KAPITEL 2 Fysiologi hur din kropp fungerar Energi

KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar • Energi • Aerob process och anaerob process • Syreupptagning 1 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Tre energiämnen – som tas upp via födan • Kolhydrater – socker och stärkelse • Fett • Protein 2 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Tre energiämnen – som kan lagras • Energirika fosfatföreningar – ATP/CP • Kolhydrater – glykogen • Fett + Protein som kan frigöras då kolhydrater inte finns i tillräcklig utsträckning Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 3 2. FYSIOLOGI

Energirika fosfatföreningar ATP – adenosintrifosfat CP – kreatinfosfat Denna typ av energi lagras i muskeln och räcker endast till några sekunders arbete. Därefter måste ny energi snabbt produceras vilket kan ske genom att glykogen eller fett förbränns eller spjälkas så att ATP kan sättas ihop igen. 4 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Kolhydrater – snabb energi • Kroppen kan lagra cirka 400 g glykogen i musklerna samt 50 g i levern. • 1 gram kolhydrat innehåller cirka 4 kcal. • Lagret kan räcka i upp till 2 timmar vid hårt arbete. • Kolhydrater kan ge såväl anaerob som aerob energi. 5 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Fett • Lagras i kroppen (mag-tarmregionen, under huden, i celler) • Räcker normalt i veckor eller månader • Är livsnödvändiga • Kräver god syretillgång för att förbrännas • 1 g fett innehåller 9 kcal 6 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Aerobt och anaerobt • Aerobt betyder att det finns tillräckligt med syre i muskelcellerna. Reaktionen blir Kolhydrat/fett + O 2 =>Energi + CO 2 + H 2 O • Anaerobt betyder att syre fattas. Reaktionen blir Kolhydrat => Energi + Mjölksyra 7 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Aerob process Gör det möjligt att arbeta relativt länge. Du utnyttjar kolhydraterna mycket effektivare än i den anaeroba processen. Anaerob process Innebär att det bildas mjölksyra, vilket på sikt är ett sämre arbetssätt än aerobt. 8 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Syrets väg till muskelcellen 9 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Länk 1 – Lungan • Inandning luftstrupen luftrören/bronkerna bronkiolerna lungblåsorna/alveolerna • I alveolerna sker gasutbyte: in: syre ut: vattenånga och koldioxid 10 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Länk 2 – Blodet • Blodet utgör 8 % av kroppsvikten. • Den syrebärande delen i blodet är hemoglobinet (Hb). • 1 gram Hb kan laddas med 1, 34 ml syre. • 1 liter blod innehåller i snitt 150 g Hb hos män och 130 g hos kvinnor. • 150 g x 1, 34 ml/g = 201 ml O 2 (syre). 11 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Länk 3 – Hjärtat • Man brukar säga att hjärtat är stort som en knytnäve. Hos den tränade är det som två nävar! • Hjärtats vänsterkammares slagvolym (volym blod/slag) är 80– 220 ml blod per slag beroende på träning och arv. • Maxpulsen (antal slag/min) ligger mellan 170 och 230 slag/min. 12 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Maximal slagvolym Eftersom inte hjärtats maxpuls kan förändras speciellt mycket så är det SLAGVOLYMEN, volymen blod per slag, som gör skillnaden i transportkapacitet. Slagvolymen förändras genom konditionsträning med puls över ca 130 bpm. 13 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Hjärtats anatomi • Syresatt blod från lungorna • Vänster förmak tar emot • Vänster kammare pumpar ut • Höger förmak tar emot syrefattigt blod. • Höger kammare pumpar vidare till lungorna 14 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Länk 4 – Blodkärlsystemet Lilla kretsloppet till och från lungorna Stora kretsloppet till och från kroppens organ 15 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Länk 5 – Muskler Syrets väg in i cellen Kapillärer transporterar syret till cellväggen där det med hjälp av myoglobin förs in i muskelcellen. Antalet kapillärer ökas med konditionsträning. 16 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Mitokondrier • Syret ska stationeras i mitokondrierna i muskelns cellkärna – cellens ”kraftverk”. Det är här all förbränning av fett och kolhydrater sker. Det är i cellens kärna valet görs om det ska bli förbränning – en aerob process – eller spjälkning – en anaerob process. • Såväl enzymerna som styr förbränningen som antalet mitokontrier och storleken på dessa förbättras av konditionsträning. 17 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Muskler • En större muskel är starkare. • Den har också svårare att försörjas med syre. • Balans mellan styrketräning och konditionsträning är viktigt. • Specifik träning är viktig för grenspecialister. 18 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Fördelar med träning § Frisättning av kväveoxid i kärlen – samma effekt som nitroglycerin har för infarktpatienter § Ökad kapillärisering i hela kroppen § Ökad plasticitet i kärlen ger minskad risk för aneurysm, dvs brustet blodkärl, en vanlig dödsorsak (stroke) § Lägre blodfettnivåer § Blodtrycket minskar eftersom kärlbädden är större och öppnas upp effektivare § Starkare hjärtmuskel § Större användning av fett som bränsle § Mindre insulinkänslighet § Bättre immunförsvar 19 Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI

Fler fördelar § Stärkt skelett § Förbättrad ledfunktion § Större hållfasthet i kroppens muskler, senor och bindväv § Bättre lungkapacitet § Bra spänningsreglering med stressdämpande funktioner § Kul § Bättre koordinationsförmåga § Förbättrad minnesfunktion § Förbättrad kognitiv kapacitet § Förbättrad självkänsla/självförtroende/självbild Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 20 2. FYSIOLOGI