Falsifikationismen i kris Den komplexa vetenskapliga situationens logik

Falsifikationismen i kris

Den komplexa vetenskapliga situationens logik • Det finns ingenting i den vetenskapliga situationens logik som kräver att det alltid är den hypotetiska teorin eller lagutsagan som skall falsifieras. Det kan vara: – Det singulära observationspåståendet – Initialvillkoren (beskrivningen av testsituationen) – Komplexet av hjälphypoteser – Teorier röranden experimentella utrustningen

• En teori kan inte slutgiltigt falsifieras, då möjligheten alltid finns att någon premiss i den komplexa testsituationen, vid sidan av själva den testade teorin, leder till en felaktig förutsägelse. • En teori kan alltid skyddas från falsifiering genom att falsifieringen hänförs till någon annan del i den komplexa väven av antaganden.

Deskriptiv-normativitet • Under 60 -talet började filosoferna ifrågasätta Poppers uteslutande normativa förhållningssätt till vetenskapsteorin. • Filosoferna började betona de sociala, psykologiska och historiska mekanismerna som påverkar vetenskaplig utveckling.

• M är den bästa metoden för vetenskaplig utveckling. • Vetenskapen bör anamma M. • Övergången från teori T till T* är en vetenskaplig utveckling och ett framsteg. • Historien visar oss att övergången från T till T* inte använde sig av M. • Hade M applicerats på T, så hade vi aldrig haft T* och därmed ingen utveckling. • Alltså, någonting är fel med M.

Ett historiskt exempel • Den kopernikanska revolutionen ger varken stöd åt induktivister eller falsifikationister. • Sensmoral; visar på behovet en mer komplext strukturerad framställning av vetenskapen och dess tillväxt.

Den aristoteliska världsbilden • Sub-lunära regionen – – Eld Jord Luft Vatten • Super-lunära regionen – som ovan + eter

• Den aristoteliska världsbilden var en genialisk konstruktion med stor förklaringskraft. – Planeternas omloppsbana (hög precision) – Retrograd rörelse – Planeternas klotform – Vardagliga observationer av fysikaliska fenomen

Retrograd rörelse

Den aristoteliska dynamiken • Naturlig förändring • Påtvingad förändring • All rörelse i den sub-lunära regionen är vertikal och linjär

Den kopernikanska världsbilden • Jorden och solen byter plats • Månen cirkulerar kring jorden • Vidmakthåller fixstjärnesfären och ett antal epicykler

• Det revolutionerande var inte att Kopernikus framlade en heliocentrisk världsbild, då sådana teorier hade funnits sedan försokraterna, utan att han var den förste som utarbetade en heliocentrisk världsbild så i detalj att den kunde jämföras med de gamla teorierna i fråga om beskrivningsexakthet.

Vad talade för Kopernikus? • Kopernikus teori var matematiskt enklare. • Kunde på ett behändigt sätt förklara ett antal drag i planeternas rörelse, vilka enligt det ptolemaiska systemet förklarades på ett ad-hoc sätt. – Retrograd rörelse – Varför Merkurius och Venus alltid förblir i solens närhet

• Retrograd rörelse är en naturlig konsekvens om jorden och planeterna tillsammans kretsar kring jorden med fixstjärnorna som bakgrund.

Vad talade för Aristoteles och Ptolemaios? • Tornargumentet. • Om den heliocentriska världsbilden är korrekt, så skulle lösa kroppar kastas bort från jorden. • Om den heliocentriska världsbilden är korrekt, så skulle jorden lämna månen efter sig.

Tornargumentet • Om Kopernikus teori är sann, så innebär det att jorden snurrar kring sin egen axel och kretsar runt solen. • Därmed skulle en kropp som släpps från ett torn inte falla ner vid tornets fot. • Vi kan dock se att kroppar faller ned vid tornets fot. • Alltså; Kopernikus har fel.

Lösa kroppar • Om Kopernikus teori är sann, så innebär det att jorden snurrar kring sin egen axel och kretsar runt solen. • Alla lösa kroppar som befinner sig på ytor som kretsar och snurrar, slungas bort (generalisering baserad på observation). • Lösa kroppar hållas kvar på jorden (observation). • Alltså; Kopernikus har fel.

Galileo (1564 -1642) • Galileo försvarade det kopernikanska systemet på två sätt: – Genom att beskåda himlavalvet med sin kikare – Utformade inledningen till den nya mekaniken

Den nya mekaniken • Fallande föremål rör sig med en konstant hastighet som är oberoende av deras vikt. • Lade fram en (cirkulär) tröghetslag: – Ett föremål i rörelse som inte utsätts för några krafter kommer att ständigt fortsätta rör sig i cirkel kring jorden med konstant rörelse.

Tornargumentet • Ett föremål som hålls vid toppen av ett torn och med tornet har del i en cirkelrörelse kring jordens medelpunkt kommer att fortsätta samma rörelse, liksom tornet, sedan det släppts och kommer följaktligen att slå i marken vid tornets for, vilket stämmer med erfarenheten.

Poäng • Varken falsifikationisten eller induktivisten kan redogöra för denna och liknande vetenskapliga händelseförlopp. • Vetenskaplig utveckling sker inte med en handvändning. • Teorier är organiserade strukturer där olika delar inom strukturen samarbetar och påverkar varandra.

Inkommensurabilitetsbegreppet • Gr. utan gemensamt mått • Tre olika typer av inkommensurabilitet – Ämnes – Diskurs (dissociation) – Menings

Ämnesinkommensurabilitet • När vi övergår från ett paradigm P till ett annat P*, så äger även en ämnesförändring rum. • De begrepp som P laborerar med skiljer sig i mening från de P* laborerar med. • Därmed kan vi inte säga att P* gör P’s jobb bättre, eftersom de gör helt olika jobb.

Diskursinkommensurabilitet • Ibland kan självaste diskursen som är styrt av ett paradigm vara inkommensurabelt med ett annan paradigms diskurs. ”Nature works through other things, such as pictures, stones, herbs, words or when she makes comets, similitudes, halos and other unnatural products of the heavens” - Paracelsus ”Anatiferous = producing duck or geese, that is producing barnacles, formerly supposed to grow on trees, and dropping off into the water below, to turn into tree-geese” - Oxford English Dictionary

• Vi förstår vartenda begrepp som ingår i dessa utsagor. Vi kan t. o. m. slå upp vissa ord i lexikon för att erhålla en förståelse, men vi kan varken begripa. (a) poängen med idéerna, eller (b) kompositionen av begreppen Vad som påverkar denna typ av inkommensurabilitet är den paradigmatiska metafysik, semantik och logik som styr diskursen.

Meningsinkommensurabilitet • Vilar på teorin om att teoretiska begrepp erhåller sin mening genom den strukturella position de har i förhållande till de övriga begreppen i teorin. • Ur detta följer det att begrepp som ”planet”, ”massa” och ”gen” skiljer i mening beroende på vilken teori de omfattas av.

Fråga • Hur förhåller sig ämnes-, diskurs- och meningsinkommensurabilitet till varandra? – Är diskursinkommensurabilitet avhängig meningsinkommensurabilitet eller är det tvärtom? – Kanske är ämnesinkommensurabiliteten avhängig diskursinkommensurabiliteten?

Relativismen • Eftersom olika paradigm är inkommensurabla innebär detta (trivialt) att vi inte kan jämföra dem med varandra. • Om vi inte kan jämföra olika paradigm på basis av vad de säger om världen, så innebär detta att valet av paradigm inte kan ske på rationell basis.

• Valet av paradigm beror främst på sociala och psykologiska faktorer: – kanske att paradigm P är matematiskt elegantare än P*. – kanske att P löser mer samhälleliga problem än P*. – kanske forskarkollegiet som omfattar P är trevligare än de som omfattar P*.

Imre Lakatos - Vetenskapen som ett program -

Teorier som strukturerade helheter • Teorier bör ses som organiserade strukturer: – Historien förtäljer att teorier är organiserade strukturer. – Teoretiska begrepp erhåller sin exakta mening genom den roll de spelar i en teori. – Teorier bör vara så formulerade att de inom sig innehåller rimliga antydningar och föreskrifter hur de bör utvecklas och utvidgas.

Forskningsprogram • Den teoretiska delen – Hårda kärnan – Skyddande bältet • Den metodologiska delen – Positiv heuristik – Negativ heuristik

Den teoretiska delen • Hårda kärnan – Allmänna teoretiska hypoteser – Definierande för forskningsprogrammet – Statiskt – Icke-falsifierbart • Skyddande bältet – – Komplement till HK Anpassad till HK Dynamiskt Består av: • Explicita hjälphypoteser • Hypoteser som ligger bakom initialvillkoren • Teorier bakom observationspåståenden

Den metodologiska delen • Negativ heuristik – Stipulationen att anomalier inte får falsifiera HK. – Varje forskare som väljer att modifiera HK har valt bort det aktuella forskningsprogrammet. • Positiv heuristik – Riktlinjer för hur HK bör skyddas från anomalier. – Riktlinjer för utveckling av forskningsprogrammet. – Utvecklingen består av modifikationer i det skyddande bältet. • Hjälphypoteser • Utvecklandet av adekvata matematiska och experimentella tekniker

Progressiva forskningsprogram • Ett forskningsprogram T är progressivt om: (a) T har ett större faktainnehåll än sina föregångare (varianter) – de skall säga mer. (b) T förklarar varför föregångarna var framgångsrika. (c) T bör ha genomgått hårdare test än sina föregångare.

Degenererande forskningsprogram • De program som inte uppfyller (a) – (c) anses vara degenererande. Patrick Manson och Beriberi

Vetenskaplighet – ett demarkationskriterium Ett forskningsprogram är vetenskapligt om: (a) det bär ett viss mått av koherens som inbegriper utstakandet av ett bestämt program för framtida forskning. (b) det leder till upptäckten och förklaringen av nya fenomen. Marxismen och den freudianska psykologin uppfyller (a), men inte (b) och den moderna sociologin kanske uppfyller (b), men definitivt inte (a).

Metodologi och rationalitet • Metodologi måste diskuteras från ett internt och extern perspektiv. • Det interna perspektivet rör det arbete inom ett forskningsprogram som utvidgar och modifierar det skyddande bältet. • Det externa perspektivet rör jämförelse av förtjänster hos konkurrerande forskningsprogram.

Det interna perspektivet • Varje åtgärd inom ett forskningsprogram är tillåtet, så länge: – den inte är ad hoc – den inte modifierar den hårda kärnan OBS! Lakatos utesluter inte all form av ad hoc-modifikation. Han säger snarare att vi inte bör ta dem för på stort allvar då de är kontextuellt bundna, men att det är någonting fel på en teori som enbart överlever tackvare ad hocmodifikationer.

Det externa perspektivet • De relativa förtjänsterna mellan forskningsprogram bör bedömas utifrån i vilken mån dessa är degenererande eller progressiva. • Lakatos inser dock att andra faktorer, som sociala och ekonomiska kan komma att påverka valet av forskningsprogram.

Rationalitet • Hur kan Lakatos hjälpa oss fatta rationella beslut rörande valet av forskningsprogram? • Då det enligt Lakatos alltid finns en möjlighet att ett degenererande forskningsprogram erhåller nytt liv, så kan han tyvärr inte erbjuda någon vägledning till rationella beslu. t Förtjänster kan enbart avgöras med ”facit i hand”!

Frågor • Lakatos teori undviker många av Poppers problem, men i vilken mån kan den sägas vara en metodologi? • Finns det någon utsikt för att det blåses nytt vetenskapligt liv i den aristoteliska världsbilden, kreationismen eller flogistonteorin?