Luktknslighet Vildana Musabasic specialistlkare Stockholms lns landsting Centrum

Luktkänslighet Vildana Musabasic, specialistläkare Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa Arbets- och miljömedicin 1

2

Luktdefinition n ”Utdunstning av ytterst fina partiklar som med luften förs upp i näsan och genom retning av luktceller framkallar specifika luktförnimmelser; dels vällukt – doft, dels dålig lukt – stank”. n Djur, människor, växter, i stort sett allt som finns sänder ut ämnen som luktar – luktmolekyler/luktämnen. 3

Luktbeskrivningar n n Jämförelse med något annat Kan inte beskrivas i kemiska och fysiska termer Kan inte vägas, mätas eller räknas Kvalitativa, subjektiva beskrivningar Lånord från övriga sinnen: smak ( sur, söt), känsel ( varm, tung), hörsel (harmonisk, skrikig), syn ( mörk, skarp). Situationen påminner lite om vinprovnings terminologi. 4

Historik n n n Botemedel under antiken och medeltiden genom att röka ut onda andar och demoner Diagnoshjälpmedel, diabetes – acetonlukt Aromaterapi, eteriska oljor Klasstillhörighet Varning Kommersiella syften, parfymer 5

Anatomi och fysiologi n Luktsinnet är lokaliserat i regionerna överst i näshålan n Luktreceptorcellerna aktiveras och skickar elektriska signaler som överförs via luktnerver (olfactorius n ) till högre centra i hjärnan till limbiska systemet (känslor och minnen), hjärnstammen (mellanhjärna + lillhjärna) och hypofysen med hormonsystemet (ämnesomsättning, stress, sexualitet) 6

7

Anatomi och fysiologi, forts. Reptilhjärnan Till hjärnstammen hör mellanhjärnan, mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen. Den kallas ibland också för reptilhjärnan? Av två skäl: Dels är de funktioner som däggdjur och människa har, i sin hjärnstam ungefär desamma som de reptiler har i sin hjärna. Dels liknar hjärnstammen också till formen reptilens hjärna. Med reptiler menas ormar och ödlor. Reptilhjärnans fyra ”F”; program som styr Födointag, Flykt, Försvar och Fortplantning. 8

Hjärnbarken är överordnad resten av centrala nervsystemet. Storhjärnans yttre skikt kallas bark. Den ansvarar för medvetande, tankar, känslor och minne. Härifrån styrs även alla medvetna rörelser. Hjärnstammen styr kroppens hormonella system, andning, hjärtverksamhet, kroppstemperatur, ämnesomsättning samt vakenhet. 9

Storhjärnans lober har olika uppgifter. Från rörelsecentrum i pannlobens bark kontrolleras alla viljestyrda muskelrörelser, medan känselintryck och smak registreras med hjälp av hjässloben. I tinningloben finns bland annat centra för hörsel och lukt. I nackloben finns syncentrum. 10

Stressens betydelse för urvalet av information till hjärnan n n n Allt som är nytt, sk stressorer, får en automatisk kontroll av om detta sinnesintryck tidigare varit inblandat i något som varit farligt. Hjärnans alarmsystem aktiveras – kroppens stressreaktion med syfte att öka vår beredskap för kamp eller flykt genom mobilisering av kraft och energi. Stressreaktionen känner vi i kropp och själ Hjärtklappning, snabb andning, högt blodtryck, muskelspänningar m. m. Rädsla och oro skärper våra sinnen Tolkningen och värderingen i hjärnan kan dämpa eller förstärka reaktion på luktande kemikalier. 11

Stressens betydelse för urvalet av information till hjärnan, forts. n Vi kan känna både behagliga och obehagliga dofter men också uppfatta helt luktlösa ”doftsignaler” som påverkar oss utan att vi är medvetna. 12

Attribution 13

Försämrat luktsinne Två huvudtyper: n Luktintrycket minskar eller försvinner n Luktintrycket förvrängs n Spontan läkning är för det mesta det enda att hoppas på 1. Total anosmi ‑ oförmåga att känna alla lukter 2. Partiell anosmi ‑ oförmåga att känna vissa lukter 3. Hyposmi ‑ minskad förmåga att känna lukter 4. Heterosmi ‑ oförmåga att skilja mellan vissa lukter 5. Agnosi ‑ oförmåga att särskilja och namnge lukter 14

Stört luktsinne Dessa sjukdomar orsakas ofta av trauma i huvudet. Luktorganen fungerar fint men hjärnans luktnerver har skadats så att intrycken förvrängs. 1. Hyperosmi ‑ överkänslighet för vissa eller alla lukter 2. Fantosmi – lukthallucinationer 3. Hyposmi – intryck av att omges av ständigt växlande lukter 4. Cacosmi – normala eller neutrala lukter uppfattas som obehagliga. Ofta efter huvudtrauma. 15

Kan man bli sjuk av lukter ? n Vi lever i en miljö där vi utsätts dagligen för starka dofter. Vissa får inga besvär medan andra får olika symtom, som kallas doftutlöst överkänslighet. n Vi har idag två begrepp: – Multipel kemisk känslighet (MCS). – Sensorisk hyperreaktivitet (SHR). 16

Multiple chemical sensitivity (MCS) Arbetskriterier, Cullen 1987: 1. Förvärvat tillstånd, identifierbar debut 2. Symptom från flera organsystem 3. Symptomen varierar med exponering för lukter 4. Symptom utlöses av kemiskt skilda ämnen 5. Symtom utlöses av luktande ämnen 6. Utlöses vid mycket låga nivåer av luktande ämnen 7. Avsaknad av kliniskt undersökningsfynd som kan förklara hela symptombilden 17

MCS: Besvärsutlösande faktorer n Initiering av känslighet: akut hög exponering, eller långvarig upprepad exponering (lösningsmedel, bekämpningsmedel) n Symptomutlösande hos känslig individ: generalisering till många lukter inkl. lukter som normalt upplevs som positiva (parfymer, mat) 18

MCS: Symptom n n Ingen definierad symptombild Vanliga symptom: – centrala nervsystemet (huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel) – andningsorganen (slemhinneirritation, tryckkänsla i bröstet) – magtarmbesvär (illamående) (Förändrat beteende, livssituation) 19

MCS n Ej diagnos i dag (ej ICD kod) – ej fastställd organisk sjukdom – konsensus saknas om MCS är en ny sjukdom/ har en enhetlig biologisk bakgrund – allmänt accepterad definition saknas – överlappar andra tillstånd som kroniskt trötthetssyndrom mm n I stället symptomdiagnos n OBS! Sociala förmåner oavhängigt diagnos 20

MCS: Utredning och behandling n n Specifik prevention och behandling saknas Uteslut andra åkommor och missförhållanden Information: multifaktoriell genes. Kan ej förklaras av känd toxikolgisk mekanism. Symptomlindrande terapi, förhindra funktionella handikapp Kontrovers: undvika eller ej? ? ? 21

Sensorisk hyperreaktivitet – SHR luftvägsbesvär utlösta av kemikalier och starka doft Innebär kemisk känslighet med symtom lokaliserade främst till luftvägarnas slemhinnor och ögonen. Symtom som kan tolkas som allergi n n n ögonirritation, t. ex. klåda och rodnad, näsirritation, t. ex. nästäppa och snuva, halsirritation, t. ex. heshet och klåda. 22

Sensorisk hyperreaktivitet – SHR luftvägsbesvär utlösta av kemikalier och starka dofter, forts. Symtom som kan tolkas som astma: n n n Tungt att andas Svårt att få luft Tryck i bröstet Värk/irritation i bröstet Hosta och slem Förutom luftvägssymtom har en del patienter också mer allmänna besvär som huvudvärk, yrsel, trötthet och svettningar. 23

Sensorisk hyperreaktivitet – SHR luftvägsbesvär utlösta av kemikalier och starka dofter, forts. Utlösande faktorer n n n n låga nivåer av kemikalier normalt betraktade som icke skadliga kan utlösa luftvägssymtom, parfym, kosmetika, parfymerade produkter, olika kemikalier, blomdoft, cigarrettrök, mögel, luftföroreningar, avgaser, kall luft och ansträngning. 24

Utredning n n n Symtomen kan förväxlas med dem som förekommer vid astma och allergi. Därför genomgår de flesta patienten med sensorisk hyperreaktivitet en astma- och allergiutredning med pricktest i huden eller RAST test via blodet (för att påvisa en eventuell pollen-, pälsdjurs- eller kvalsterallergi), spirometri (kontroll av lungfunktion), PEF-mätning relaterad till miljö, metakolintest, som visar om luftrören drar ihop sig när ämnet metakolin andas in – om så är fallet talar det för en bakomliggande astma. I många fall är utredningen helt normal. Det finns inget specifikt test för att påvisa ”parfymallergi” eller ”rökallergi”. Tål man inte parfym eller rök handlar det inte om allergi utan om ospecifik 25 överretbarhet i slemhinnorna.

Capsaicintest n n n Patienter med luftvägs- och ögonsymtom utlösta av starka dofter har visat sig få mer hosta (Positivt test) av inandat Capsaicin än friska kontrollpersoner, de har en sensorisk hyperreaktivitet. Capsaicin är den heta ingrediensen i spansk peppar, som får det att bränna i munnen när vi äter starkt kryddad mat. Hostkänslighet för inandad Capsaicin (utspätt i koksalt) speglar känsligheten hos de så kallade sensoriska nerverna i luftvägar och ögon i Trigeminus- och Vagusnerverna som bildar ett slags ”kemiskt sinne”. Tillsammans med luktnerven, N Olfaktorius, bevakar de vårt luftrum och varnar för skadliga luftföroreningar. Systemen samarbetar så att både luktande och luktlösa kemikalier uppfattas. Luktsinnets känslighetströsklar är dock lägre än det kemiska sinnets. Testet finns idag och är ett diagnostiskt hjälpmedel, utförs på Allergicentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. 26

Behandling Det finns ingen specifik behandling för kemisk känslighet. De flesta patienten har provat mediciner för astma och allergi med tveksam eller otillräcklig effekt. n n Utesluta misstankar om dålig inomhusmiljö. Både bostadsmiljö och arbetsmiljö. Eliminera orsaken om det finns. Information om dagens kunskapsläge. Kognitiv psykoterapi har visat sig hos vissa patienter ha bra effekt. 27

Vad göra? Respektfullt bemötande, skapa tillit och trovärdighet. n Tid att lyssna på oro och frågor angående problem. n Agerande vid den första kontakten kan avgöra hela den fortsatta utvecklingen. 28

Vad göra? Ligger något annat bakom Psykosociala faktorer, konflikter, ekonomiska n Tolka inte symtom eller diskutera samband n Teknisk undersökning, adekvata åtgärder Orsaker till klagomål för besvärande lukt kan ofta enkelt åtgärdas. Det är viktigt att veta om särskilda omständigheter och individuella egenskaper har betydelse när överkänslighetssymtom trots omfattande saneringsåtgärder inte upphör, eller några avvikande miljöfaktorer över huvud taget inte kan påvisas. 29

Om problem kvarstår n n n Visa att du är informerad om luktkänsligheten och lukters fysiologiska och psykologiska mekanismer Tänk att det finns mer känsliga personer Mer samarbete med sjukvården: VC basutredning Viktigt med Diagnos (bekräftelse, rätt medicin) Medicinsk utredning vid AMM, remiss från läkare behövs Vi tar inte emot patienter som har en juridisk process 30

31

32