Institutionen fr pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander 32

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik • Rolf Lander: ” 32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid Göteborgs universitet…. . ” (analysen börjar på s. 10) • rolf. lander@ped. gu. se 1

Syfte 1 för institutionen: Formativ utvärdering • vilka svårigheter och möjligheter har uppsatsförfattarna i examensarbetet på speciallärar- och specialpedagogprogrammen? • Syfte 2 för kursen SPP 500: Fördjupa vissa argument från uppsatsen för att underlätta för er att välja och använda teori, design och metod. 2

UKÄ-styrt urval: • 14 uppsatser för speciallärarexamen • 18 uppsatser för specialpedagogexamen. • Populationen är alla examensarbeten som blev färdiga under läsåret 2012/13, dvs 79 st. Urvalsprocenten är således 41. 3

Gemensamma drag hos de 32 uppsatserna som pekar på en sammanhållen vetenskaplig och pedagogisk miljö: Formalia: • anslutning till forskningsetiska principer • missivbrev o. informerat samtycke • datainsamlingsguider o. mallar i bilagor • ljudinspelning och transkribering • likartade referenser o. rubriker • huvudsaklig gemensam struktur från litteraturöversikt till diskussionskapitel 4

Gemensamma drag: Innehåll (1) • nästan alla uppsatser redogör för olika s. k. specialpedagogiska perspektiv, som innebär att medicinskt-psykologiska (t. ex. benämnda kategoriska) ställs mot pedagogiska (t. ex. relationella) • referenser till litteratur av metodisk eller teoretisk art hänvisar ofta till samma verk • kvantitativa studier är sällsynta 5

Gemensamma drag: Innehåll (2) • Teoretiskt och metodologiskt dominerar sociokulturell teori och/eller hermeneutik, som hänvisas till i 27 uppsatser, dvs 84 procent. • Kvalitativa studier dominerar starkt i 84 procent av uppsatserna. 81 procent har använt intervju och/eller observation med kvalitativ analys. 6

Nästan alla uppsatser har personliga förord (motsv. ) som till c: a 90 procent är positiva till värdet av examensarbetet, men hälften uttalar sig också om möda: • ”det bidde en tumme, • lång och krokig resa, • öppet hav, • okänt hav, • motig seglats, • krävande, • upp och ned” 7

Innehållsliga foci. Antal uppsatser. • • Typ av svårigheter för elever i svårigheter - lärares syn, ej elevers (8) - elevers situation och deras lärare syn (6) - elevers situation, utan att ge lärares syn (2) 16 Skolutveckling eller kvalitetsarbete 6 Speciallärarens eller specialpedagogens roller 5 Handlingsplaner, åtgärdsprogram 2 Föräldrars o. elevers livsvärldar o deras syn på skolans bemötande 2 • Bedömning som en specifik lärarkompetens 1 • S: a 32 • • 8

Teman i analysen: Hitta något intressant att undersöka Tolka den funna empirin Anknyta egna resultat till teori och annan forskning ******************** Analysen visar små skillnader mellan programmen i problembild eller antal bra uppsatser. 9

Sammanfattning om typ av analyser Hitta något att undersöka: • Problemet med lösa tolkningsramar • Bristande relation syfte, analysenhet, urval • Bortfall i kvantitativa studier Tolka empirin på ett användbart sätt: • Nästan inga kvantitativa sambandsanalyser • Underskott på praktiskt användbara kvalitativa narrativ Anknyta egna resultat till forskning: • Gott om bidrag till den dubbla hermeneutiken • Litet intresse för lärares praktiska teorier • Transaktionell framställningsform dominerar stort 10

Problemet med lös tolkningsram Tolkningsram: (1) innehållslig teori om hur ett område bör förstås eller förklaras, (2) metodologiska riktlinjer. • En lös tolkningsram vägleder dåligt till intressant empiri (problem för 34%). T. ex. enbart allmän socio-kulturell teori utan teori för precisa områden. 11

Exempel på för lös tolkningsram både i teori och metodologi • Uppsats 15: Vad talar lärare om när de diskuterar barns behov? Litteraturgenomgång om socio-kulturell teori (mycket om maktrelationer, som föga tas upp i empirin). • Tre gruppintervjuer med lärare får handla om helt olika saker, utan styrning från forskarens sida (enbart om rörelsebehov; mest om en specifik pojke; vikten av föräldrakontakter samt resursbristen i kommunen). Det går inte att skapa ett sammanhang i empirin. 12

Exempel på bättre teoretisk och metodologisk grund • Uppsats 6: Motsvarar ett elevhälsoteam en praktikgemenskap och följer det skollagens betoning av hälsofrämjande arbete? Teori om praktikgemenskap, frirumsmodellen och salutogent arbete. Intervjuer och observationer av möten. Nyanserad fallstudie av hur laget hanterar sitt inre arbete och skolan som miljö. Bedömning av hur relevanta begreppen engagemang, gemensamma och produktiva föreställningar om arbetet samt gemensam inriktning är. 13

Design- eller analysinslag Ekholm & Lander: Nya utvärderingspraktikan. starkt induktiv ansats • generella sökbegrepp • specifika sökbegrepp • generella tankekartor • specifika tankekartor • teoribaserade prov o. enkäter med fasta svarsalt. starkt deduktiv ansats varianter av teorianknytning 14

Generella sökbegrepp (sorterar, utan stark teori) t. ex. SWOT-analys: • strenghts, • weaknesses, • opportunities, • threats. 15

Specifika sökbegrepp med teoretisk grund T. ex. i studie av upplevelser av medelåldern: • projekt o. fakticitet (viktigt begreppspar hos Sartre och Heidegger) T. ex. i en studie av relationer o. innehåll i sex- o. samlevnadsundervisning: • makt o. manipulering Ödman, P-J (1979) Giota, J & Lander, R (2004) 16

Kombination av generella och specifika sökbegrepp i analys av ledningsorganisationen hos en fristående skolkoncern: För datainsamlingen - SWOT i personalgrupper + personalenkät För analys - delvis induktiva kategorier: • Externa relationer • Interna relationer - koncernens ideologiska och teoretiska grund - utvecklingsorganisationen teoretiska sökbegrepp - driftsorganisationen enkät- plus intervjudata Bristfällig relation utvecklings- o. driftsorganisation inte ovanligt i skolor (Blossing, 2010), men nära relation förekommer också (Lander, 2009). 17

• • • Kompletterande lärarenkät om: Betingelser för vardagsarbetet Samverkan mellan kollegor Ledningskapacitet för utvecklingsarbete Ledningskapacitet i vardagsarbetet (driften) Individuell kapacitetsupplevelse • Kollektiv kapacitetsupplevelse hos personalen • (Motsv mått finns även i Olin m. fl. , 2014) 18

Tankekartor Planeringsfasen • Utgångspunkt för att söka och tolka sammanhang: Sammanfattning av min teoretiska förförståelse • Kommunikationsmedel med intresserade o. deltagare i studien • Underlag för att skapa intervjufrågor, observationskategorier, enkätfrågor Analysfasen • Skärper koherens o. logik i statistiska o. narrativa data Redovisningsfasen • Kommunikationsmedel med publiken • Underlag för granskning av validitet 19

Generella tankekartor t. ex. från ramfaktorteori: ramar planering mål process effekter t. ex. från programteori: handlingsteori (detta gör vi eller tänker vi göra) generativa mekanismer (detta tror vi arbetar för oss resp. emot oss) effektteori (detta hoppas vi på) 20

Specifika tankekartor • Modeller, matriser etc som knyter specifik teori till ett särskilt innehåll. • Tankekartan är inte teorin i sig, utan en sammanfattning av den teoretiska förståelse som vägleder en viss datainsamling eller dess analys 21

Problemram som tankekarta för utvärderingens syn på programmet Dialog och medling (Hesslefors & Lander, 2012). Facilitators’ input: content, tasks, frames, repertoares Participants’ input: generative mechanisms to be controlled or stimulated • Course process as brokering between theory-practice • The course as a temporary system • Course output: What participants learned • Course outcome: What participants can achieve together with partners • Course impact: What happened in the conflict area 22

Relationen syfte, analysenhet, urval • Problem för 23%. • Det är inte ovanligt att den verksamhet som man är intresserad av (analysenhet) inte förekommer på skolorna i urvalet eller att lärarna där inte vet vilken av jämförda alternativ de medverkat i eller i realiteten gjort något annat. • Andra studier har lyckats rekognoscera sitt undersökningsfält och riktat urvalet mot relevanta grupper. 23

Kvantitativt bortfall: • Tre av fem studier med enkätmetodik har litat helt till frivillighet i besvarandet och inte sökt upp respondenterna där de haft tid att svara. Svarsfrekvensen blev 20, 31 resp. 50 procent. • Två studier använde hela klasser och fick tid för enkätbesvarandet av rektor eller lärare. Svarsfrekvensen blev hög. 24

Mycket få sambandsanalyser • Uppsats 17 använder korstabeller för att demonstrera skillnader mellan olika räknesätt i antal rätta svar. • Ingen uppsats använder t. ex. korrelation eller variansanalys eller regression • Vanlig missuppfattning: Kvantitativa metoder handlar enbart om hur vanligt något är, men kan inte användas för att utröna mönster eller orsaksförhållanden (vilket kvalitativa metoder sägs vara bra på). 25

Sambandsanalys: Håll gärna isär skolor, försök, lärargrupper etc Lärargrupper i försök med praktik på gy: Positivt om upplevt stöd från 1 2 3 4 - projektledaren 67% 72% 64% 58% - projektgruppen 22% 54% 53% 0% - skolledningen 22% 40% 42% 58% Vilka kvalitativa data kan förklara dessa skillnader? - Varför är inte alla nöjda med projektledarnas stöd? - Vad gör projektledarna som mera sällan projektgrupp o. skolledning inte gör? - Varför upplevs projektgruppen och skolledningens stöd så olika på olika ställen? 26

Enkätmått för utvärdering av försök med coaching över ¾ år på en H-skola. (Jfr om index, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2014, s 74, app. 2 -3) • • • • Strul a. jag skolkade ofta från lektionerna b. jag kom ofta för sent till lektionerna c. jag glömde ofta det jag skulle ha med till arbetet på lektionerna d. jag var dålig på att lägga upp mitt hemarbete, det blev för lite gjort f. jag hade svårt att sitta still och jobba på lektionerna Kapacitetsupplevelse för självreglering - allmänt a. jag är bra på att lägga upp skolarbetet så att jag hinner med det b. jag klarar av att planera veckans arbete så att jag vet vad jag skall göra f. jag lyckas planera tiden för mitt skolarbete på ett bra sätt Kapacitetsupplevelse för självreglering - kommunikation e. jag är bra på att visa en skolkamrat hur hans/hennes arbete kan bli bättre g. jag är bra på att diskutera med lärare om arbetsuppgifter jag gjort färdiga h. jag är bra på att förklara för mina föräldrar vad jag arbetar med i skolan 27

Förändringar över perioden (medelvärdesdifferenser) 28

Samband med social bakgrund: Ett slags mått: Kulturellt kapital (näraliggande Bourdieus begrepp). Komplettering av skolverkets SALSA-analys: Betingande faktorer Föräldrars utbildning Född utomlands Kön Generativ mekanism Överföring av kulturellt kapital Effekt Meritvärde Resultat: Kulturellt kapital viktigare än föräldrars utbildning, men samverkar med den senare. Utländsk bakgrund är negativt för meritvärdet, men positivt om föräldrarna har överfört kulturellt kapital. Kön relativt betydelselöst. (Hansen & Lander, 2009) 29

Hur kan mäta överföring av kulturellt kapital? Enkätfrågor till elever i åk 9 (index) Hur ofta gör någon av dina föräldrar detta? (Femgradig skala från aldrig till ofta) • diskuterar politik med dig • diskuterar samhälls- eller miljöfrågor med dig • pratar med dig om böcker, filmer eller tv-program • hjälper dig att förstå saker du tycker är svåra i skolarbetet 30

Förslag att diskutera nästa gång: • Pröva fallstudier • Pröva programteori • Pröva praktiskt användbara narrativ 31

Referenser • Blossing, U. (2010): Viktiga rum och tider när skolor vill förbättra undervisningen för eleverna; i Ekholm, M; Lund, T, Roald, K & Tislevoll, B (red): Skoleutvikling i praxis. Oslo: Universitetsforlaget. • Djurfeldt, G; Larsson, R & Stjärnhagen, O (2014): Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra uppl. Lund: Studentlitteratur. • Ekholm, M & Lander, R: Nya utvärderingspraktikan. Nedladdat 1/9 2014 från http: //www. ufn. gu. se/samverkan/vara_verktyg/Utvardering/ • Giota, J & Lander, R (2004): Samtal och undervisning om sex och samlevnad. Projekterfarenheter och personaleffekter i tre kommuner i Västra Götalandsregionen. IPD-rapport, nr 2004: 08. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. • Hansen, M & Lander, R (2009): Om statens verktyg för skoljämförelser: Vem vill dansa SALSA? Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 14 nr 1 s 1– 22. • Hesslefors, E & Lander, R (2012): Laboratory for dialogue. Program theory for a course about dialogue and mediation in international conflicts. Stockholm: Folke Bernadotte Academy. • Lander, R. (2009): Mobilisering av teknologi och organisation för skolans mål och tid; i Foss Lindblad, R. & Lander, R. (red): Att säkra det osäkra – reflektion och makt i skolans utvärdering. Lund: Studentlitteratur. • Olin, A; Lander, R; Blossing, U; Nehez, J & Gyllander, L (2014). Processledare för skolutveckling…. . RIPS-rapport nr 5. Göteborgs universitet: IPS. • Ödman, P-J (1979). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: AWE/Gebers. 32