Fakta om fisk Innehll Information om fiskarter Tillred

Fakta om fisk

Innehåll Information om fiskarter Tillred mat av din fisk

Information om fiskarter

Stör (Atlantisk stör) Primitiv och långlivad Senaste observationer i Finland på 1930 talet, mycket utrotningshotad i hela Europa. En stör fångad 2014 på Åland, härstammar från utplanteringar gjorda i Litauen Näring: bottendjur Värdefull svart rom, dvs. kaviar 100 -300 cm, Finlands största 152 kg och 265 cm Skäggtömmarna mellan nosens spets och främre halvan av munnen Utbredning

Rysk stör Primitiv och långsamt växande Hemmahörande i Svarta havet och Kaspiska havet Ryssarna har utplanterat den i Östersjön Näring: bottendjur Producerar värdefull kaviar 100 -150 cm Skäggtömmarna närmare nosen än munnen Utbredning

Lax Finlands största fiskart Två former: havs- och insjölax Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk En vandringsfisk som på hösten stiger upp i vattendragen för att leka 3 -7 kg, till och med 25 kg Få prickar under sidolinjen Utbredning Stjärtspolen smal

Öring Laxfisk Tre olika former: havs-, insjö- och bäcköring Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk Vandringsfisk, som leker i mindre vattendrag än laxen 1 -5 kg, till och med 10 kg Rikligt med prickar under sidolinjen Utbredning Stjärtspolen kraftig

Harr Laxfisk Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 250 -400 g, till och med 2 kg Utbredning Stor segelliknande ryggfena

Röding Laxfisk Världens nordligaste insjöfisk Trivs i rena och mycket kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk Leker på hösten 0, 1 -2 kg, till och med 8 kg Utbredning

Kanadaröding Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Utplanteras för fiske i Enare träsk Har inte lyckats fortplanta sig i Finland 1 -3 kg, till och med 10 kg Utbredning

Bäckröding Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Utplanteras för att fiskas En skadlig konkurrent till vår inhemska öring 0, 5 -2 kg Utbredning

Regnbåge Kallas också regnbågslax Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Odlas till matfisk Planteras ut för att fiskas Kan inte fortplanta sig i Finland 1 -3 kg, till och med 10 kg Utbredning

Nors Stimlevande laxfisk Trivs i kalla och rena vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 10 -15 cm, till och med 30 cm Utbredning Fettfena, typisk för laxfiskar Vassa stora tänder

Sik Mångformig laxfisk Vandringsfisk Trivs i kalla och rena vatten Näring: insekter, bottendjur och djurplankton Leker på hösten 0, 5 -3 kg, till och med 8 kg Övre käken längre än undre käken Utbredning

Siklöja Laxfisk som lever i stim Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och plankton Leker på hösten 10 -20 cm Den ekonomiskt viktigaste insjöfisken Undre käken är längre än övre käken Utbredning Fettfena, typisk för laxfiskar

Gädda Rovfisk Allmän i alla vatten Näring: fisk Leker på våren 1 -5 kg, till och med 20 kg Populär bland fritidsfiskare Utbredning

Strömming En i Östersjön levande underform av sill Näring: plankton Största delen leker på våren, en del på hösten 15 -20 cm, till och med 50 cm Finlands viktigaste fångstfisk Ingen sidolinje Utbredning Ryggfenan framför bukfenan

Vassbuk Heter skarpsill i Sverige Lever ute på öppet vatten i Östersjön Näring: plankton Leker ute på öppet vatten 10 -15 cm Viktig fisk för yrkesfiskarna Utbredning Ryggfenans främre kant i linje med bukfenan Vassa fjäll på buken Ingen sidolinje

Staksill Atlantkusten och stora floder Näring: djurplankton Leker i flodmynningar 25 -40 cm Vandrar alltid nu och då till finska vatten Utbredning 6 -10 mörka fläckar på övre delen av sidan

Mört Lever i stim, bekant för de flesta Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15 -25 cm, till och med 1 kg Rött öga 42 -45 fjäll längs sidolinjen Utbredning

Stäm Hör till mörtfiskarna Lever i strömmande rena vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15 -25 cm 48 -53 fjäll längs sidolinjen Utbredning

Färna Hör till mörtfiskarna Lever längs kusten och i frodiga strömmande vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 20 -40 cm Utbredning Utåtbuktande analfena 44 -46 fjäll längs sidolinjen

Id Hör till mörtfiskarna Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 0, 5 -1, 5 kg, till och med 3 kg Utbredning Inåtbuktande analfena 53 -61 fjäll längs siolinjen

Elritsa Den mest utbredda mörtfisken Längs kusten och i rena strömmande vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 4 -7 cm Utbredning

Braxen Hör till mörtfiskarna Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: bottendjur och växter Leker på våren 1 -2 kg, till och med 10 kg Tidigare en viktig matfisk Ögats diameter mindre än avståndet från ögats främre kant till nosspetsen 51 -60 fjäll längs sidolinjen Utbredning Analfenan har 26 -30 fenstrålar

Sarv Hör till mörtfiskarna Gillar varma och näringsrika vatten Näring: växter och bottendjur Leker på våren 15 -25 cm Utbredning 40 -45 fjäll längs sidolinjen Buk-, anal-, och stjärtfenan klarröda

Asp Hör till mörtfiskarna Jagar i strömmande vatten Näring: fisk Leker på våren 40 -70 cm Har långsamt ökat i antal Utbredning Stjärten stor och djupt fårad Stor mun 65 -75 fjäll längs sidolinjen Inåtbuktande analfena

Sutare Mörtfisk som trivs på bottnen Gillar varma och näringsrika vatten Näring: bottendjur Leker på våren 25 -45 cm Mörk grönskiftande färg Alla fenor är rundkantade Utbredning

Sandkrypare Mörtfisk som trivs i stim I strömmande vatten Näring: bottendjur Leker på försommaren 9 -13 cm Skäggtömmar vid mungipan Utbredning

Löja Mörtfisk som trivs i stora stim Alla typers vatten Näring: djurplankton och insekter Leker på försommaren 9 -13 cm Utbredning Ingen fettfena 46 -53 fjäll längs sidolinjen

Björkna Hör till mörtfiskarna Gillar övergödda vatten Näring: bottendjur Leker på försommaren 15 -25 cm Utbredning Analfenan har 22 -26 fenstrålar Stort öga, diametern samma som avståndet mellan nosen och ögat 43 -48 fjäll längs sidolinjen

Faren Hör till mörtfiskarna Lever i näringsrika sjöar, ute på fjärdarna Näring: djurplankton Leker på våren 25 -35 cm Utbredning Lång analfena 37 -46 fenstrålar Munnen uppåtriktad 67 -75 fjäll längs sidolinjen

Vimma Hör till mörtfiskarna Längs kusten och kustnära vattendrag Näring: insekter och bottendjur Leker i vattendragen på våren 25 -35 cm Utbredning Ingen fettfena jmf. sik Munnen under nosen 57 -63 fjäll längs sidolinjen Analfenan har 20 -24 fenstrålar

Skärkniv Mörtfisk som trivs i ytvattnen Fåtalig, påträffas längs östra Finska vikens kust och insjövatten Näring: insekter och djurplankton Leker på försommaren 25 -40 cm Utbredning Liten ryggfena långt bak Munnen uppåtriktad Lång segelliknande bröstfena Sidolinjen är kurvig

Ruda Mörtfiskarnas ”survivor” I näringsrika sjöar och dammar Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren 10 -35 cm Utbredning I den rundkantade ryggfenan 17 -25 fenstrålar Brun Inga skäggtömmar 31 -35 fjäll längs sidolinjen I analfenan 7 -11 fenstrålar

Silverruda En invasiv art som sprider sig kraftigt Näringsrika havsvikar Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren 10 -35 cm Utbredning I den rundkantade ryggfenan 17 -25 fenstrålar Silverglänsande Inga skäggtömmar 27 -32 fjäll längs sidolinjen I analfenan 7 -11 fenstrålar

Karp Mörtfisk som har utplanterats på många håll i världen Trivs i varma och näringsrika vatten Utbredning Näring: bottendjur och växter Förökar sig inte i Finland, alla fiskar är utplanterade 35 -60 cm, Skäggtöm till och med 20 kg Mängden stora fjäll varierar Ryggfenan har 20 -25 fenstrålar Stjärtfenan har 8 fenstrålar

Grönling Bottenfisk som lever på grunda stränder Behöver rena och syrerika vatten Näring: bottendjur Leker på våren 10 -15 cm Utbredning

Mal Europas största insjöfisk De sista observationerna i Finland på 1860 -talet Trivs i grumliga och varma vatten Näring: fisk Leker på våren 60 -150 cm Utbredning

Näbbgädda Lever i havets ytskikt Näring: fisk Leker på försommaren, inga observationer av lek i Finland 50 -75 cm Gröna ben Utbredning

Mindre havsnål Trådlikt smal Lever i tångbältet vid stränderna Näring: djurplankton Utbredning Leker på försommaren, hanen bär äggen med sig 10 -25 cm Saknar stjärtfena

Tångsnälla / Kantnål Den andra representanten av havsnålarna Lever i tångbältet vid stränderna Näring: djurplankton Utbredning Leker på våren, hanen bär på äggen tills de kläcks 15 -25 cm Lång nos Stjärtfena

Storspigg En av de talrikaste fiskarna längs kusten Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 4 -7 cm Utbredning Tre taggar på ryggen

Småspigg Den mest utbredda av de taggfeniga fiskarna Näring: djurplankton och bottendjur Leker på sommaren Utbredning Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 3 -5 cm 7 -12 taggar på ryggen, oftast nio

Tångspigg Taggfenig fisk som lever i tångbältet Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren Utbredning Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 8 -15 cm 14 -15 taggar Lång fenspole

Stensimpa Bottenfisk som lever på grunda stenstränder Behöver syrerika och rena vatten Näring: bottendjur Leker på våren Hanen sköter om ynglen 5 -10 cm Utbredning

Oxsimpa Kväkande tagghög Bottenlevande fisk som lever på djupa stenstränder Näring: bottendjur och fisk Leker tidigt på våren 10 -15 cm Stor tagg på främre gällocket Utbredning

Hornsimpa Bottenfisk som trivs i kalla och djupa vatten Näring: bottendjur och fisk Leker på vintern Speciell blågrön rom I sjöar 9 -15 cm, i havet 20 -30 cm Utbredning Fyra benknölar på huvudet (på havsområdet)

Rötsimpa Vår största simpa Bottenfisk som lever i kalla vatten Näring: fisk och bottendjur Leker på vintern 20 -30 cm Utbredning På bakre ryggfenan sneda ränder Främre gällockets tagg kortare

Sjurygg Vår rundaste fisk Bottenlevande fisk som trivs i kalla vatten Näring: fisk och bottendjur Leker på våren 10 -15 cm Fiskens rom, kallad stenbitsrom, är populärt i Sverige och Danmark Utbredning Bukfenorna omvandlade till sugkoppar

Abborre Finlands nationalfisk Vår vanligaste fisk Näring: bottendjur och fisk Leker på våren 0, 2 -1 kg, till och med 3 kg Hör till våra viktigaste fångstfiskar Utbredning

Gers Abborrfisk Trivs i bottennära vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15 -25 cm För 100 år sedan exporterades levande gers till St Petersburg som en stor delikatess Utbredning Ryggfenorna har växt ihop

Gös Abborrfisk Trivs i bottennära vatten Näring: bottendjur och fisk Leker på våren 1 -3 kg, till och med 14 kg Ökat i antal under senare år Utsökt och eftertraktad matfisk Utbredning Ryggfenorna åtskilda

Tejstefisk Fisk som lever vid grunda stränder och rör sig om natten Näring: bottendjur Utbredning Leker på vintern Den kan lämna vattnet och gömma sig under stenar och sjögräs i flera timmar 15 -25 cm Vid ryggfenans rot 9 -12 svarta fläckar Separat stjärtfena

Tobiskung Spolformad fisk som lever på sandbottnar Lever nedgrävd i sanden under dagarna Näring: fisk Leker under högsommaren 20 -30 cm Betydande fångstfisk i Atlanten Utbredning Mörk fläck framför ögar Två tänder mitt i gommen

Kusttobis / Blåtobis Spolformad fisk som lever på grunda sandbottnar Lever under dagen nedgrävd i sanden Näring: djurplankton Leker hela sommaren 10 -15 cm Inga tänder mitt i gommen Utbredning

Svart smörbult Den största av våra ursprungliga smörbultar Bottenfisk som lever i nedre delarna av tångbältet Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen sköter om rommen 6 -10 cm Utbredning

Lerstubb Vår minsta fisk Lever på mycket grunda sand- och lerbottnar Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen vaktar rommen 3 -4 cm Utbredning Ryggfenorna nära varann Vid stjärtroten en tvärgående fläck

Sandstubb Den rikligast förekommande fisken i familjen smörbultar Lever på grunda sand- och lerbottnar Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen vaktar rommen 4 -5 cm Utbredning Ryggfenorna tydligt avskilda

Svartmunnad smörbult Invasiv art som håller på att sprida sig i Finland Hemmahörande i Svarta havet och Kaspiska havet Utbredning Bottenfisk som lever i nedre delarna av tångbältet Näring: bottendjur och fisk Leker på sommaren 10 -20 cm Svart fläck

Makrill Snabb simmare som lever i världshaven Förirrar sig regelbundet till Finland Näring: fisk Leker på sommaren ute på öppet vatten 25 -40 cm Utbredning

Tånglake Bottenlevande fisk som trivs i haven i norr Näring: bottendjur och fisk Tånglaken har grönt skelett Leker på hösten Föder levande ungar på midvintern (äggen kläcks och ungarna utvecklas inom moderns kropp) 15 -30 cm Utbredning Ryggfenan smälter samman med stjärtfenan

Spetsstjärtat långebarn Bottenlevande fisk som lever i mycket kalla och djupa vatten Gräver en tunnel på mjukbottnar Näring: bottendjur Leker på vintern 20 -30 cm Utbredning Separat stjärtfena

Torsk Havsfisk Allätare Trivs i bottennära vatten Fortplantar sig i Östersjöns djupvatten 2 -10 kg, till och med 25 kg skäggtöm Utbredning Tre ryggfenor

Lake Lever på bottnen Trivs i djupa och kalla vatten Näring: bottendjur och fisk Leker mitt på vintern i februari 1 -5 kg, till och med 10 kg Midvinterns stora fiskdelikatess Skäggtöm Utbredning Separat stjärtfena

Ål Lever på bottnen och rör sig i skymningen och på natten Vandringsfisk Leker i Sargassohavet Växer sig vuxen i våra vatten 0, 5 -2 kg, till och med 5 kg och 1, 5 m Vår överlägset fetaste fisk Utbredning

Flundra Mästare på att kamouflera sig Näring: bottendjur Leker på våren Bestånden på nedgång 20 -30 cm, till och med 50 cm och 1 kg Utmärkt matfisk Utbredning Slank form Analfenan har 35 -46 fenstrålar

Piggvar Världshavsfisk, fåtalig hos oss Näring: fisk 25 -40 cm, i världshaven 10 kg Utmärkt matfisk Ryggfenan börjar framför munnen Rund form Utbredning

Flodnejonöga Rundmun Den suger sig fast i sidan eller gälarna på fiskar och suger sin näring från dem Växer upp i havet, stiger på hösten upp i vattendragen för att leka Larverna, som kallas linål, lever i vattendragen i 3 -5 år innan de vandrar ut i havet Havsvandringen räcker 1 -3 år Utbredning

Bäcknejonöga Små bäckar och åars övre lopp Näring: bakterier, alger och bottendjur Larverna lever 4 -6 år på bäckens botten innan de byter form Leker på våren 12 -15 cm Utbredning

Flodkräfta Den ursprungliga europeiska kärftarten Näring: insekter och bottendjur Det exporterades mycket flodkräftor från Finland i början av 1900 -talet Kräftpesten har utplånat bestånden på många ställen Kräftfisket börjar varje år 21. 7. klockan 12. 00 Utbredning Taggar på pansaret

Signalkräfta Kommer från Nord-Amerika Näring: insekter och bottendjur Tåligare mot kräftpest än flodkräftan Infördes i Finland år 1967 Fångsterna på starkt uppgång Tävlar med inhemska flodkräftan om livsutrymme Utbredning Vit fläck på saxen

Diaserien har finansierats medel från Jord- och skogsbruksministeriets fiskevårdsanslag Centralförbundet för fiskerihushållning Ombrytning: Malin Lönnroth Layout: Anu Välitalo