Det vetenskapliga tnkandet Revolution Att problematisera ett begrepp

Det vetenskapliga tänkandet Revolution?

Att problematisera ett begrepp • Uttrycket förekommer under 1930 -talet • Den ideologiska kontexten: den materialistiska/marxistiska bakgrunden • Thomas Kuhns paradigmskifte kräver begreppet ”revolution” • Det externalistiska perspektivet • Ett evolutionärt perspektiv redan under 1910 -talet • Revolutionen: en konstruktion?

Idéströmningar: det kognitiva perspektivet • Aristotelism (empirism) • Platonism (matematikens betydelse; Pythagoras) • Epikureism/Lucretius (atomism) • Huvudfrågan: vad visste man? • Kausalitet

Det sociala och kulturella perspektivet • Vetenskap som praktik och som kultur • - ny fråga: hur visste man? • Användning av vetenskapliga resultat (Bacons ”Kunskap är makt”. ) • Funktion, process istället för kausalitet

Nya premisser • • Observationer, experiment, metod (hypotetisk-deduktiv) Kvalitativa begrepp avfärdas Teleologiskt tänkande: mindre viktigt Vetenskapens matematisering • Ny världssyn ersätter den aristoteliska/ptolemeiska världssynen • Mekanistiskt perspektiv deismen under 1700 -talet • Redovisningen av iakttagelsen: fakta, inte berättelse (jf Royal Societys motto: ”Nullius in verba”, ”Inte på någons ord”)

Astronomin • Copernicus: heliocentriskt system (Om himlakropparnas kretsrörelse, 1543) • Tycho Brache: observationer; kombination av Copernicus och medeltida astronomin: geocentriskt system • Kepler: heliocentriskt system; Kepler använde Braches material; planetbanorna; astrologi • William Gilbert: jordmagnetism (Om magneter, magnetiska kroppar och den stora magneten jorden, 1600)

Fysik • Galileo Galilei • - mekanik: fallagar • - astronomi: teleskopet, observationer (teknik och vetenskap) • Matematikens betydelse

Fysik Isaac Newtons syntes: - Keplers elliptiska planetbanor - Gilberts magnetiska krafter - Huygens idé om ljuset som vågrörelse Naturvetenskapens matematiska principer, Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (1687), gravitationslagen; mekaniska orsaker som verkar på avstånd • Alkemi • • •

Newtons tre rörelselagar • Newtons första lag: En kropp förblir i ett tillstånd av vila eller likformig rätlinjig rörelse såvida den inte av yttre krafter tvingas att ändra detta tillstånd. • Newtons andra lag: Förändringen av en kropps rörelse är proportionell mot den verkande kraften och sker i den riktning som kraften verkar. • Newtons tredje lag: Mot varje kraft svarar alltid en lika stor och motsatt riktad kraft.

Biologi/medicin • William Harvey: blodomloppet—mekanisk förklaring • Andreas Vesalius: anatomi • Paracelsus: lägger vikt vid praktik och erfarenhet i motsats till teoretiserande medicin; örter och kemi

Nätverk Det gamla kommunikationssättet: centralistiskt och hierarkiskt Den moderna vetenskapens kommunikationssystem: kritiskt Brev: Marin Mersenne; Henry Oldenburg Embryot till vetenskapliga kongresser och nyhetsbrev/vetenskapliga tidsskrifter 1665: Philosophical Transactions; Journal des Scavants

Akademierna • Royal Society (1660); Académie des Sciences (1666); den preussiska vetenskapsakademin (1700); St Petersburg (1725; utlöpare från Berlin, tyska som arbetsspråk) • Forskning: kollektivt arbete (jf Bacons Det nya Atlantis) • Vetenskapens institutionalisering • Lokala, provinsiella akademier (omfattade humaniora också)

Nationer och vetenskap • Akademiernas kopplingar till de centrala myndigheterna (hov, regering) • Vetenskapens nationalisering • Nationella intressen