Milj Yttre milj och inre milj Yttre milj

Miljö

Yttre miljö och inre miljö • Yttre miljö: - Luft, vatten, mark och samhälle T. ex. Skogsmiljö och stadsmiljö • Inre miljö: - Hur vi bor eller arbetar Boendemiljö och arbetsmiljö påverkar hur vi trivs och vår hälsa

Ständig förändring • Både yttre och inre miljö förändras hela tiden genom utveckling och evolution • Människan förändrar miljön genom att t. ex: - Bygger vägar och bostäder, odlar mat, bygger kraftverk… • Positiva saker: - Resa snabbare och säkrare, mer mat, sjukvård, varma hus, rinnande vatten i kran, datorer, vi lever längre (generella förändringar av livsvillkor)

Miljöproblem • Våra handlingar påverkar naturen och miljön på ett sätt som inte är bra. Då kan det uppstå miljöproblem. • Lokala miljöproblem - Problem som påverkar människor som lever inom ett särskilt geografiskt område. T. ex. Vårt land Sverige. - Beror på var man bor i världen

Exempel på lokala miljöproblem • Orent vatten (leder till sjukdomar) • Smutsig luft (skadar organ) • Höga ljud och oväsen från omgivningen (skapar stress och skadar organ) • Något som luktar illa och stör (påverkar trivsel) • Mycket regn och översvämningar (skadar boplatser, sprider sjukdomar) • Problem med torka (svält och massflykt)

Historiska miljöproblem • DDT är en kemikalie som användes förr i tiden för att bekämpa insekter som förstörde grödor för bönderna. På 1960 -talet (miljörörelsen startade) upptäckte man att DDT kunde vara giftigt för människor, djur och växter. Till exempel fick fågelägg mycket tunnare skal och kunde gå sönder innan de skulle kläckas. Idag använder man inte DDT i jordbruket.

• Försurning av mark, sjöar och vattendrag var ett stort miljöproblem i Sverige och Europa under 1970 - och -80 talet. Med försurning menas att sura ämnen kommer ut i naturen snabbare än naturen hinner ta hand om dem. Svaveldioxid är ett surt ämne som bland annat bilar och fabriker släppte ut mycket av då. Tack vare kärnkraft, ny teknik och nya drivmedel släpper Sverige idag ut mycket lite svaveldioxid.

Globala miljöproblem • Att smutsa ner lokalt kan leda till större miljöproblem om smutsen sprids till andra ställen. Vind och vatten sprider föroreningar till större områden. • Påverkar i stort sett hela jorden och alla människor, djur och växter som lever här. • Internationella samarbeten krävs. T. ex. lagar, miljöskatter, bidrag till miljöprojekt och utveckling av ny teknik

Exempel på globala miljöproblem • Utsläpp av växthusgaser • Försurande ämnen som svaveldioxid • Spridning av näringsämnen som kan leda till övergödning och miljögifter av olika slag • Utsläpp av freoner eller CFC som förstör ozonskiktet i atmosfären. (freonutsläppen har minskat men överlever länge i atmosfären)

Att fundera på – att diskutera 1. Hur är din och din familjs inre och yttre miljö? Ge några exempel! Gör en miljöprofil. 2. Skriv ner tre globala miljöproblem. 3. Rita ett lokalt miljöproblem och beskriv för en klasskompis varför det är ett problem. 4. Förklara hur ett utsläpp i Sverige kan påverka miljön i Australien.

Utgångspunkt – vi behöver energi

Vad är energi? • Själva ordet energi kommer från grekiskans energia som betyder i arbete. • Energi är något som medför förändring, rörelse, eller någon form av utfört arbete. • Energiprincipen kallas den regel som säger att energi varken kan nyskapas eller förstöras. Energi kan bara omvandlas från en form till en annan. • Jordens tillgångar av energi kan delas in i lagrad och förnyelsebar energi. Lagrad energi är exempelvis kol, olja och uran. Förnyelsebar energi kommer från sol, vind, vatten eller växter och tar aldrig slut.

Varför behöver vi energi? • För att vi ska orka cykla, gå och springa behövs energi. Energi behövs också för att vi ska kunna tänka. • Vi får energi från maten vi äter. Alla levande varelser behöver energi för att leva. • Människor och djur får energi i form av mat från växter och djur. • Växter får energi från solen och genom den näring som de suger upp ur jorden (mineraler). • Vi behöver också energi för att få ljus och värme, kunna förflytta oss med bil, spela datorspel och många andra saker som vi vill ha och behöver för att leva.

Mat och jordbruket

Jordbrukets utveckling • När människan började med jordbruk blev det ett överskott av mat, vilket gjorde att alla människor inte behövde skaffa all mat på egen hand. Människor kunde istället sälja till och köpa av varandra. Överskottet gjorde att folkmängden kunde öka, eftersom fler människor kunde äta sig mätta av maten från jordbruket. • Under årens lopp har människor försökt att förbättra jordbruket. Uppfinningar såsom traktorn, konstgödsel och växtskyddsmedel har gjort det möjligt för fler människor att äta sig mätta. • Människan har också genom tiderna arbetat med att göra växterna bättre, genom så kallad växtförädling. Man brukar tala om den gröna revolutionen. En grupp forskare lyckades ta fram nya sädesslag som kunde ge mycket mer mat. Denna upptäckt anses ha räddat miljontals människor från svält.

Hur påverkar jordbruket miljön? • När människor använder mark för att odla växter eller föda upp djur såsom grisar, får och kor, förändras naturen och allt som lever i den. • Att naturen förändras behöver inte vara negativt. Många växter och djur trivs i det öppna jordbrukslandskapet. • Precis som nämndes tidigare har det löst många av svältproblemen i världen

Problem med jordbruket • När det regnar kan överflödiga näringsämnen som finns i jorden följa med regnvattnet ut i sjöar och vattendrag och bidra till övergödning. • Övergödning kan göra att alger och bakterier (nedbrytare) växer till sig och förbrukar syret i vattnet. • Då blir det svårt för fiskar och andra djur att leva där.

Ekologiska jordbruket (fördelar) • I det ekologiska skogsbruket använder man inte konstgödsel. • I ett ekologiskt skogsbruk använder man inte heller miljöfarliga gifter för att bekämpa insekter och ogräs • Det ekologiska jordbruket påverkar därför inte växter, insekter och djur på samma sätt som det vanliga jordbruket.

Brister med ekologiskt jordbruk (nackdelar/begränsningar) • Ekologiska jordbruk kräver större odlingar • Organisk gödsel är svår att sprida i väl avvägda mängder, och den avger ofta sin näring vid tidpunkter när grödans behov är litet eller när det rentav inte finns någon gröda alls på åkern • Stallgödsel och gröngödsel ger således större läckage till naturen av kväve och fosfor än handelsgödsel • Handelsgödseln kan ges vid rätt tidpunkt och mer anpassat till växternas behov.

Hur ser framtiden ut? • Kunskapen om hur jordbruket påverkar miljön ökar hela tiden. • Forskare jobbar för att hitta nya lösningar på problemen med växthusgaser, övergödning och växtskyddsmedel i jordbruket. • Forskare arbetar bland annat för: - att hitta bättre och miljövänligare växtskyddsmedel. - att genom forskning ta fram nya växter som är bättre för miljön, så att de exempelvis inte behöver lika mycket växtskyddsmedel. - att minska utsläppen av koldioxid. - att ge djuren lämpligt foder som gör att de fiser och rapar mindre metangas. - att framställa kött i laboratorium.

Att fundera på - diskutera 1. Rita ett miljöproblem med jordbruket. 2. Diskutera med en klasskamrat hur man skulle kunna lösa detta problem. 3. Vad är skillnaden mellan ekologiskt jordbruk och vanligt jordbruk? 4. Hur kommer jordbruket se ut i framtiden?

Internetsidor med artiklar om ekologiskt jordbruk mm http: //fof. se/tidning/2006/5/ekologisk-odling-gynnar-varken-miljon-ellerkonsumenterna • Titta på filmer om försurning på Youtube, exempelvis http: //www. youtube. com/watch? NR=1&v=P 9 f 8 Wz. GFBGc • Läs mer om försurning och kalkning på Naturvårdsverkets hemsida http: //www. naturvardsverket. se/sv/Start/Tillstandet-i-miljon/Forsurning/ • Titta på filmer om skogsbruk och askåterföring på Youtube, exempelvis http: //www. youtube. com/watch? v=0 B 9 l. CK 6 l. Qio&feature=related http: //www. youtube. com/watch? v=XKS_Ijwv. Zx. Y