Atom och krnfysik Kap 1 Atomens inre Svensson

  • Slides: 13
Download presentation
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Svensson. Norregård 2010 (c) 2007 brainybetty. com

Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Svensson. Norregård 2010 (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED.

Demokritos 460 -371 f. Kr. • Demokritos var den förste som sa att allt

Demokritos 460 -371 f. Kr. • Demokritos var den förste som sa att allt är uppbyggt av små partiklar som inte kan sönderdelas. • Han kallade partiklarna • atomer som betyder • ”odelbara”. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 2

Atomen är inte odelbar • Ända fram till slutet av 1800 -talet trodde vetenskapsmännen

Atomen är inte odelbar • Ända fram till slutet av 1800 -talet trodde vetenskapsmännen att det var så här. • Då upptäckte man att atomen var uppbyggd av en atomkärna med elektroner som kretsade runt den. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 3

Atomens byggnad och laddning • En atom har en positivt laddad atomkärna omgiven av

Atomens byggnad och laddning • En atom har en positivt laddad atomkärna omgiven av elektroner. Elektronerna har en negativ laddning. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 4

Elektronskal • Atomen har flera elektronskal. • De heter infrån K-, L-, M-, N-,

Elektronskal • Atomen har flera elektronskal. • De heter infrån K-, L-, M-, N-, O- o. s. v. • Det innersta skalet, K-skalet kan innehålla högst två elektroner. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 5

Atomen är neutral • Eftersom atomen innehåller lika många protoner som elektroner är den

Atomen är neutral • Eftersom atomen innehåller lika många protoner som elektroner är den elektriskt neutral. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 6

Atomens massa • En proton och en neutron har ungefär lika stor massa. Deras

Atomens massa • En proton och en neutron har ungefär lika stor massa. Deras massa är ungefär tvåtusen gånger så stor som massan hos en elektron. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 7

Atomnummer och masstal • Atomnumret talar om hur många protoner det finns i kärnan.

Atomnummer och masstal • Atomnumret talar om hur många protoner det finns i kärnan. Masstalet är summan av massan hos neutroner och protoner (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 8

Isotoper • Kol t. ex. har 6 protoner och atomnummer sex. Eftersom kol också

Isotoper • Kol t. ex. har 6 protoner och atomnummer sex. Eftersom kol också har sex neutroner blir masstalet tolv. En ”variant” av kol har åtta neutroner och får masstalet fjorton. Den är en isotop av kol. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 9

Isotoper fortsättning Väte har tre isotoper. Det vanligaste ’är att väte endast har en

Isotoper fortsättning Väte har tre isotoper. Det vanligaste ’är att väte endast har en proton men isotoper med en eller två neutroner förekommer också. Deuterium kallas också tungt väte (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 10

Hoppande elektroner skapar ljus • Värmer man järn börjar det lysa. Varför? • Jo,

Hoppande elektroner skapar ljus • Värmer man järn börjar det lysa. Varför? • Jo, elektronerna får mer energi när järnet värms. Då hoppar de från ett inre till ett yttre skal. Då blir järnatomen instabil. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 11

 • När det finns möjlighet kommer elektronen att hoppa tillbaka och atomen blir

• När det finns möjlighet kommer elektronen att hoppa tillbaka och atomen blir stabil igen. När atomen hoppar tillbaka avgår energi som strålning. • Vid korta hopp avges lite strålning och vid långa hopp mycket strålnng. Rött ljus-korta hopp. Blått ljus långa hopp. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 12

Röntgen • Röntgenstrålning kan lysa igenom hud och muskler och man ser skelettet. •

Röntgen • Röntgenstrålning kan lysa igenom hud och muskler och man ser skelettet. • Röntgenstrålning liknar ljusstrålning. När en elektron hoppar från ett av de innersta skalen och ersätts av en atom från ett yttre skal avges röntgenstrålning. (c) 2007 brainybetty. com ALL RIGHTS RESERVED. 13