Praktiskt jmstlldhets och mngfaldsarbete i vetenskapliga tekniska och

Praktiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete i vetenskapliga, tekniska och industriella miljöer MH 1023 2019 Charlotte Holgersson, Indek/KTH

Agenda Vilka är vi? Vad är detta för kurs? Hur ska vi lägga upp arbetet? Introduktion till kunskapsområdet

Ek dr HHS 2003 Docent KTH 2010 Organisation & ledning KTH 2005 Särskilt sakkunnig Equality Office

Fokus på kön i organisationer, särskilt ledarskap och förändringsarbete

Vad handlar kursen om? • Kursen vänder sig till studenter som vill vara med och praktiskt genomföra ett förändringsarbete, med jämställdhet och mångfald i fokus, i sin egen sektion/studiemiljö/teknikområde • Med hjälp av inhämtad kunskap från forskningsområdet organisation och genus bygger kursen på mycket självständigt arbete med den egna sektionsverksamheten/studiemiljön/teknikområdet

VAD ÄR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD?

Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Källa: SCB, 2014

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Källa: SCB, 2014

Mångfald Begrepp som lanserades i Sverige i början av 1990 -talet i samband med att integrationsfrågor sattes på den politiska agendan Motsvarande begrepp ”diversity” lanserades i USA under sent 1980 -tal som ett alternativ till EEO (equal employment opportunity) and AA (affirmative action) Under senare delen av 1990 -talet börjar man på svenska arbetsplatser prata om mångfaldsarbete och ”diversity management” och även ”diversity & inclusion”

Mångfald – ett mångtydigt begrepp • Dimensioner interagerar med och påverkar varandra • Kommer till uttryck på olika sätt och får olika betydelse i olika kontexter • Varje dimensions position är inte statisk utan dynamisk

”The Big 8” 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Funktion (fysisk och mental) Ålder Etnicitet Kön Ras Religion Sexuell Preferens Socio-ekonomisk status (klass)

Diskrimineringslag (2008: 567)

JML – vad står det för? Jämställdhet: samma makt att forma samhället och sitt eget liv oavsett kön Mångfald: uppskatta skillnader utan att förstärka stereotyper Lika villkor: samma förutsättningar till makt och inflytande, ekonomi, utbildning, hälsa, kroppslig integritet samt jämn fördelning av det obetalda omsorgsarbetet

OJÄMSTÄLLDHET?

Hur märks ojämställdhet i samhället? • Ekonomiska skillnader, t. ex. skillnader i lön, förmögenhet och andra materiella resurser • Maktskillnader, t. ex. representation på beslutsfattande positioner • Ojämnt ansvar för obetalt arbete, t. ex. omsorg om barn, gamla, utsatta och sjuka • Kroppslig utsatthet, t. ex. våldtäkter, sexuella trakasserier Källa: Wahl, A. , Holgersson, C. , Höök, P. och S. Linghag (2018) Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.

Källa: SCB 2018

Källa: SCB 2018

Källa: SCB/AKU

Riksdagens sammansättning Källa: SCB, 2018

Företag med privat ägandeform 1993 2002 2013 Företagsledning 8/92 16/84 28/72 Styrelse 2/98 13/87 23/77 Källa: SCB, 2013

Källa: All. Bright, 2017, http: //www. allbright. se/rapporter/

JÄMSTÄLLT PÅ KTH?

VARFÖR VIKTIGT?

FNs Globala mål för hållbar utveckling Källa: http: //www. globalamalen. se/om-globala-malen/mal-5 -jamstalldhet/

Mål för jämställdhetspolitiken Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Sex delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. 2. Ekonomisk jämställdhet. 3. Jämställd utbildning. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 5. Jämställd hälsa. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Källa: https: //www. regeringen. se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/

Ur KTH: s etiska policy ”KTH har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter samt en fri och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt avståndstagande från alla former av diskriminering är både en kvalitetsfråga och en självklar del av KTH: s värdegrund. Jämställdhet och mångfald bland anställda och studerande är också en viktig resurs för KTH: s verksamhet bygger på övertygelsen att utbildning och forskning kan och bör bidra till bättre levnadsbetingelser och till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Som tekniskt universitet har KTH ett särskilt ansvar för att utveckla och förmedla kunskap som behövs för att främja en sådan hållbar utveckling. ” Källa: https: //intra. kth. se/styrning/regelverk/overgripande-styrning-1. 536023

Vision om ett jämställt KTH 1. 2. 3. 4. 5. 6. En jämn fördelning av makt och inflytande: Jämn representation i beslutande organ på KTH Ekonomisk jämställdhet: Lika lön för lika arbete, lika lön för likvärdigt arbete och jämn resursfördelning mellan könen på KTH Jämställd utbildning: Alla ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling oavsett kön på KTH Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Alla oavsett kön på KTH ska kunna ta samma ansvar för hem, familj och omsorgsarbete på arbetsplatsen Jämställd hälsa: Alla oavsett kön på KTH ska ha samma förutsättningar för en god hälsa på arbetet, samt erbjudas vård på lika villkor Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Alla på KTH, oavsett kön, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling inte förekommer på KTH Källa: https: //intra. kth. se/anstallning/pa-lika-villkor/jikth-jamstalldintegrering-pa-kth-1. 771963

TEORI • Beskrivning • Förklaring • Tolkning Källa: Wahl m. fl. 2018 POLITIK • Arbete förändring IDEOLOGI • Hur det borde vara • Hur det är

Lärandemål Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna: • Redogöra för grundläggande begrepp inom teori om organisation och genus. • Formulera vad ett genusperspektiv på industriella organisationer innebär. • Kritiskt analysera kopplingar mellan genus och teknik i tekniska och vetenskapliga miljöer. • Identifiera behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom teknikområdet/studiemiljön. • Utforma och genomföra ett förändringsprojekt utifrån ett identifierat behov.

Innehåll • Kursen består av en serie tillfällen/workshops där kunskap från forskningsområdet organisation och genus inhämtas • Workshops bygger på aktiv medverkan och är en viktig arena för träning och inlärning • Deltagarna träffas också för gruppdiskussioner kring egna erfarenheter och fallstudier som arrangeras av deltagarna själva

Innehåll forts. • Kursdeltagarna ska identifiera behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete i sin egen sektionsverksamheten/studiemiljön/teknikområde och prioritera en frågeställning utifrån vilken de väljer att fördjupa sig och genomföra ett förändringsprojekt • Förändringsprojektet genomförs i grupp med stöd av föreläsningar och handledning • Förändringsprojektet redovisas muntligt och i en rapport (innehållande beskrivning av projektarbete och individuell reflektion)

Träffar, samtliga kl 17 -19 Träff 1 Träff 2 Träff 3 Träff 4 Träff 5 Träff 6 Träff 7 Träff 8 Träff 9 Träff 10 Introduktion till kursen och kunskapsområdet Struktur Kultur Genus och teknik Jämställdhets- och mångfaldsarbete Projektidéer Uppföljning projektarbeten del 1 Uppföljning projektarbeten del 2 Feedback projektrapporter Avslutning

Deadlines INL 1: Individuell uppgift om ojämlikhetssystem, 19 februari, 2019, kl. 16. 00 via Canvas PRO 1: Projektrapport, 21 maj, 2019, kl. 17. 00 via Canvas

Examination Kursen examineras genom en skriftlig reflektion (inlämningsuppgift), och en redovisning av ett genomfört förändringsprojekt och reflektionspapper (projektuppgift). Betygsskala: A, F INL 1 – Inlämningsuppgift, 2 hp, betygsskala: P, F PRO 1 – Projektuppgift, 4 hp, betygsskala: A, F

Projektarbetet Vad menas med förändringsprojekt? Hur ska projektet avrapporteras? Hur ska projektarbetet organiseras?

Krav för slutbetyg För slutbetyg krävs godkänt på inlämningsuppgift och projektuppgift samt närvaro vid samtliga tillfällen Det går att vara frånvarande en gång, ytterligare ett missat tillfälle kan kompletteras, vid upprepade tillfällen krävs en diskussion med kurskoordinator.

Kurslitteratur Böcker Wahl, A. m. fl. (2018). Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Bokkapitel Landström, C. & Soneryd, L. (2015). Feministiska vetenskaps- och teknikstudier. I Hedenus, A. , Björk, S. , & Gréen, O. S. (Eds. ). Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. Studentlitteratur. Kommer finnas tillgängligt på Canvas. Wahl, A. och Holgersson, C. (2013). Det ordnar sig alltid – Arbetsbok kring frågor om organisation och kön. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. OBS! Kapitel som ingår i kursen, kapitel 5, 9 och 16, kommer finnas tillgängliga på Canvas. Artiklar Wahl, A. (1996). Molnet - att föreläsa om feministisk forskning. Tidskrift för genusvetenskap, (3 -4), 31 -44. Kommer finnas tillgängligt på Canvas.

Läsning inför träff 2, den 29 februari Till detta tillfälle ska ni har påbörjat läsningen av "Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön" (Wahl m. fl. 2018). Förbered 3 frågor eller reflektioner utifrån läsningen av kapitel 1, 2 och 4. Skicka in frågorna via Canvas senast kl 17 den 29 januari.

VAD BEHÖVS FÖR ATT DETTA SKA BLI EN BRA KURS?

Två principer ÅTSKILLNAD – Olika sysslor, platser och positioner för kvinnor och män/den Andra och Normen HIERARKI – Det män gör värderas högre än det kvinnor gör/det Normen gör värderas högre än det den Andra gör Källa: Wahl m. fl. 2018