Fysiologi HUR FUNGERAR MNNISKOKROPPEN Hur fungerar vi ta

Fysiologi - HUR FUNGERAR MÄNNISKOKROPPEN

Hur fungerar vi Äta Sova Prestation Sociala kontakter Träna

Diskussionsuppgift �Varför träna och röra på sig? �Må bra, starkare, �bättre kondition, �klara av ett speciellt uppsatt mål, �snygg kropp, för att få en tjej osv. �För att det är roligt, eller för att det har blivit ett måste. �Tycker man det är tråkigt då slutar man, man måste hitta något som man finner någon mening i. Vad har du hitta för någonting.

Lungorna �Vila hos vuxen ca. 0, 5 l luft /andetag, 12 -16 andetag/min 6 -8 l/min lungventilation på upp mot 200 l som max hos män något mindre hos kvinnor.

Cirkulationsapparaten

Stora och lilla kretsloppet

MAXPULS 220 – ålder = Maxpuls

Vilopuls Denna puls varierar också från person till person. Den är det antal pulsslag hjärtat behöver slå per minut för att försörja kroppen under vila. Fysisk träning stärker hjärtats muskel, vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut mer blod per slag och vilopulsen går ned.

Blodkärl Artär – ut i kroppen - syrerikt Ven – in mot hjärtat - syrefattigt

Blodet

Frågor �Vad heter de 2 kretsloppen för blodet och hur går de? �Hur räknar du ut maxpuls? �Hur räknar du ut vilopuls? �Hur många andetag tar man ung. i vila? �Vad heter lungans minsta och viktigaste del där syret diffunderar?

Hormoner �Testosteron �Östrogen �Adrenalin �Endorfin

Värme �Kroppstemperatur 35 - 41 grader, för mycket värme eller kyla leder till kollaps och då måste man ha hjälp utifrån. �Svett: När vi tränar frigörs energi. 75 procent av den energin omvandlas till värme. Den värmereglerande funktionen kan tränas upp. En vältränad person har som regel lättare att svettas. � 60% av vår värme går ut genom huvudet, klä er varmt, vid mycket vind, något vindstoppande. �Innan man lägger sig i sovsäck, se till att bli riktigt varm

Syrets roll vid muskelarbete Syre + näring = energi Strupe – lunga – alveol – blodet – hjärtat – blodet – kroppens celler – tillbaka Ju mer syre som man kan andas in desto mer kan jag syresätta blodet Elitåkare i skidor 6 -7 liter syre/minut Normal motionär 3 -5 liter syre/minut Kan förändras genom träning.

Aerob/anaerob process Aerobt Löpning/fotboll hockey Anaerob Styrkelyft, 100 m 400 m,

Mjölksyra � Mjölksyra Vi behöver syre för att musklerna ska kunna hämta energi från fett och kolhydrater. När vi arbetar på en hög intensitet räcker inte alltid syret till, utan musklerna tvingas bilda energi utan syre. Energi frigörs då från kolhydraterna via en kemisk process som bildar mjölksyra. Mjölksyra kan bara fungera i någon minut eftersom den försurar muskeln som då måste göra sig av med mjölksyran. Detta kostar extra pulsslag från hjärtat och vi måste dra ner på tempot.

Aerobt Dynamiskt (energi kolhydrater osv) - koncentriskt - eccentriskt Anaerob Statiskt - isometriskt (energi glykogen/kreatin/mjölksyra)

Styrka �max styrka �Uthållighet dynamisk tyngdlyftare roddare statisk brottare i brygga störtloppsåkare

Intervallträning

Träning Lågintensiv träning Innebär att belastningen ligger på 50 till 70 procent av maximal syreupptagningsförmåga. Ansträngningen upplevs som "ganska lätt" till "något ansträngande" - skonsamt för kroppen. En stor del av energin hämtas då från fettdepåerna. Vill man gå ner i vikt är det bra att arbeta lättare under längre tid. Träning på lågintensiv nivå ger bra konditionsträning för otränade. Högintensiv träning Ger effektiv konditionsträning. Här ligger belastningen på 70 till 100 procent av maximal syreupptagningsförmåga. Jympan är i stora delar högintensiv träning. När du närmar dig din maxpuls orkar du bara hålla tempot i några minuter innan mjölksyran tvingar dig att slå av på takten.

Syreupptagningsförmåga Den mängd syre som hjärtat, lungorna och blodet klarar att transportera från inandningsluften ut till kroppens muskelceller. Det är det fysiologiska måttet för vår kondition. Ju mer syre och ju snabbare transport, desto högre syreupptagningsförmåga.

Näringslära - Energi Kroppen förbränner hela tiden både glykogen (omvandlade kolhydrater) och fett. I vila använder kroppen framför allt fett. Vid arbetsbelastning med låg intensitet används också mest fett. Vid högintensivt arbete däremot utnyttjas enbart glykogenet. Enligt Svenska näringsrekommendationer bör maten bestå av 55 - 60 energiprocent kolhydrater, socker är en kolhydrat och den andelen bör begränsas till högst 10 energiprocent.

Näringslära - Energi Kolhydrater 55 % Kolhydrater bryts ned till glykos, en enkel sockerart. I den formen transporteras energin i blodet ut till cellerna. Glykos lagras i levern och musklerna i form av glykogen. När bränsledepån är full lagras "överblivna" kolhydrater som fett i fettvävnaden. Kroppens depå av glykogen räcker för cirka 1 till 1, 5 timmes relativt hårt arbete. Sen är det dags att fylla på igen genom att stoppa i sig mer kolhydrater. Finns i Bröd, pasta, potatis

Näringslära - Energi Fett 30 % Energin från fett tar kroppen från de fria fettsyrorna som finns lagrade i cellerna och från de som finns lösta i blodet. Fett man inte förbrukar i energiomsättningen lagras i kroppens depåer. Allt efter behov frigörs fettsyror ur fettvävnaden för att användas av musklernas fettförbränning. Ju mer vältränad en person är, desto större är kapaciteten för fettförbränning, som kräver mycket syre. Goda och det onda fettet, viktigt med fett i rätt mängd annars får du problem med fetma

Näringslära - Energi Protein 15% Viktigt för uppbyggnad av muskelcellen. Finns i kött, fisk, ägg, linser och ärtor.

Näringslära - Energi Sug efter proteiner När vi sätter oss hungriga till bords är det proteiner vi helst vill ha. Allt eftersom måltiden fortskrider förändras våra preferenser och vi väljer kolhydrater istället. Det är ingen tillfällighet att den klassiska menyn börjar med buljong (ett proteinavkok!), fortsätter med kött och fisk för att sedan gå över till sötsaker som efterrätt.

Skillnad på kvinnor och män Försöksdjur och barn är relativt ointresserade av fett fram till puberteten och föredrar kolhydrater som energigivare och protein för tillväxten. Men sedan förändras bilden: Männen med sin större muskelmassa väljer att överäta genom att blanda fett och protein; män blir feta på "mat" som pommes frites, såser, korv, pizza och pajer. Kvinnor å andra sidan kombinerar fett med kolhydrater och blir tjocka på kombinationer som choklad, efterrätter, glass, kakor och tårta. Kvällsätning lockande, men farligt

Träningsvärk Uppstår lätt vid ovan eller hård träning, främst vid excentriskt arbete, det vill säga när muskeln arbetar på ett bromsande sätt. Träningsvärk innebär att du fått bristningar i de minsta delarna av muskeln. Lätta mjuka rörelser som stimulerar cirkulationen i muskeln påskyndar läkningen så att träningsvärken försvinner.

Krutgummor – träning ger effekt

FRÅGOR �Nämn 3 stora energikällor? �Vad är det för skillnad på lågintensiv träning och högintensiv träning? �Beskriv syrets väg in i och utur kroppen �Nämn något hormon och dess uppgift i kroppen

Repetition �Hjärta – puls – blod 220 -ålder=maxpuls �Lungorna – syretsväg Anaerob – Aerob �Skelett – bentyper – gångjärnsled knäleden – ryggraden – diskar – �Muskler hur de jobbar koncentriskt osv- typ 1 typ 2 �Skador – åtgärder �Kost – fett – protein – kolhydrater �HLR – reaktion – andning – puls