2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhlsoarbetet
2019 Friluftsliv och naturupplevelser – viktiga resurser i folkhälsoarbetet
Sveriges friluftslivspolitik ” Att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Övergripande mål för friluftspolitiken Regeringens skrivelse 2012/13: 51 God kunskap om friluftslivet Tillgänglig natur för alla Friluftsliv för god folkhälsa Ett rikt friluftsliv i skolan Mål för friluftslivspolitiken Skyddade områden som resurs för friluftslivet Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Starkt engagemang och samverkan Allemansrätt Attraktiv tätortsnära natur Tillgång till natur för friluftsliv
Sveriges folkhälsopolitik ” Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Nationellt mål för folkhälsopolitiken, En utvecklad folkhälsopolitik, Prop 2017/18: 249 Målområden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Det tidiga livets villkor Kunskaper, kompetenser och utbildning Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor Kontroll, inflytande och delaktighet En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
” Friluftsliv – vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling Foto: Niklas Karlsson, Johan Andersson, Scandinav Bildbyrå
Det vardagsnära friluftslivet
Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16– 84 år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Folkhälsomyndigheten
Friluftsaktiviteter med högst deltagande Badat utomhus i sjö eller hav Haft picknick eller grillat i naturen Plockat bär Solbadat Promenerat med hunden Varit ute i skog och mark Plockat svamp Nöjes- och motionspromenader Arbetat i trädgård Studerat växter, djur, fågelskådning Joggat/sprungit i terräng Källa: Fredman P et al (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket Cyklat på vägar
Naturkontakt kan ge fler hälsovinster • Reducera stress • Stärka den kognitiva förmågan • Förbättra den psykiska hälsan • Underlätta social interaktion • Främja fysisk aktivitet Källa: Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Folkhälsomyndigheten 2018
Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, som tar hänsyn till både nivå och fördelning. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Individ Befolkning
Utövandet skiljer sig åt Grupper med högst andel friluftsaktiva • • • Alla 55 -74 år Kvinnor 16– 54 -år Män 65 år och äldre Inrikes födda Eftergymnasialt utbildade Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva • • • Alla 16– 24 år, 85+ Män 16– 54 år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Förgymnasialt utbildade Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren 2008– 2014 (*2012– 2014 ). Källa: SCB: s undersökningar av levnadsförhållanden/EUStatistics on Income and Living Conditions
Vi har olika förutsättningar
Vem bär ansvar?
Hälsans bestämningsfaktorer
” Samverkan och en medveten samhällsplanering ger förutsättningar för ett hållbart friluftsliv.
MELLANSIDA PRESENTATIONEN NEDAN HAR IDENTISKA BILDER MED DEN OVAN, MEN I EN ANNAN ORDNINGSFÖLJD – VÄLJ DEN SOM PASSAR BÄST
2019 Friluftsliv och naturupplevelser – viktiga resurser i folkhälsoarbetet
Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, som tar hänsyn till både nivå och fördelning. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Individ Befolkning
Hälsans bestämningsfaktorer
Vem bär ansvar?
Vi har olika förutsättningar
Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16– 84 år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Folkhälsomyndigheten
Sveriges folkhälsopolitik ” Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Nationellt mål för folkhälsopolitiken, En utvecklad folkhälsopolitik, Prop 2017/18: 249 Målområden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Det tidiga livets villkor Kunskaper, kompetenser och utbildning Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor Kontroll, inflytande och delaktighet En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Sveriges friluftslivspolitik ” Att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Övergripande mål för friluftspolitiken Regeringens skrivelse 2012/13: 51 God kunskap om friluftslivet Tillgänglig natur för alla Friluftsliv för god folkhälsa Ett rikt friluftsliv i skolan Mål för friluftslivspolitiken Skyddade områden som resurs för friluftslivet Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Starkt engagemang och samverkan Allemansrätt Attraktiv tätortsnära natur Tillgång till natur för friluftsliv
” Friluftsliv – vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling Foto: Niklas Karlsson, Johan Andersson, Scandinav Bildbyrå
Det vardagsnära friluftslivet
Friluftsaktiviteter med högst deltagande Badat utomhus i sjö eller hav Haft picknick eller grillat i naturen Plockat bär Solbadat Promenerat med hunden Varit ute i skog och mark Plockat svamp Nöjes- och motionspromenader Arbetat i trädgård Studerat växter, djur, fågelskådning Joggat/sprungit i terräng Källa: Fredman P et al (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket Cyklat på vägar
Naturkontakt kan ge fler hälsovinster • Reducera stress • Stärka den kognitiva förmågan • Förbättra den psykiska hälsan • Underlätta social interaktion • Främja fysisk aktivitet Källa: Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Folkhälsomyndigheten 2018
Utövandet skiljer sig åt Grupper med högst andel friluftsaktiva • • • Alla 55 -74 år Kvinnor 16– 54 -år Män 65 år och äldre Inrikes födda Eftergymnasialt utbildade Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva • • • Alla 16– 24 år, 85+ Män 16– 54 år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Förgymnasialt utbildade Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren 2008– 2014 (*2012– 2014 ). Källa: SCB: s undersökningar av levnadsförhållanden/EUStatistics on Income and Living Conditions
” Samverkan och en medveten samhällsplanering ger förutsättningar för ett hållbart friluftsliv.
- Slides: 29
