Kemi Frelsning nr 2 Sid 16 25 Kemiska

  • Slides: 31
Download presentation
Kemi Föreläsning nr 2 Sid 16 -25

Kemi Föreläsning nr 2 Sid 16 -25

Kemiska reaktioner n n När atomer flyttas om och görs till nya molekyler. Den

Kemiska reaktioner n n När atomer flyttas om och görs till nya molekyler. Den nya molekylen kan få nya egenskaper.

Knallgas n n n Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas

Knallgas n n n Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas en knall. Därav namnet knallgas

Syre och väte n n n 2 delar väte + en del syre +

Syre och väte n n n 2 delar väte + en del syre + eld = knallgas Reaktionen är häftig. Så häftig att det bildas en smäll + värme Resultatet vatten

Vätgas + syrgas vatten n n H 2 + O 2 H 2 O

Vätgas + syrgas vatten n n H 2 + O 2 H 2 O 2 Hm, stämmer inte Hur kan vi skriva formeln så att den stämmer? H 2 + O 2 H 2 O Det ska ju bli vatten 2 H 2 + O 2 2 H 2 O Två delar vätgas + en del syrgas 2 vattenmolekyler

 Reaktions pil n n n n a + b AB Vid reaktionen krävdes

Reaktions pil n n n n a + b AB Vid reaktionen krävdes lite energi för att starta reaktionen. Vid reaktionen bildas mycket energi. Ca 579 k. J 579 000 Joule Exoterm reaktion. Värme avges vid reaktionen Endoterm reaktion. Värme upptas vid reaktionen.

Kemisk reaktion n När atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler. OBS!

Kemisk reaktion n När atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler. OBS! Kan vara mycket farligt. Det gäller att veta vad man håller på med.

Atomerna försvinner aldrig n Men de kan ingå i en ny kemisk förening.

Atomerna försvinner aldrig n Men de kan ingå i en ny kemisk förening.

Återanvändning n n Genom att återvända material kan vi hushålla med resurserna. Resurshushållning

Återanvändning n n Genom att återvända material kan vi hushålla med resurserna. Resurshushållning

Vad händer med PETflaskan du pantat? n n PET-flaskorna samlas från pantautomaten i ett

Vad händer med PETflaskan du pantat? n n PET-flaskorna samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck Därefter sker transport till Returpacks fabrik I fabriken sorteras och balas flaskorna Balarna körs ut på gården där återvinningsanläggningen tar vid. Där mals först flaskorna till ”flakes” som sedan rengörs

Resurshushållning Ett annat företag tar vid och tillverkar små plaströr som tar liten plats

Resurshushållning Ett annat företag tar vid och tillverkar små plaströr som tar liten plats vid transport. Bryggerierna blåser upp plaströren till stora eller små flaskor, etiketterar och fyller dem med dryck.

n n n n Vad händer med pant-burkarna Burkarna samlas från pantautomaten i ett

n n n n Vad händer med pant-burkarna Burkarna samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck Därefter sker transport till Returpacks fabrik I fabriken sorteras och balas burkarna Balarna transporteras till smältverk där de smälts ned och valsas ut till ny aluminiumplåt Plåten levereras till burktillverkaren som gör nya burkar och förser dem med rätt dekor På bryggeriet fylls de nya burkarna med dryck som säljs via återförsäljare, dvs. butik och restaurang

Om vi slänger i soporna n n n Om man kastar Pet flaskor i

Om vi slänger i soporna n n n Om man kastar Pet flaskor i soporna förs de till sopstationen där de förbränns. Vid förbränningen bildas CO 2 och vattenånga. Aluminiumburkar förbränns inte utan smälter ihop och blir liggande i sopberget. Aluminium rostar inte och kan bli liggande i hundratals år Tillsammans med sura ämnen kan aluminium bilda hälsofarliga ämnen.

9 av 10 n n 9 av 10 Pet flaskor återvinns i Sverige 9

9 av 10 n n 9 av 10 Pet flaskor återvinns i Sverige 9 av 10 aluminiumburkar återvinns i Sverige.

Några exempel på nyttan med materialåtervinning: n n n Man sparar 95 procent energi

Några exempel på nyttan med materialåtervinning: n n n Man sparar 95 procent energi om man använder återvunnen aluminium jämfört med om man använder nytt material I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid. Ur ett ton mobiltelefoner återvinns ett kg silver, 300 gr guld och 100 gr palladium.

Fast, flytande och gas n n n Materia kan förekomma i tre olika faser.

Fast, flytande och gas n n n Materia kan förekomma i tre olika faser. Fast (s) för solid Flytande ( l) för liquid Gas (g) för gas Med ett finare ord kallar vi dem för aggregationstillstånd

fasövergångar Fasta ämnen kan smälta och bli flytande. Flytande ämnen kan koka eller förångas

fasövergångar Fasta ämnen kan smälta och bli flytande. Flytande ämnen kan koka eller förångas så att de blir gas En gas kan kondensera till vätska En vätska kan stelna och bli fast

Fasövergångar

Fasövergångar

Temperatur är ett mått på atomers rörelse

Temperatur är ett mått på atomers rörelse

Flera fasövergångar n n n Ibland kan ett ämne ”hoppa” direkt från fast till

Flera fasövergångar n n n Ibland kan ett ämne ”hoppa” direkt från fast till gasform. Detta kallas sublimering. Två faser till beroende på extremt hög eller låg temperatur Plasma. T. ex. atomerna i solen. Fria atomkärnor. (15 000 ° Celsius) Bose-Einstein kondensat Atomer som rör sig i takt ungefär som laserljus (nära absoluta nollpunkten -273, 15° Celsius)

Smältpunkt och kokpunkt n n n Vattens smältpunkt 0° Celsius Vattnets kokpunkt 100° Celsius

Smältpunkt och kokpunkt n n n Vattens smältpunkt 0° Celsius Vattnets kokpunkt 100° Celsius När man säger att vatten är en vätska menar man att det är flytande i rumstemperatur ca 20° Celsius

Olika för olika ämnen n n Syre Rumstemperatur gas (g) -183° Celsius smältpunkt Vätska

Olika för olika ämnen n n Syre Rumstemperatur gas (g) -183° Celsius smältpunkt Vätska (l) -219° Celsius fast (s) n n Guld Rumstemperatur fast (s) 1064 ° Celsius Smältpunkt vätska (l) 2710 ° Celsius Kokpunkt gas (g)

Kok och smältpunkter koka vatten med hjälp av is Ämne Smältpunkt ° Celsius Kokpunkt

Kok och smältpunkter koka vatten med hjälp av is Ämne Smältpunkt ° Celsius Kokpunkt ° Celsius Fe 1538 2862 Na. Cl 801 1413 H 2 O 0 100 C 2 H 5 OH -114 78 Smält- och kokpunkt påverkas av lufttrycket.

Faserna beror på temperaturen n n Temperaturen är ett mått på atomernas eller molekylernas

Faserna beror på temperaturen n n Temperaturen är ett mått på atomernas eller molekylernas rörelse. Vid absoluta noll punkten står atomerna stilla. (Mycket svårt att nå denna temperatur)

Fast form n n Molekylerna ställer in sig i geometriska mönster. Olika för olika

Fast form n n Molekylerna ställer in sig i geometriska mönster. Olika för olika ämnen. Iskristaller vid olika temperaturer

Bindningar mellan molekyler n n Svagare än de molekylbindningar som håller ihop molekylen. Kan

Bindningar mellan molekyler n n Svagare än de molekylbindningar som håller ihop molekylen. Kan vara elektriska Bero på väteatomer metaller

Molekylerna får olika struktur Strukturen i vattenånga

Molekylerna får olika struktur Strukturen i vattenånga

Molekylformler n n n H 2 O 2 N 2 S 8 H 2

Molekylformler n n n H 2 O 2 N 2 S 8 H 2 O n n n Väte (g) Syre (g) Kväve (g) Svavel (s) Vatten (l)

Reaktionsformler n n n Hur såg nu reaktionsformeln för vatten ut? Just det. 2

Reaktionsformler n n n Hur såg nu reaktionsformeln för vatten ut? Just det. 2 H 2 + O 2 H 2 O Med faserna 2 H 2 (g) + O 2 (g) H 2 O (l)

Kinesiska tecknet för kemi

Kinesiska tecknet för kemi

Läs sid 16 -25 n n Instuderingsfrågor 1: 4 1: 5 1: 6

Läs sid 16 -25 n n Instuderingsfrågor 1: 4 1: 5 1: 6