Lrande utveckling didaktik 1 LKK 11 G Frelsning

  • Slides: 21
Download presentation
Lärande, utveckling & didaktik 1 (LKK 11 G) Föreläsning 10: Varför veta detta? Läraren

Lärande, utveckling & didaktik 1 (LKK 11 G) Föreläsning 10: Varför veta detta? Läraren i läroplanens politiska spänningsfält Beniamin Knutsson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession beniamin. knutsson@ped. gu. se 7 februari 2019

Föreläsningens innehåll: • Föreläsningens övergripande syften • Två didaktiska forskningstraditioner: fenomenografi kontra läroplansteori •

Föreläsningens innehåll: • Föreläsningens övergripande syften • Två didaktiska forskningstraditioner: fenomenografi kontra läroplansteori • Läroplansteorins historiska utveckling i Sverige: tre faser • Läroplanen som en politisk kompromissprodukt öppen för olika tolkningar • Läroplanskoder: olika sätt att se på undervisningens ändamål och mening • Läraren mitt i läroplanens politiska spänningsfält • Två exempel från didaktisk forskning i Sverige • På jakt efter läroplanskoderna i era ämnen: Instruktioner inför seminarium 5 • Sammanfattning

Föreläsningens övergripande syften: • Argumentera för att innehållet i skolundervisningen inte är ”politiskt neutralt”

Föreläsningens övergripande syften: • Argumentera för att innehållet i skolundervisningen inte är ”politiskt neutralt” utan tvärtom politiskt och i grunden omstritt. Vad man som lärare skall undervisa om är alltså inte självklart. • Belysa detta argument genom att knyta an till didaktisk forskning • Förbereda er för seminarium 5 där ni skall får göra egna läroplansteoretiska analyser av era respektive ämnen.

Två didaktiska forskningstraditioner • Didaktik är en vetenskaplig disciplin. Inom denna finns olika konkurrerande

Två didaktiska forskningstraditioner • Didaktik är en vetenskaplig disciplin. Inom denna finns olika konkurrerande - perspektiv och traditioner. • Fenomenografisk didaktik intresserar sig för hur elever förstår ett specifikt undervisningsinnehåll. Genom att beforska hur elever förstår innehållet försöker man utveckla nya undervisningsmetoder för att förbättra elevens lärande. Utgår ifrån att det finns bättre och sämre förståelse. (Läroplanen som pedagogiskt problem!). • Läroplansteoretisk didaktik intresserar sig för innehållets historiska och politiska bestämning. Varför blir ett visst innehåll föremål för undervisning överhuvudtaget? Innehållet ses inte som ”givet” utan som ett resultat av politiska kraftmätningar mellan olika intressegrupper i samhället. (Läroplanen som politiskt problem!) • Viktig skillnad! Fenomenografin problematiserar alltså inte innehållet i sig utan ser det som något ”givet”. Läroplansteorin ser innehållet som ett resultat av en kraftmätning mellan olika politiska intressen. Genom att prioritera olika typer av undervisningsinnehåll kan man alltså försöka forma olika typer av medborgare.

Lojala och lydiga arbetare? Vetenskapligt sinnade problemlösare? Kritiska och ifrågasättande medborgare? Företagsamma entreprenörer?

Lojala och lydiga arbetare? Vetenskapligt sinnade problemlösare? Kritiska och ifrågasättande medborgare? Företagsamma entreprenörer?

Den läroplansteoretiska forskningens utveckling i Sverige: tre stadier • Första stadiet (50 - och

Den läroplansteoretiska forskningens utveckling i Sverige: tre stadier • Första stadiet (50 - och 60 -tal): Optimistiskt. Skolan betraktades av läroplansforskarna som en progressiv institution. Undervisningen möjliggjorde samhällsutveckling, modernisering och social mobilitet. (”skolan som spjutspets mot framtiden”). • Andra stadiet (70 -tal): Pessimistiskt och deterministiskt. Skolan betraktades av läroplansforskarna som en reproducerande institution. Undervisningen befäste bara klassamhället genom att sortera och kvalificera barn för olika arbetsuppgifter i den kapitalistiska ekonomin. Skolan gynnade medelklassbarn och missgynnade arbetarklassbarn. • Tredje stadiet (80 -, 90 -, 00 -tal): Nyanserat. Skolan betraktas av läroplansforskarna som en komplex och dynamisk institution (både reproducerande och progressiva drag), en arena för kamp mellan olika politiska krafter. Undervisningen kan fyllas med olika typer av innehåll och beroende på vilket innehåll man väljer och hur undervisningen organiseras får den olika politiska funktioner.

Läroplanen som politisk kompromissprodukt • Vad är en läroplan? Å ena sidan ett dokument

Läroplanen som politisk kompromissprodukt • Vad är en läroplan? Å ena sidan ett dokument som ger riktlinjer för skolans verksamhet, vad eleverna skall få för undervisning m. m. (föreskriven läroplan). Begreppet kan dock tolkas i vidare mening som elevens ”skollevnadslopp”, d. v. s. alla de upplevelser av undervisning som eleven exponeras för och bär med sig från sin skoltid (förmedlad och mottagen läroplan). • Läroplansdokument under de senaste decennierna: Lgr 62; Lgy 65; Lgr 80; Lpo/Lpf 94; Lgr/Lgy 11 • Läroplaner formas i en politisk kraftmätning mellan olika politiska krafter och därför blir läroplanen alltid en kompromissprodukt. Detta gäller både den föreskrivna och den förmedlade läroplanen.

 • Eftersom läroplanen är en politisk kompromissprodukt så är skrivningarna allmänt hållna och

• Eftersom läroplanen är en politisk kompromissprodukt så är skrivningarna allmänt hållna och texten full av motsättningar. När läraren skall utforma sin undervisningen ställs hen inför motstridiga krav. • T. ex. bevara – förnya; individens självförverkligande – solidaritet och hänsyn till andra; konkurrens – samarbete; universalism – partikularism; nationellt – internationellt; anställningsbarhet – kritiskt ifrågasättande m. m. • Detta gör att läroplanen är öppen för olika tolkningar och att man som lärare kan välja att lägga tyngdpunkten på olika saker. Alltså: utifrån samma läroplanstext kan man hitta stöd för ganska olika sätt att undervisa: Vad? Hur? Varför? Vilka? • Läraren befinner sig alltså i ett spänningsfält. Vad skall man undervisa om? Hur skall innehållet i läroplanen tolkas? Det finns samhälleliga krafter som drar åt olika håll…

Tolkning A Tolkning F Tolkning B Läraren Tolkning E Tolkning C Tolkning D

Tolkning A Tolkning F Tolkning B Läraren Tolkning E Tolkning C Tolkning D

Läroplanskoder: olika sätt att se på undervisningens ändamål och mening • Läroplanskod: en uppsättning

Läroplanskoder: olika sätt att se på undervisningens ändamål och mening • Läroplanskod: en uppsättning idéer som hänger ihop och bildar ett ”mönster” för skolans och undervisningen inriktning och utformning (Vad? Hur? Varför? Vilka? ). • Läroplanskoden bärs upp av olika representanter (t. ex. utbildningspolitiker, tjänstemän på skolverket, rektorer, lärare på en skola, läromedelsförfattare, föräldrar, journalister) • Representanter för olika koder kämpar, såväl i ord som praktisk gärning, sinsemellan om inflytande och herravälde i skolan. • Koderna skall inte främst förstås som beteckningar för en viss historisk period (även om olika koder haft starkare ställning under olika perioder) utan som ett sätt att tänka om undervisning som i allra högsta grad är levande i dagen skola. • Skolan är en trögrörlig institution. Äldre koder lever kvar i skolans värld men de utmanas också av nya koder. Kampen förs mellan representanter för dessa olika idémönster.

Klassisk kod Realistisk kod Moralisk kod Rationell kod Demokratisk kod Marknadskod Vad? Naturvetenskapliga ämnen

Klassisk kod Realistisk kod Moralisk kod Rationell kod Demokratisk kod Marknadskod Vad? Naturvetenskapliga ämnen Kristendom & historia Moderna språk, NO& SO-ämnen SO- & NO-ämnen (ämnesintegration) Individuella val viktigaste ämnen Klassiska språk & matematik Varför? Rationalism Empirism Konservatism (nationell & religiös fostran) Pragmatism (syn på nyttovärden) Pragmatism (syn på vetande som provisoriskt/ kontingent) Nyliberalism (fria val) Hur? Förmedlings- & disputationsdidaktik Laborationsdidaktik, experiment & exkursioner ”Katederundervisning” Indoktrinering Aktivitetsdidaktik, ”Individualisering” Samtalsdidaktik, deliberativ demokrati Eget arbete Var? Läroverket (latinlinjen), H-linjen Läroverket (reallinjen), N-linjen Folkskolan Grundskola & gymnasium (fr 60 -tal) Grundskolans Grund- & högstadium (fr 70 gymnasieskola -talet) Vilka? Parallellskolesystem; tidig differentiering Enhetsskola; sen differentiering Skolmarknad; självselektion Utbildningsfilosofi? Perennialism Essentialism Konservatism Progressivism Rekonstruktivism Entreprenöriellt lärande Bildningsideal? Klassisk bildning, ”kulturkanon” Realbildning, N-vetenskapl. världsbild Patriarkal ”folkbildning” Allmänbildning Politisk bildning Poserande bildning, ”den poserande konsumenten” kunskapsfilosofisk /politisk grund undervisningsideal i skolsystemet differentieringsfrågan

Läraren mitt i läroplanens politiska spänningsfält Klassisk kod Marknadskod Realistisk kod Läraren Demokratisk kod

Läraren mitt i läroplanens politiska spänningsfält Klassisk kod Marknadskod Realistisk kod Läraren Demokratisk kod Moralisk kod Rationell kod

Två exempel från svensk didaktisk forskning • Det finns en rad exempel på läroplansteoretisk

Två exempel från svensk didaktisk forskning • Det finns en rad exempel på läroplansteoretisk didaktisk forskning i Sverige som påvisar att undervisningsinnehållet i skolämnena inte är ”politiskt neutralt” utan tvärtom i omstritt. Det går alltså att undervisa på väldigt olika sätt inom samma ämne och ändå hitta stöd i läroplanen. • Denna forskning har genomförts på lite olika sätt (t. ex. analys av läroplanstexter; analys av läromedel, intervjuer med lärare m. m. ) och med hjälp av olika begrepp (koder; kunskapsemfaser; idealtyper; konceptioner; diskurser). • Grundbudskapet är dock det samma. Läroplanen formas i ett politiskt spänningsfält mellan olika samhälleliga krafter. Innehållet är aldrig neutralt. • Denna forskning är viktig för lärare eftersom den hjälper oss att kritiskt reflektera över vår egen undervisning och jämföra fördelar/nackdelar mellan olika angreppssätt. • Två exempel från svensk didaktisk forskning: (1) Undervisning i SO ämnen grundskola och gymnasium (2) undervisning om globala utvecklingsfrågor på gymnasiet

Englund (1986/2005) Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension • Historiskt studie av samhällsorienterande undervisning i

Englund (1986/2005) Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension • Historiskt studie av samhällsorienterande undervisning i Sverige under 1900 -talet. Identifierar tre utbildningskonceptioner som kämpat om inflytande i den samhällsorienterade undervisningen: en patriarkal konception; en vetenskapligtrationell konception; och en demokratisk konception. • Konstruerar en femfaldig typologi i samhällskunskap: • (1) Traditionellt värdebaserad medborgarfostran (nationellt fostrande, lydnadsinriktad, inprägling av vissa normer). ”Indoktrinerande” katederundervisning. • (2) Ekonomi och arbetsmarknadsförberedande medborgarfostran för ett snabbt föränderligt samhälle med individuell kompetens i centrum. Aktivitetsdidaktik. • (3) Förberedelse för aktivt medborgardeltagande genom kritiska institutionella betraktelser och framhävande av konfliktperspektiv. Kritisk samtalsdidaktik. Politiskt handlingsorienterat. • (4) Problemorienterad undervisning grundad på studenternas erfarenheter. Utgå ifrån elevens frågor och vardagserfarenheter. • (5) Samhällsvetenskapligt baserad samhällskunskap – med de bakomliggande akademiska disciplinerna som grundläggande referenspunkt. Inprägla (samhälls)vetenskaplig världsbild; begrepp; och metoder.

Knutsson (2011) Curriculum in the Era of Global Development. Kap 6. • • •

Knutsson (2011) Curriculum in the Era of Global Development. Kap 6. • • • På basis av intervjuer med gymnasielärare som undervisar om globala utvecklingsfrågor utvecklas i kapitlet en didaktisk typologi. Framgår tydligt att lärare resonerar på väldigt olika sätt om ”samma” undervisningsområde. Innehållet är problemorienterat MEN hur problemet definieras är i högsta grad politiskt och man kan således undervisa om dessa frågor på högst olikartade sätt. (1) Fostran till den vite mannens börda (socialkonservatism; problemet är att uländer är fattiga och efterblivna; detta beror på interna faktorer; ”dom” måste bli som ”oss”; modernisering mha av bistånd är lösningen (2) Fostran till konsumtion och entreprenörskap för hållbar utveckling (nyliberalism; problemet är att utvecklingen inte är hållbar; lösningen är entreprenörskap, teknologi och konsumtion för hållbar utveckling) (3) Fostran till radikal solidaritet och miljömedvetenhet (socialism/ekologism; problemet är att det moderna kapitalistiska systemet leder till ojämlikhet, exploatering och miljöförstöring; lösning är ett radikalt annorlunda ekonomiskt system byggt på en annan utvecklingsmodell) (4) Fostran till kritisk reflexivitet (postmodernism/postkolonialism; problemet är att vi är låsta i en kolonial diskurs full av fördomar och rasism; lösning är att destabilisera kategorier och förändra hur vi tänker om ”oss själva” och ”de andra” (5) Fostran till tvärvetenskapligt tänkande (tvärvetenskapliga akademiska traditioner; problemet är att vår kunskap om globaliserad värld är otillräcklig; lösning är att utveckla tvärvetenskaplig tänkande, begrepp och metoder)

På jakt efter läroplanskoderna i era ämnen: Instruktioner inför seminarium 5 • Vad betyder

På jakt efter läroplanskoderna i era ämnen: Instruktioner inför seminarium 5 • Vad betyder då allt detta för undervisningen i era ämnen? • Under seminarium 5 skall ni få ge er ut på jakt efter läroplanskoderna i era egna ämnen. • Seminarieinstruktionen lyder som följer…

Seminarium 5: ”Varför kunna detta? ” Didaktikens klassiska frågor om vad respektive varför har

Seminarium 5: ”Varför kunna detta? ” Didaktikens klassiska frågor om vad respektive varför har ställts under hela skolans historia. De har varit förankrade i olika bildningsideal eller skilda sätt att se på skolans och undervisningens mening. Svaren har ofta skiljt sig åt och gång efter annan gett upphov till laddade som lärorika skolstrider, såväl innanför som utanför skolhusens väggar. Med hjälp av läroplansteorins koder respektive bildningstänkandets skilda ideal är det möjligt att analytiskt renodla och sedan bättre förstå varför frågan om kunskapsurval, ja vad elever bör veta respektive kunna, ofta har varit och alltjämt är så laddad. Under seminariets ”första halvlek” tar vi upp följande frågor: a. Hur har de klassiska didaktiska frågorna om vad respektive varför besvarats inom ramen för en klassisk, realistisk, moralisk, rationell, demokratisk respektive marknadsorienterad läroplanskod? Tabellen över läroplanskoderna (se Modul i Canvas) fångar de olika synsätten stickordsmässigt. Granska särskilt de gula och blå fälten – ja vad som enligt tabellen är typiskt för respektive läroplanskod i synen på vad-frågan, varför -frågan respektive bildnings-frågan.

Läroplanskoder i svensk skola Klassisk kod Realistisk kod Moralisk kod Rationell kod Demokratisk kod

Läroplanskoder i svensk skola Klassisk kod Realistisk kod Moralisk kod Rationell kod Demokratisk kod Marknadskod Vad? (viktigaste ämnen) Klassiska språk & matematik Naturvetenskapliga ämnen Kristendom & historia SO- & NO-ämnen (ämnesintegration) Individuella val Varför? (grund i kunskapsfilosofi eller politisk filosofi) Rationalism Empirism Konservatism (Nationnell & religiös samhörighetsfostran) Moderna språk SO- & NO-ämnen (ämnesintegration) Pragmatism (syn på nyttovärden) Pragmatism (syn på vetande som provisoriskt/kontingent) Nyliberalism (fria val) Hur? (undervisningsideal) Förmedlings- & disputationsdidaktik Laborationsdidaktik: experiment & exkursioner Indoktrinerande didaktik ("katederundervisning") Aktivitetsdidaktik Individualisering Samtalsdidaktik: deliberativ demokrati Eget arbete Individuellt arbete Var? (i skolsystemet) Läroverket (latinlinjen) H-linjen Läroverket (reallinjen) N-linjen Folkskolan Grundskola & gymnasium (fr 60 -t) Grundskolans högstadium (fr 70 -talet) Grund- & gymnasieskola (fr 90 -talet) Vilka? (differentieringsfrågan) Prallellskolesystem (Tidig differentiering) Parallellskolesystem (Tidig differentiering) Enhetsskola (Sen differentiering) Skolmarknad (Självselektion) Utbildningsfilosofi? Perennialism Essentialism Konservatism Progressivism (statsprogressivismen) Rekonstruktivism Entreprenöriellt lärande Bildningsideal? Klassisk bildning (kulturkanon) Formalbildning Realbildning (naturvetenskaplig världsbild) Patriarkal "folkbildning" (folkuppfostran) Allmänbildning Politisk bildning (Liberal Education) Poserande bildning (Den poserande konsumenten) Koden fångad i en bild (skolsymbol)?

b. Vilka resonemang eller argument (varför-frågan) kan företrädare för de olika bildningsidealen respektive läroplanskoderna

b. Vilka resonemang eller argument (varför-frågan) kan företrädare för de olika bildningsidealen respektive läroplanskoderna hämta ur kurslitteraturen när de vill försvara sina uppfattningar om skolämnen och kunskapsurval (vad-frågan)? Didaktikens klassiska frågor, och de olika svar som läroplanskoderna ringar in, är fortfarande aktuella. De går med andra ord att på de flesta högstadie - och gymnasieskolor hitta lärare vars syn på didaktiska frågor är präglade av främst ett klassiskt, realistiskt, moraliskt, rationellt, demokratiskt respektive marknadsorienterat synsätt. Eller vars uppfattning om kunskapandets ändamål och mening påverkats av skilda bildningsideal. Under ”andra halvlek” riktar vi uppmärksamheten mot samtiden, delar in oss ämnesgrupper och tar itu med denna fråga: c. Vad blir särskilt viktigt att ta upp i undervisningen i era ämnen idag för lärare som är präglade av de synsätt som förknippas med respektive läroplanskod? Och med vilka argument kan dessa olika kunskapsurval försvaras respektive ifrågasättas?

Sammanfattning • Utifrån den läroplansteoretiska didaktikens perspektiv så är undervisningsinnehållet inte ”givet” utan ”omstritt”.

Sammanfattning • Utifrån den läroplansteoretiska didaktikens perspektiv så är undervisningsinnehållet inte ”givet” utan ”omstritt”. Läroplanen är alltså inte bara ett pedagogiskt problem utan också ett politiskt problem • Att påstå att skolan är enbart ”progressiv” eller ”reproducerande” är en grov förenkling. Läroplanen formas i kraftmätning mellan olika politiska krafter. Läroplanen är alltid en kompromissprodukt öppen för olika tolkningar. • Läraren befinner sig mitt i detta politiska spänningsfält. Det finns samhälleliga krafter som försöker dra läraren åt olika håll. • Samtida didaktisk forskning visar t. ex. att undervisningen i ett och samma ämne kan ta sig väldigt olika uttryck med olika politiska konnotationer. • Begreppet läroplanskod är ett användbart analysverktyg för att komma åt detta. • Under seminarium 5 kommer ni få ge er på jakt efter läroplanskoderna i era egna ämnen. Förbered er genom att begrunda dagens föreläsningar och läsa anvisad litteratur.

Tack för er uppmärksamhet! beniamin. knutsson@ped. gu. se

Tack för er uppmärksamhet! beniamin. knutsson@ped. gu. se