GEOGRAFI R 7 JORDENS YTA Jordens inre Jorden

GEOGRAFI (ÅR 7) JORDENS YTA

Jordens inre Jorden bildades för ca 4, 6 miljarder år sedan. Från början var det bara ett stoftmoln som senare förtätades och bildade ett glödande klot. Det vi lever och bor på idag är klotets svalnade yta.

Såhär kan det sett ut i jordens begynnelse

Jordens inre – fyra lager 1. Jordskorpan Ca 70 km tjock på kontinenterna och ca 50 km tjock på havsbotten. 2. Manteln Ca 2900 km. Fast längst ut och flytande längre in. Den flytande bergsmassan kallas för magma. 3. Yttre kärnan Ca 2200 km tjock skikt av bl a smält järn. 4. Inre kärnan Ca 1250 km tjock. Denna är i fast form på grund av det höga trycket.

Jordens inre ur en annan vinkel

Jordens inre krafter Jordens oroliga inre bidrar till att jordskorpan ständigt förändras. Jordskorpan veckas, skakar och spricker. Exempel på detta är vulkanutbrott och jordskalv. Detta i sin tur gör att vår natur hela tiden förändras.

Jordskorpan När du tittar på en världskarta ser man att en del kontinenter tycks passa ihop, som pusselbitar. Man har också tittat på sammansättningen av bergarter på olika kontinenter och sett att en del är likadana trots att det är stora hav mellan dem idag. Från början satt alla kontinenter ihop, det var som en stor landmassa som kallades Pangea. Detta har pågått i miljarder år. Nästa bild visa jordens yta under olika tider i historien.

Från Pangea till idag

Från Pangea till idag

Från Pangea till idag

Från Pangea till idag

Plattor i rörelse Det finns sju stora plattor och tre mindre. I gränsområdet mellan plattorna bildas det jordbävningar och vulkaner.

Kontinentalplattor Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig hela tiden. Rör sig plattorna mot varandra kallas det kollisionszoner, rör sig plattorna från varandra kallas det spridningszon. Om det uppstår en spricka i marken och ena sidan höjer sig medan den andra sjunker kallas det förkastning. I jordens inre är det varmt och fullt med magma som rör sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får jordens plattor att röra sig.

Inre och yttre krafter Inre krafter Yttre krafter Uppbyggande Nedbrytande Jordbävningar Vulkaner Vind Is Vatten Vittring Kemisk Mekanisk

Inre kraft: Jordbävning Det finns tre olika typer av jordbävning. 1. Om marken på ena sidan av en spricka sjunker medan andra sidan höjer sig bildas det en förkastning.

Inre kraft: Jordbävning 2. Om jordytan istället höjer sig mellan sprickorna kallar man det för en horst. 3. Om jordytan mellan två sprickor sjunker kallar man det för en gravsänka.

Inre kraft: Jordbävningar inträffar där jordskorpan är svag, dvs. i gränszonerna mellan jordskorpans plattor, ex Stilla havet, Atlanten, Medelhavsområdet. När plattorna rör sig, mot varandra eller från varandra, bildas det spänningar. Skalven inträffar när bergrunden ger efter för trycket.

Inre kraft: Vulkaner En vulkan fungerar som en säkerhetsventil. När trycket inne i jorden blir för stort får vulkanerna utbrott. Vid ett utbrott spys gas, rök, aska, och stenar ut. Smält berg flyter ut som lava (magma) ur kratern.

Olika typer av vulkaner Det finns olika typer av vulkaner såsom konvulkaner, kägelvulkaner, sköldvulkaner, stratovulkaner, supervulkaner, sprickvulkaner, undervattensvulkaner, lervulkaner, subglaciär vulkaner. Ni kommer att lära er mer två vulkaner, kägelvulkaner och sköldvulkaner.

Inre kraft: Kägelvulkaner En kägelvulkan bildas när lavan stelnar runt krateröppningen och det bildas ett kägelformat berg.

Inre kraft: Sköldvulkaner En sköldvulkan bildas då det är mer lättflytande lava som breder ut sig över ett större område.

Inre kraft: Vulkaner Var finns vulkanerna? De flesta vulkanutbrotten ser vi inte då de sker på havsbotten där plattorna glider ifrån varandra. Det finns även vulkaner där plattorna krockar och det tränger upp lava.

Bergarterna delas in i tre grupper: 1. Magmatiska bergarter: Bildas när glödande magma Stelnar. Om detta sker djupt ner i jordskorpan blir bergarten grovkornig, tex. granit. I dessa bergarter syns Mineralerna tydligt som prickar i stenen. Diabas är svart och bildas i sprickor i jordskorpan, tränger magman ända upp till ytan bildas det finkorniga lavabergarter. Granit Diabas

Bergarter 2. Lagrade bergarter: Dessa bildas vanligen på havsbotten när allt tjockare lager av sand, lera, döda djur och växter pressas ihop och hårdnar. Till dessa hör sandsten, lerskiffer och kalksten. Dessa innehåller ofta fossil, förstenade döda djur.

Bergarter Lerskiffer Sandsten Kalksten Fossil

Bergarter 3. Omvandlade bergarter: Bildas när magmatiska eller lagrade bergarter utsätts för tryck eller stark värme. Då bildas tex. marmor, gnejs och täljsten Marmor Gnejs Täljsten

Yttre krafter Naturens yttre krafter bryter ner, eroderar, de högsta bergen och förvandlar dem till jämna slätter. Men de yttre krafter bygger också upp, vind, vatten och is transporterar material och lämnar av det på ett annat ställe, avlagra, ex på sjö- och havsbottnar. De yttre krafterna är vittring, vind, vatten och is.

Yttre krafter: Vittring kan ske på flera sätt: Öknar består av mycket sand. Denna sand kommer från berg som smulats sönder. I öknar sker detta genom solsprängning. På dagen värmer solen upp berget och på natten blir det relativt kallt. Dessa temperaturskillnader gör att berget spricker till mindre bitar som senare blir sand.

Yttre krafter: Vittring I Sverige är det vanligast med frostsprängning. Med detta menas att vatten som ligger i sprickor fryser när det blir kallt. Is tar mer plats än vatten och spräcker således berget. Sol och frostsprängning kallas för mekanisk vittring.

Yttre krafter: Vittring Solsprängning och frostsprängning går under samlingsnamnet mekanisk vittring. Men det finns också något som heter kemisk vittring.

Yttre krafter: Vittring Kemisk vittring är då kolsyran i vatten som löser upp kalkstenen. Idag bidrar luftföroreningar till vittringen och då sker den även på byggnader och statyer, de vittrar sönder.

Föroreningar = en kemisk vittring som är betydligt kraftigare än naturens egna kemiska reaktioner. ► Föroreningar från bilar, flygplan, fabriker med mera orsakar rostskador och vittring av kyrkor och andra gamla byggnader. Föroreningarna sprids direkt i luften eller via regnvatten. • Surt regn är förorenat och slitsamt på berg och byggnader. •

Biologisk aktivitet: en annan form av vittring som sker genom kraften i något som växer:

Yttre krafter: Vinden påverkar också landskapet. Vinden kan bara föra med sig små partiklar så det är främst vid kuster och jordbruksområden som det märks tydligt. Vind som innehåller sand påverkar också landskapet då vinden fungerar som ett sandpapper.

Yttre krafter: Vatten Vattnet påverkar också landskapet då vatten kan föra med sig material, från sandkorn tillstora stenar. 1. Det första stadiet i en flods liv. Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet skär en fåra i marken och bildar en V-dal. Vattnet har hög fart nedför berget mot havet.

Yttre krafter: Vatten 2. Floddalen vidgas Efter hand breddas floden och jämnar ut landskapet. Floden rinner långsammare.

Yttre krafter: Vatten 3. En bred flodslätt byggs upp. Nu har floden nästan helt utjämnat höjdskillnaderna. Floden eroderar inte längre landskapet så kraftigt. Den slingrar fram på en bred slätt som nästan helt består av dess egna avlagringar. Ett slingrande flodlopp kallas för meanderlopp. Ibland bildas avsnörda flodslingor, s. k. kallade korvsjöar.

Yttre krafter: Vatten 4. Vid flodmynningen När en flod når havet upphör erosionen. Om det finns strömmar i havet tar havet med sig materialet som floden hade med sig ut på djupare vatten. Om det inte finns strömmar sjunker slammet sakta till botten vid flodmynningen. Där samlas till slut så stora mängder att floden måste hitta nya vägar genom slammet och det bildas till slut små öar eller bankar. Ett delta byggs upp.

Yttre kraft: Is Snögränsen ligger olika högt i olika delar av världen. Snögräns är den plats där snön aldrig smälter undan. I norra Norrland ligger den på 1000 m Vid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den på 5000 m

Yttre kraft: Is Ju längre snön får ligga desto mer packas den, hårt packad snö bli is som till slut bildar en glaciär. Sverige har flera gånger varit helt täckt av is. Detta kan man se tecken på: Den krossade berget och bildade sten och grus. Den tunga isen tog med sig stenen och slipade berget eller repade det.

Yttre kraft: Is Den slet även loss stora stenar som den fraktade med sig, flyttblock. Sand, sten och grus som blev kvar bildade vår vanligaste jordart, morän. Sten, grus och sand samlades i ”korvar”, rullstensåsar. Isen pressade ner jorden som än idag reser sig, landhöjningen.

Sammanfattning

Källförteckning Naturhistoriska riksmuset SOL 3000: Geografi år 7 Geologi. com