1. Anlag 2. Genotyp och fenotyp 3. Korsningsscheman Befruktning går till så att en spermie tränger in i en äggcell. Spermien tar med sig 23 kromosomer och äggcellen innehåller 23 kromosomer. Människan har 23 kromosompar. Det betyder att den nya varelsen får hälften av sina anlag från sin pappa och hälften från sin mamma.
Anlag är ett annat ord för gener. Vi har exempelvis anlag för hårfärg, ögonfärg, längd, vikt, muskelmassa och kondition. Olika anlag är olika ”starka”. Därför delar vi upp dem i vikande anlag och dominanta anlag. 1. Anlag 2. Genotyp och fenotyp 3. Korsningsscheman
Du har alltså två anlag för din ögonfärg. Ett från din mamma och ett från din pappa. Anlaget för bruna ögon är dominant. Det är ”starkast”. Anlaget för blå ögon är vikande. Det är ”svagast”. 1. Anlag 2. Genotyp och fenotyp 3. Korsningsscheman
Fenotyp kallas det vi ser av anlagen. Det anlag som uttrycks. Genotyp är de anlag som faktiskt finns. Både det vikande och det dominanta. 1. Anlag 2. Genotyp och fenotyp 3. Korsningsscheman