med eller mot? ” Marie Proczkowska, anestesiolog ”Nå barnet i praktiken” Carina Svensson, psykolog Anmälan 62

Nu startar fördjupningskurs för tandsköterskor i pedodonti Utbildningen kommer att starta vårterminen 2019 och riktar sig till tandsköterskor som arbetar på pedodontikliniker. Programmet kommer att pågå under ett år och består av tre block. Den första delen innefattar teoretiska studier i Göteborg (en vecka på vårterminen och en vecka på höstterminen), kursens andra del består av kliniskt arbete på hemmaklinik och hemuppgifter. Fördjupningsdelens avslutande del är ett projektarbete där tandsköterskan fördjupar sig inom ett ämne inom pedodonti med den vetenskapliga litteraturen som utgångspunkt. Fördjupningen väljs i samråd med handledare och examineras i Göteborg under två dagar. Agneta Robertson, professor i pedodonti kommer att leda utbildningen. Syftet med utbildningen är att fördjupa de deltagande tandsköterskornas teoretiska kunskaper som de behöver för att kunna bli en del av pedodonti-teamet och kunna arbeta delegerat med barn och ungdomar med särskilda behov. Klicka här eller på annonsen för att komma till sida för att söka Kontakt: Agneta Robertson agneta. robertson@odontologi. gu. se Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 63

Nyttiga länkar • SPF (Swedish Society of Paediatric Dentistry) • IAPD (International Association of Paediatric Dentistry) • EAPD (European Academy Of Paediatric Dentistry ) • IADR (International Association of Dental Research) • FDI (Federation Dentaire Internationale) • IADH (International Association for Disability and Oral Health) • NFH- Sverige • NFH- Danmark • Dental Traumaguide • Internetpsykiatri-tandvård Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 64

Hjälp Hej! Denna hjälpsida är för att underlätta ditt sökande i denna publikation. Lycka till! Jan ”Tidningen” är uppbyggd som en serie av bildsidor anpassade för att läsas på skärmen. (1024 x 768 punkter alt 1280 x 1024 punkter) All text som är grön och understruken som den här är en klickbar länk till antingen en sida inom tidningen en sida på nätet eller någonting annat. Även bilder kan vara klickbara. Inom publikationen hittar du en del olika knappar med olika funktioner. Denna knapp tar dig till innehållsförteckningen Denna knapp till hjälpsidan Denna knapp till nästa sida Denna knapp till föregående sida Barntandläkarbladet 1 -2018/ årgång 31 65