Vetenskaplig kommunikation fr medicinare om att lsa vetenskapliga

Vetenskaplig kommunikation för medicinare - om att läsa vetenskapliga rapporter och lite om projektuppgiften Docent Maria Shoshan CCK, MEB

Varför vetenskap i medicinen? - "jag vill bli läkare, inte forskare" § Varifrån kommer den kunskap vi har idag? § Snabb kunskapsutveckling och livslångt lärande § "Jag vill bidra till den medicinska utvecklingen" § § § Frågor från patienter och anhöriga Nyheter, påståenden, rapporter i media och från kolleger Frågor till och från kolleger Vårdplanering Därför finns Påverkan från läkemedelsföretagen Vet. U-strimman Evidens-baserad medicin (EBM) Name Surname i utbildningen! 14/10/2015 2

"Vård baserad på evidens och beprövad erfarenhet" Vet. U och T 1 Projektet Name Surname 14/10/2015 3

"Vetenskap är det som är sant" snarare: Vetenskap är att diskutera vad som är sant analys rapport Frågeställning experiment, undersökning förkastas Rapporten granskas, jämförs, testas mot verkligheten accepteras 1. 0: Bara för att något är publicerat behöver det inte vara sant.

Hur kommuniceras då denna information och diskussion? Hur ser forskningsrapporter ut? Hur hittar man dem? Hur läser man dem? Hur diskuterar man dem? Oceaner av information. . .

Hur kommuniceras vetenskap? Ett pek

Pek = scientific paper = original article = originalarbete - Skriftlig vetenskaplig rapport med originalfynd/ egna fynd - Publiceras i vetenskapliga tidskrifter (peer-reviewed journals) Översiktsartikel = review - En eller några experter inom ett visst område sammanfattar dagens kunskapsläge & hänvisar till de viktigaste peken inom området - Publiceras i vetenskapliga tidskrifter (peer-reviewed journals)

T 1 Upptaktsprojektet Syften: • Öva att söka, läsa och tolka pek. • Känna till hur en vetenskaplig hypotes och forskningsfråga formuleras. • Känna till några verktyg och metoder som står till buds för att besvara vetenskapliga frågor. • Öva att skriftligen sammanfatta vetenskaplig information • Få ökad förståelse för betydelsen av vetenskap & vetenskaplig kommunikation i professionen Mer om det senare – först mer om hur man läser pek

De allra flesta pek har en viss vedertagen struktur IMRAD Abstract Introduction Materials and Methods Results and Discussion

Introduction • Presenterar ämnet; vad är känt i ämnet • Börjar med det generella, avslutas med det specifika: • Anger kunskapsluckan eller det medicinska problem eller den hypotes som motiverar studien • Anger syftet, dvs hur man avsåg fylla luckan, helt eller delvis.

Den viktiga kunskapsluckan Det viktiga syftet / hypotesen ”Alzheimers is a debilitating disease that cannot be cured as yet. This study aimed to look at some drugs used in the care of Alzheimer patients. ” ”Alzheimers is a debilitating disease that cannot be cured as yet. This study aimed to compare the effects on short-term memory of three drugs in clinical use. ” ”The etiology of Alzheimers disease remains unclear. Based on the proximity to the brain, we hypothesized that caries is a risk factor, and therefore aimed to investigate an association of caries at a before 5 years of age and development of Alzheimers before 50. ” Kunskapsluckan hjälper till att motivera studien. Syftet anger målet med just den här studien. Syftet kan inkludera en hypotes.

Materials and methods • M&M ska vara rimliga för att uppnå det uppställda målet – Patienter / djur / celler / läkemedel – Studiedesign (hur har data samlats in) – Mätmetoder, experimentella tekniker – Statistik – Forskningsetiska överväganden

Results Innehåller kort beskrivande text Redovisade data ses i figurer och tabeller Data är uppmätta siffror, värden etc, t ex BMI, blodtryck, ålder, antal av XYZ, nivå av ÅÄÖ, procent… - Bara de resultat som är av betydelse för slutsatsen! - Kort och torrt beskrivs resultaten

Discussion Diskussionen är författarnas tolkning av sina resultat Vilka av resultaten (fynden) tycker de är viktigast? Pekar på stödjande fynd i litteraturen … och på motsägande fynd. Kritisk-analytisk tolkning av resultatens betydelse (significance). - även deras tillämpbarhet, generaliserbarhet Kritisk utvärdering av styrkor och svagheter. Förslag för fortsatta studier/försök Slutsats/ Conclusion

References • Förteckning över alla källor – vetenskapliga rapporter – som åberopas i arbetet • Läsaren ska kunna kolla upp själv • Läsaren ska kunna hämta mer info • Viktigt att det är tydligt vad som är förf: s tankar, och vad som härrör från andra • Ge credit till den som ska ha det Vad är plagiat? Vad är "intellectual property"? Vad är fusk?

Abstract En mycket kondenserad och stringent sammanfattning av hela arbetet, med IMRAD-strukturen, (fast med Conclusion i stället för Discussion) Ej samma sak som Populärvetenskaplig sammanfattning! brukar vara c: a 200 - 250 ord

Man läser sällan pek från A till Ö - Läsa översiktligt; är peket av intresse för mig? - Man letar ofta efter en sak i taget: - Jag behöver veta mer om det här fältet - Hur var det de gjorde i den här studien? - Vad var syftet med den där studien? - Stämmer deras slutsats med Anderssons slutsats? - Läsa ett pek för att sedan diskutera, t ex i Journal Club

Vetenskapligt skrivande § Skiljer sig från skönlitterärt § Läsaren ser texten som ett verktyg i sitt arbete § Tydlighet – man ska inte behöva gissa/tolka § Objektivitet § Tydlighet genom rika associationsmöjligheter § Subjektiva upplevelser Samma sak i kliniken: Man ska inte behöva gissa vad doktorn menar! Namn Efternamn 19

Typiska uttryck i olika IMRAD-delar § Introduction: "ABC is a common cause of. . . " – "It is well-known that. . . " – "DEF is a rare but serious type of. . . " – "Although most GHI patients survive, 5% may develop JKL. . . " "There is some controversy regarding MNO. . . " – "It is debated whether. . . " – "A new method has been introduced, but. . . " "It is not known whether. . . " – "In order to use PQR in the clinic, it must first be determined whether. . . " – "Although it is thus clear that STU causes VWX, the mechanisms are not known. " "Here, we aimed to determine/ examine/ compare/ investigate. . . " Namn Efternamn 20

forts. § M&M Patients were grouped. . . Data were collected. . . Cells were centrifuged. . . Mice were kept in. . . Inclusion criteria were. . . Exclusion criteria were. . . Variables included BP, age, gender. . . Outcome measures were. . . Passiva § Results konstruktioner Group A patients had higher blood pressure than Group B (Table 1). Cancer cells were more resistant than normal cells (Fig. 1). Fig. 2 shows that aspirin was more efficient than vitamin C. Imperfekt dominerar. Opersonliga/passiva formuleringar dominerar. Namn Efternamn 21

forts. § Discussion Here, we found that. . . However, it was not clear. . . Although XYZ levels were high, they did not correlate with. . . By contrast, ÅÄÖ levels were low Thus, . . This suggests that. . . This shows that. . . This proves that. . . We therefore conclude that. . . Observera den resonerande stilen! Tips: notera egna exempel i pek, och använd själv formuleringarna! Namn Efternamn 22

Hitta karaktärsord och typisk info för varje avsnitt i detta abstract: Efficacy of Routine Fecal Microbiota Transplantation for Treatment of Recurrent Clostridium difficile Infection (Nowak et al. , Int. J. Microbiol. 2019) BACKGROUND: Patients with recurrent Clostridium dificie infections (CDIs) constitute an increasing treatment problem. Fecal microbiota transplantation (FMT) has shown promising results of treating recurrent CDI, where treatment with antibiotics fails repeatedly. Our study describes retrospective cohort treated with FMT at two major hospitals in Stockholm. METHODS: Medical records of all patients with recurrent CDI treated with FMT during the period 2013 -2017 were reviewed. We evaluated cure of CDI-related diarrhea without relapse 10 weeks after FMT. RESULTS: 47 patients were included. One treatment cured 25 patients (53%), and more than one treatment cured 32 patients (68%). Treatment outcome did not vary significantly with treatment with fresh donor feces or frozen fecal culture, days of use of antibiotics or days of hospitalization prior to CDI, and renal function or time from the first CDI to therapy. Treatment failure was associated with a significantly lower Karnofsky performance status score (70 points vs 90, p=0. 02). CONCLUSION: Fecal instillation, for the treatment of relapsing CDI, is a promising approach, with 68% success rate reported in this study. The success rate of FMT is high, regardless of multiple comorbidities, extended use of antibiotics, or long time hospitalization. Although generally FMT is performed with fresh donor feces, our data show that the usage of frozen fecal culture could be an effective treatment alternative in recurrent CDI.

Efficacy of Routine Fecal Microbiota Transplantation for Treatment of Recurrent Clostridium difficile Infection (Nowak et al. , Int. J. Microbiol. 2019) BACKGROUND: Patients with recurrent Clostridium dificie infections (CDIs) constitute an increasing treatment problem. Fecal microbiota transplantation (FMT) has shown promising results of treating recurrent CDI, where treatment with antibiotics fails repeatedly. Our study describes a retrospective cohort treated with FMT at two major hospitals in Stockholm. METHODS: Medical records of all patients with recurrent CDI treated with FMT during the period 2013 -2017 were reviewed. We evaluated cure of CDI-related diarrhea without relapse 10 weeks after FMT. RESULTS: 47 patients were included. One treatment cured 25 patients (53%), and more than one treatment cured 32 patients (68%). Treatment outcome did not vary significantly with treatment with fresh donor feces or frozen fecal culture, days of use of antibiotics or days of hospitalization prior to CDI, and renal function or time from the first CDI to therapy. Treatment failure was associated with a significantly lower Karnofsky performance status score (70 points vs 90, p=0. 02). CONCLUSION: Fecal instillation, for the treatment of relapsing CDI, is a promising approach, with 68% success rate reported in this study. The success rate of FMT is high, regardless of multiple comorbidities, extended use of antibiotics, or long time hospitalization. Although generally FMT is performed with fresh donor feces, our data show that the usage of frozen fecal culture could be an effective treatment alternative in recurrent CDI.

Serum 25 -hydroxyvitamin D 3 levels in children with allergic or nonallergic rhinitis Dogru M and Suleyman A; Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2016; 80_39 -42 kunskapslucka; motiverar typiska verb OBJECTIVES: A relationship between vitamin D and allergic diseases such as asthma and atopic dermatitis has been shown in several studies, but there is a lack of knowledge about vitamin D status in children with allergic rhinitis (AR). We aimed to investigate serum vitamin D levels of children with AR or nonallergic rhinitis (NAR), to compare with normal subjects and to evaluate the relationship between vitamin D and the severity of AR. METHODS: The study included a total of 141 children (76 patients with rhinitis and 65 control subjects), who applied to the Pediatric allergy immunology outpatient. Skin prick tests were performed using the same antigens for all patients. Serum 25 -hydroxyvitamin D 3 (25 OHD 3) levels were measured. AR was classified according to the ARIA guidelines. RESULTS: Mean 25 OHD 3 levels were 18. 07± 6. 1 ng/m. L in the AR group, 14. 81± 4. 86 in the NAR, and 24. 03± 9. 43 ng/m. L in the control group. These differences among groups were statistically significant (p=0. 001). Vitamin D status was determined as deficient in 32 (66. 7%) patients, insufficient in 14 (29. 2%) and normal in 2 (4. 2%) of the AR group. These frequencies for NAR and control groups are 25 (89. 3%), 3 (10. 7%), 0, and 25 (38. 5%), 32 (49. 2%), 8 (12. 3%), respectively. Vitamin D status was found to be different among groups (p=0. 001). There was not any association between 25 OHD 3 levels and allergen sensitivity (p>0. 05). The comparison of the mean 25 OHD 3 levels according to the severity and duration of AR did not detect statistically significant difference among groups (respectively, p=0. 384, p=0. 23). CONCLUSIONS: The mean serum 25 OHD 3 levels of the children both with AR and NAR were lower than control group. No association between 25 OHD 3 levels and allergen sensitivities was found in our study. We did not find any relationship between 25 OHD 3 levels and the severity and duration of allergic rhinitis. "svaret på frågan" siffror, jämförelser, associationer; statistisk signifikans vad mättes?

Projektarbetet i korthet Såsom ställd av en lekman Varje grupp tilldelas en aktuell fråga inom någon folkhälsoaspekt. Formulera om den till en mer vetenskaplig fråga. Sök i databaser efter pek om ämnet. Välj ut ca 3 -5 pek som kan “ge svar”. Baserat på mallen i Studentinstruktionerna, planera och skriv gemensamt en “minireview” över dessa artiklar – främst genom att översiktligt klargöra Bakgrunden samt sammanfatta pekens hypoteser, tillvägagångssätt och slutsatser. Formulera en egen slutsats och/eller kommentar. Skriv också ett svar, eller rekommendation, till “lekmannens” fråga. Rapporten skrivs på engelska (se Studentinstruktionen och Kriteriemallen) + KIB workshop + föreläsning och skrivarworkshop den 11 september

”Hur ska man göra? Vad ska vi skriva? Finns det något facit? Om man inte gör rätt…? Vad ska vi komma fram till? Vad är det vi ska rapportera? Jag har aldrig skrivit nåt sånt här. Vad är det för fråga vi ska undersöka? Vad händer om vi kommer fram till fel sak? Jag kan inget om medicinsk vetenskap, så jag fattar inte vad som står i nåt pek. Ska man skriva Introduction och sånt? Kan man kopiera nån annans text? Och om vi inte hittar nåt pek om vår frågeställning? Måste man använda de pek man tar fram på KIB: s workshop? ” Svar finns ofta i Studentinstruktionen! Man kan också fråga i Canvas, under Diskussioner/Frågor och svar.

Projektarbetet! • Grupper om ca 4 studenter • Varje grupp får en egen fråga baserad på något av följande teman: • tobak • alkohol • motionsvanor • kostvanor • Alla frågor är sådana som patienter / anhöriga / allmänheten kan tänkas ställa kring dessa områden. Till exempel: "Är det farligt att dricka för mycket mjölk? "

Allra först: . . . behöver ni omformulera lekmannafrågan till en mer vetenskaplig frågeställning. Vad kan detta innebära? Vad kännetecknar en sådan? Till exempel: Ska ha åtm teoretisk chans att besvaras. Svaret ska vara så oberoende som möjligt av personligt tyckande. Svaret ska bygga på evidens (data). Svaret ska åtm teoretiskt kunna reproduceras av annan.

"Är det farligt att dricka för mycket mjölk? " "Är det OK att börja träna om man är 85 år? " "Kan man få cancer av salt mat? " "Finns det något samband mellan solning och benskörhet? " Vad behöver man specificera o/e avgränsa för att kunna besvara dessa frågor på ett vetenskapligt sätt? Diskutera med bänkgrannen i 3 minuter. Föreslå omformulering av åtminstone en fråga.

Exempel: Avgränsa "farligt". - Dödligt eller bara besvär? Kroniska besvär? Avgränsa "för mycket". - Så mycket att man dör? Eller 1 liter/dag? "Farligt för vem? " – kanske skillnad om man är barn eller åldring? Definiera "OK". – bestäm en risknivå och/eller risk för vadå? Avgränsa "träna" – hur ofta och med vadå? Salt mat – hur mycket, hur ofta? Kan man avgränsa m h a geografiskt typiska matvanor? Om du är särskilt intresserad av någon vinkling – ta den. T ex mjölk och benskörhet, proteintillskott för tränande åldringar. . .

Därefter: - Sök i vetenskapliga databaser för att hitta lämpliga pek i ämnet. - Sök relevanta svar och data i dessa. - är förf: s hypotes/ metod/ fynd/ slutsatser relevanta för er? Om du inte känner dig 100% hemmastadd med sökning i databaser som t ex Pub. Med – gå på KIB: s workshop Ta med er (vetenskapligt avgränsade) fråga, lär er hitta lämpliga sökord och avgränsningar - ändra vid behov på frågeformuleringen för att hitta pek som kan ge någon form av svar på er fråga.

Vad som kan hända: 1 a. Ni får upp en lista på cirka 5 – 5000 titlar på pek och reviews. 1 b. Om >10 -20 titlar, begränsa ytterligare med ytterligare något sökord. 2. Ni läser titlarna och tycker inte att ni begriper ett dugg. 3. Ni hittar 2 - 4 titlar som ni begriper och tycker låter intressanta 4. Ni får inte upp någon hit alls. .

"Begriper inte ett dugg. " Jodå. Ta de 3 -5 titlar ni begriper något av och slå upp de ord som eventuellt står i vägen. Eller prova med en lite annan sökstrategi lite andra titlar. Läs lite i Abstract för att se om ni förstår mer då. Men frågorna/ämnena är sådana att det ska gå att hitta pek som inte kräver specialkunskaper. "Hmm, de här titlarna tyder på ett innehåll av intresse för oss. " Fortsätt med att läsa deras Abstracts. Är deras frågeställning (Aims/Objective) relevant för er fråga? Är deras Conclusion relevant för er fråga? Välj 2 -3 pek att läsa vidare i och basera er redovisning på*. *Ni måste inte använda de pek ni tar fram på KIB workshop. "Inte en enda hit. " Prova nya sökord. I värsta fall, formulera om frågan.

Exempel: ”milk consumption” AND stroke 69 hits. ”milk consumption” AND stroke AND Scandinavia 5 hits 1. Dairy consumption and risk of stroke in Swedish women and men. 2. Dairy products and its association with incidence of cardiovascular disease. 3. Vegetarian diets, chronic diseases and longevity. 4. Dairy foods and risk of stroke. 5. Five-day food intake in elderly female outpatients with Parkinson's disease, rheumatoid arthiritis, or stroke.

Fler exempel: ”dietary salt” AND ”gastric cancer” 240 hits ”dietary salt” AND ”gastric cancer” AND Japan 64 hits ”dietary salt” AND cancer AND Sweden 11 hits Några titlar jag fick upp: 1. Polymorphism of the salt sensitivity gene angiotensinogen and gastric cancer risk (2011) 2. Diet and the risk of gastric cancer: review of epidemiological evidence. (2007) 3. Genetic variation in NEDD 4 L, an epithelial sodium channel regulator, is associated with cardiovascular disease (2014) 4. Salt and gastric adenocarcinoma: a population-based cohort study in Norway (2008) ”physical exercise” AND elderly 122733 hits ”physical exercise” AND elderly AND pilates 128 hits ”resistance training” AND elderly AND heart 127 hits The effects of Pilates-inspired exercise on functional performance in older women (2017) Effects of resistance training on muscle strength and mobility in elderly patients (2016) Tips för fler/nya sökord: använd ord ni sett förekomma i titlar!

Till den 11 september: Alla i gruppen läser de utvalda peken - kanske bestämmer ni er för att byta ut något av dem, och/eller att hitta ytterligare några bra referenser till Background. Identifiera vad/vilken info ni vill ta upp i rapporten. Planera det vidare arbetet – sikta på att ha åtminstone en outline/punktlista med er på workshopen den 11: e. Skrivarbete + möjlighet att fråga och få individuella tips från lärare Frånvaro: Du får lämna in en egen rapport kring en annan fråga

Lycka till!