VETENSKAPLIGA RAPPORTER Emelie Stenman emelie stenmanmed lu se

VETENSKAPLIGA RAPPORTER Emelie Stenman: emelie. stenman@med. lu. se

ATT SKRIVA VETENSKAP Ofta komplicerade ämnen Siffror, statistik Upplägg kan sällan påverkas Liten konstnärlig frihet Begränsad målgrupp Språket är underordnat budskapet!

VETENSKAPLIGA TEXTER ≠ SKÖNLITTERATUR ”In many ways, medical writing is its own worst enemy. The reason is that the better the writing, the more invisible it becomes. In contrast to literary writing, where the writing itself is in the foreground and to be enjoyed for its own sake, the aim of medical writing is to transmit complex information and key messages to the reader as unobtrusively as possible” [Stephen de Looze]

MÅLGRUPP Vilken är målgruppen för ett ST-arbete? För en vetenskaplig artikel? För en etikansökan?

FINISHED FILES ARE THE RESULT OF YEARS OF SCIENTIFIC STUDY COMBINED WITH THE EXPERIENCE OF YEARS.

DEFINIERA DIN MÅLGRUPP Tips: föreställ dig en specifik läsare Foto: skippyjon

VISA RESPEKT • Visa respekt mot läsaren: var tydlig, kom ihåg att redaktörer, reviewers, forskare och läkare ofta är experter på sitt område men att de kan ha en begränsad kunskap i ditt ämnesområde. • Var inte rädd för att vara övertydlig.

VETENSKAPLIGA RESULTAT ÄR NYHETER… Lär av journalisterna: - Hålla sig till ämnet - Korta meningar - Enkla uttryck Lästips: Expressen: ”gatuspråkets universitet för folket” [Språktidningen nr 5 2009; Googlebart]

VISA RESPEKT Visa respekt mot läsaren: var tydlig, kom ihåg att redaktörer, reviewers, forskare och läkare ofta är experter på sitt område men att de kan ha en begränsad kunskap i ditt ämnesområde. ”Lätt att förstå” är inte nog. Målet måste vara ”omöjlig att missförstå”.

Hmm, här var något intressant!

ENGAGEMANG • • Om du finner ett botemedel mot ebola får du in artikeln i Science utan ansträngning. Om du INTE gör det (d. v. s. de flesta av oss) krävs ansträngning för att få läsaren intresserad. Låt ditt engagemang lysa igenom Undvik: ”Detta arbete är en obligatorisk del i specialistexamen”

INNAN DU BÖRJAR SKRIVA ”Ställtid” "Ställtid är den tid det tar att ställa i ordning, ställa till rätta så att man sedan kan börja göra något. ", skriver Bodil Jönsson. Alltså, innan du kan tillgodogöra dig allt du läst i din tentabok och skriva ner en klurig rapport måste du helt enkelt smälta det först. Och kanske skura toaletten, spela dataspel eller något annat medan du gör det. Lätta eller roliga saker har kort eller ingen ställtid, tråkiga eller svåra saker har lång. ” [Bodil Jönsson, Tio tankar om tid]

ATT GÖRA UNDER STÄLLTIDEN: Börja med disposition Skriv enstaka meningar under olika rubriker – strunta i om det blir bra Fixa snygga formatmallar, försättsblad Gör tabeller och figurer

AVSPARK: EN SAMMANFATTANDE MENING Börja skriva när du har ett färdigt resultat Sammanfatta - resultaten i en tydlig mening: omkring 10– 14 ord ska innehålla ett verb ska inte vara en titel ska inte vara en fråga. [Fored & Bonamy, Läkartidningen nr 15 2013]

EXEMPEL Ischemisk stroke i råtta ökar endotelinkontrakationen i ipsilaterala cerebrala artärer

Struktur och innehåll VETENSKAPLIG RAPPORT/ARTIKEL

STRUKTUR: IMRAD Introduction Method Results (and) Discussion Svarar på: • Varför gjorde vi studien? • Vad gjorde vi? • Vad fann vi? • Vad har det för betydelse? [Fored & Bonamy, Läkartidningen nr 15 2013]

SKRIVPLAN Varför gjorde vi studien? - Endotelinreceptorer har visat sig öka vid olika sjukdomar, en ökning efter ischemisk stroke kan innebära försämrat blodflöde. Vad gjorde vi? - Vi har gjort en strokemodell i råtta och efteråt analyserat artärerna funktionellt och molekylärt. Vad fann vi? - Vi fann en ökad endotelinkontraktion samt en ökad mängd receptor-m. RNA. Vad har det för betydelse? - En ökad kontraktion i hjärnans artärer efter stroke kan ytterligare försämra blodförsörjningen och resultera i större hjärnskada.

STRUKTUR ST-ARBETE Titel Sammanfattning Introduktion (Bakgrund) Material och metod Resultat Diskussion Referenser

TITEL § Kort och informativ § Titel (och undertitel) ska tala om vad texten/dokumentet handlar om § Sökord

SAMMANFATTNING § Cirka 250 ord § Skrivs ofta sist § Rekommenderad fördelning av innehåll: Inledning, syften 10% Huvudsyfte, problem Material och metod 30% Studiedesign, viktiga metoder Resultat 40% Resultat som är relevanta för budskapet Slutsatser/diskussion 20% ”Take-home message”

INTRODUCTION: LITTLE ET AL. § § § Hur är introduktionen strukturerad? Känns upplägget logiskt? Är introduktionen lagom lång? Är introduktionen lätt att förstå? Om inte, varför? Är meningarna lagom långa? Framgår det att studien är viktig? Finns det engagemang? Behöver det finnas?

INTRODUKTION: VANLIG STRUKTUR § § Först ett perspektiv: problemet sätts in i sammanhang Tidigare studier – egna och andras Tidigare studier – styrkor/svagheter Syfte Förkortningar skrivs ut första gången: hela uttrycket + förkortning inom parantes. …angiotensinreceptorblockare (ARB). I resten av dokumentet bara ARB ü

INTRODUKTION ü Glöm inte att alltid betona varför en studie eller aktivitet är viktig! T. ex. många drabbade av en viss sjukdom, allvarlig sjukdom, sjukdomen leder till stora samhällskostnader.

INTRODUKTION - SYFTE § Ofta sist i introduktionen § Om man vill kan man lägga in studiedesignen – kopplar ihop med material och metod. - Vi har gjort en retrospektiv journalstudie för att undersöka om kvalificerad rådgivning kan minska antalet remisser till alkoholmottagning. ©dpcdsb. org

METHOD: LITTLE ET AL. Hur är metoden strukturerad? Är metoden lätt att förstå? Varför/varför inte? Hur har författarna försökt underlätta för läsaren? Går det att göra om studien genom att läsa metoden?

MATERIAL OCH METOD: VANLIG STRUKTUR • Studiedesign (rekrytering, målgrupp, inklusions/exklusionskriterier) • Etiska övervägandanden • (Randomisering, blindning) • Procedur – insamling av data, mätmetoder • Utfallsmått: primärt och sekundära • Statistik, analysmetod

MATERIAL OCH METOD – EN KOKBOK § Tillräckligt med detaljer och referenser för att andra ska kunna utvärdera studien och även repetera den

PATIENTER Ålder, kön, födelseland, längd, BMI, annat av betydelse Varifrån rekryterades patienterna? Hur gjordes urval? Slumpmässigt? Inklusions-/exklusionskriterier Indikatorer: hur definierades diabetes? 30

PROCEDUR Kronologisk ordning Tester: reliabilitet och validitet (vid t. ex. mätmetoder, enkäter) Eventuellt argument för val av metod antaganden Eventuellt referenser

STATISTIK Eventuell styrkeberäkning (power) Signifikansnivå (ofta p < 0, 05) Statistisk metod Eventuellt analysprogram

HJÄLP LÄSAREN: ÅTERKOPPLA GÄRNA TILL SYFTET För att ta reda på hur många i upptagningsområdet som hade förmaksflimmer… Gärna underrubriker 33

RESULTAT § § Rekryteringen – hur gick det? Svar på frågeställningarna Eventuella subgruppsanalyser/andra ”biresultat” Eventuell biverkningsrapportering ü Det ska finnas metoder till alla resultat ü ”Signifikant” betyder statistiskt signifikant ü Torr och faktaspäckad

RESULTAT Tabeller och grafer är fokus Texten vägleder läsaren i tolkningen av tabeller och grafer Presentera tabell för tabell

RESULTAT Konsekvens i strukturen Material och metoder Resultat Procedur 1 Resultat 1 Procedur 2 Resultat 2 36

RESULTAT: HUR KAN DU HJÄLPA LÄSAREN? Tvåhundratrettiosex patienter rekryterades initialt till studien, varav 161 uteslöts på grund av uppfyllda exklusionskriterier. Återstående 75 patienter randomiserades till 1) Placebo (n=25), 2) 5 -Loxin (100 mg/dag; n=25) eller 3) 5 -Loxin (250 mg/dag; n=25). I placebogruppen fullföljde 23 patienter behandlingen. I den första behandlingsgruppen (100 mg/dag) fullföljde 24 patienter behandlingen och i den andra behandlingsgruppen (250 mg/dag) fullföljde 23 patienter behandlingen.

RESULTAT

RESULTAT § Var konsekvent i formen när du presenterar data § Blanda inte %, kvoter och siffror i onödan: ”En tredjedel gick ner i vikt, medan 47 patienter behöll baselinevikten och 33% ökade i vikt. ” § Inte 1. 56 i tabell och 1. 6 i text

DISKUSSION • • • Resultatet med andra ord Jämförelse med andra studier Styrkor och svagheter med studien Mekanismer Slutsatser/konklusion –eventuella nya frågeställningar som bör studeras

DISKUSSION – SVAGHETER OCH STYRKOR § Erkänn alltid svagheterna med studien men betona även styrkorna. § När du nämner svagheterna, försök även analysera vad de har för betydelse för resultaten. T ex non-differential bias saknar betydelse för resultaten.

REFERENSER § Välj ett referenssystem och använd det konsekvent, t ex Vancouver ([1] i texten för referens nummer 1 i källförteckningen) Referensprogram: § End. Note, End. Note Web (bra men kostar) § Mendeley, Zotero (gratis)

SEMIKOLONETS DAG 6: e februari Aldo Manuzios dödsdag 1515 Aldo uppfann 2 saker: - Kursiv stil och - Semikolon Lycka till!

LYCKA TILL!