Lngvarig smrta Katarina Danielsson Medicine doktor specialistlkare i

Långvarig smärta Katarina Danielsson Medicine doktor, specialistläkare i Psykiatri MLA, Smärtrehab Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset

Hur vanligt är långvarig smärta? Mellan 20 -40% har långvarig smärta, Något vanligare i utvecklingsländer Ryggen, leder, huvud och nacke hör till de vanligaste ställena man får kronisk smärta 50% av dessa meddelade att det påverkar deras arbetsförmåga Breivik H et. al. BMC-public health. 2013. 13: 1229

Långvarig smärta 3 -6 mån Ofta inte en varningssignal Ofta tillkommer domningar, kraftlöshet, yrsel, trötthet och belastningskänslighet massage o vila o tabletter hjälper inte mycket Dags för träning och avslappning

Långvarig smärta Ofta hittar man inget vid undersökningar Röntgen och labprover kan vara u. a. Många kan då uppleva att de ej blir tagna på al Många kan tycka att de får olika besked Man kan hitta bifynd som finns men ej är förklar till smärtan. MRT visar diskförändringar hos 30% av friska

Långvarig smärta Faktorer som minskar smärtan Akut smärta Skada 0 TID Faktorer som ökar smärtan

Nociplastisk smärta Minskad egen smärthämmni + En ökad känslighet i det smärtsamma området, smärtspridning Kosek E, et. al. Pain. 2016. 157(7)

Smärtsignalens vägar Hjärnbarken • lokalisation • karaktär • förståelse Mellanhjärnan • limbiska systemet • känsloupplevelse • olycka-depression Förlängda märgen • blodtryck • blekhet • illamående Ryggmärg • muskelspänning Huden • fler receptorer förstärkning

Huden Upprepade stimuli gör att det krävs svagare stimulering för att få igång signal Upprepade stimuli gör att den signal som blir resultat av stimuleringen blir starkare Känselkroppar som varit tysta aktiveras, ( C-fibrer) Jonas R. Annual Nerology. 2018; 83: 945 -957

Ryggmärg Rör musklerna för att flytta bort från hotet Muskelspänning Spridning uppåt o neråt i ryggmärgen om starka impulser Förändringar på ryggmärgsnivå gör att smärtstillande läkemedel fungerar sämre efter en tid

Förlängda märgen Andning Blodtryck Illamående Väckarklocka (del av förklaring att smärta ger sömnstörning)

Mellanhjärnan Serotonin och noradrenalin- neurpeptider som är viktig för signaleringen mellan nerver Cortisolnivåer- balansen störsej pigg på dagen - kan ej sova på natten Sexualitet--tendens till minskning Aggressivitet-- tendens till ökning

Kroppsegna smärtlindrande substanser Endorfiner Oxcytocin Serotonin Adrenalin/Noradrenalin

Hjärnbarken Kroppskarta Tolkning Påverkas av egen tidigare erfarenhet Påverkas av samhällets syn

Depression, ångest och långvarig smärta ●Störningar i serotonin och noradrenalinbalansen ●Sänkt smärttröskel ●Sömnstörningar

Hur påverkas smärtan av antidepressiva ●Stärker noradrenerga och serotonerga neuroner så att smärtsignalerna inhiberas ●Minska sensitiseringen av neuroner ●Förbättra sömnbesvär, ångest och depressionstillstånd.

I hjärnan: Thalamus, Insula och Anterior Cingulate Cortex (the pain matrix) Ökad aktivitet i dessa områden vid smärta hos friska personer, men inte lika mycket hos personer med långvarig smärta Signaleringen genom hjärnan vid smärta går från att vara lateral till att bli mer medial vid kronisk smärta. Pain

Tysta C-fibrer aktiveras Jonas R. Annual Nerology 2018; 83: 945 -957 Systemisk inflammation kan minska vårt kroppsegna försvar mot smärtan. Karshikoff B. Brain Behavior and immunity. (2016) ”Why sikness hurts”

Biopsykosociala modellen Biologi Psykologi Socialt

Riskfaktorer Oro-katastroftankar-passivitet Att inte lyssna på varningssignaler: felbelastning, stress sömnsvårigheter Otrivsel på arbetsplatsen, mobbning Många tunga lyft, vibrationer Hög konsumtion alkohol, tobak, droger Nedstämdhet, ångest, stress

Med ett mer aktivt liv går det lättare att både acceptera och hantera smärttillståndet så det inte längre styr livet. Man kan då leva utifrån de värdegrunder man har och inte låta smärtan dominera

Fear avoidance Känsla av värdelöshet skada Underaktivitet Undvikande av aktivitet smärta Rädsla för rörelse Smärträdsla Vlaeyen Hasenbri

Fear avoidance - Task persistance skada Känsla värdelöshet Spänd muskulatur spänning psykiskt Underaktivitet Överaktivitet Undvikande av aktivitet Rädsla för rörelse Rädsla för att vila Smärträdsla Vlaeyen smärta Undvikande av vila Sjukdomsrädsla Hasenbri

Multimodal rehabilitering (MMR) Ofta i grupp 5 -6 veckors program Arbetar efter Kognitiv beteendeterapi Individuella mål sätts regelbundet upp och följs upp vecka för vecka MMR 1 primärvård varierande MMR 2 Specialistvård Arbetar i Team med Arbetsterapeut, Fysioterapi, Kurator, Läkare, Psykolog, Sjuksköterska.

Multimodal rehabilitering Färdigt utredd Färdigt inställd på behandling Motivation och kognitiv och fysisk förmåga att Genomgå ett rehabprogram 18 -65 år

Multimodal rehabilitering (MMR) Huvudmål: Ökad livskvalitet och minska nuvarande samt framtida sjukskrivning

Multimodal rehabilitering Få ökad kunskap om långvarig smärta Hitta nya smärthanteringsstrategier Hitta passande träning Aktivitetshantering (hitta en balans) Avslappning Pausering Ergonomi Kommunikation kring smärtan Hållning, felbelastningar Förändra ogynsamma beteenden Hantera ångest, nedstämdhet Hantering av sömnbesvär Avstämningsmöten