Folkhlsofrgor Norrbottens lns landsting 11 oktober 2007 Finns

Folkhälsofrågor Norrbottens läns landsting 11 oktober 2007

Finns de långsiktiga folkhälsofrågorna med på den politiska dagordningen? Eller tror man att det ”bara” handlar om att individen ska ändra levnadsvanor? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor? Sociala villkor? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Coca-colan och barns fetma Reklamen? Föräldrarnas? Skolans? Information – du väljer själv Politiska insatser – släng ut colan från skolan Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Vad tror Du påverkar människors hälsa mest? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Vad är hälsa? v Hälsa innebär en helhetssyn på kropp och själ v Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom v Hälsa är relativt – du kan ha en svår funktionsnedsättning men uppleva hälsa v Hälsa är vad DU upplever – inte vad doktorn säger! Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsa är: Det allmänna hälsotillståndet i befolkningen. Begreppet omfattar både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen. Ansvaret för Individens hälsa är ett samspel mellan individ och samhälle Folkhälsan är i högre grad ett ansvar för samhället i stort Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsoläget Medellivslängden fortsätter att öka Spädbarnsdödligheten fortsätter att minska Dödlighet i många sjukdomar minskar Klasskillnaderna är stora och tenderar att öka Könsskillnaderna är större än klasskillnaderna Unga kvinnors psykiska hälsa försämras kraftigt Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsoläget Positivt är: Psykiska hälsan förbättras (ej unga kvinnor) Besvär orsakade av arbetet minskar Sjukfrånvaron minskar Äldres hälsa förbättras – men långvariga sjukdomar ökar Barnvaccinationer ökat till 95% Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsoläget Positivt är: Ökningen av övervikt/fetma stannat av Alkoholkonsumtionen ökar inte- minskar bland ungdomar i ÅK 9 Narkotikamissbruket minskar Rökningen minskar Barns relation till sina föräldrar förbättrad Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsoläget Negativt är: Klasskillnader ökar Unga kvinnors hälsa 15 -24 år försämras Unga mäns hälsa försämras något Klamydia ökar Spelandet ökar Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Medellivslängden fortsätter öka – men stannat av sista året Män 78, 4 år Kvinnor 82, 8 år Viktiga orsaker: minskat insjuknande (bättre kost) minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar (sjukvården) minskad lungcancer för män – ökar kvinnor (tobak) spädbarnsdödligheten halverad sedan 1984 Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Unga kvinnors hälsa försämras både lättare och svårare psykiska besvär ökad alkoholkonsumtion fler fall av alkoholförgiftning fler självmordsförsök röker mycket, även om det minskar klamydia ökar Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Könsskillnader i livslängd Kvinnor lever 82, 8 år Män lever 78, 4 år Gapet mellan män och kvinnor minskar. (+4 år sedan 1979) (+6 år sedan 1979) Inom EU ligger svenska männen i topp, men svenska kvinnor sackar efter kvinnorna vid Medelhavet. VARFÖR? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Hälsans bestämningsfaktorer Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Hälsans bestämningsfaktorer POLITIK KULTUR INKOMSTER VÅRD UTBILDNING SOC. FÖRMÅNER LEVNADSVANOR SOCIALT NÄTVERK INDIVID Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

”I västländerna finns ingen korrelation mellan BNP och förväntad livslängd; amerikaner leder BNP-ligan men lever kortast… Länderna rättar in sig i ett prydligt led efter graden av inkomstjämlikhet. ” Ur DN 19. 10. 2005 Andreas Malm Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Ohälsosamma levnadsvanor har bytt samhällsklass Förr Nu Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

”En tredjedel av all ohälsa är kopplad till social ojämlikhet, det är mycket pengar i ett hållbarhetsperspektiv. Per-Olof Östergren ”Alla grupper förbättrar sina positioner när det gäller livslängd, men de välutbildade går betydligt snabbare fram. ” Denny Vågerö Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Det är större skillnader i medellivslängd mellan kommunerna i vårt land än mellan Sverige och Azerbajdzjan! Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Det skiljer mer än 15år i hälsa mellan den högsta inkomstgruppen och den lägsta. Rika 80+ mycket friskare än fattiga 65åringar. Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Barns ohälsa är till 20 -40% påverkad av föräldrarnas sociala position. Spädbarnsdödlighet och olycksfall upp till 10 år är numera nästan jämlik. De skillnader man alltså kunnat påverka är det som åtgärdats på generell nivå som MVC, BVC, föräldraförsäkring och miljösäkerhet. Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Områdesfaktorn Det finns en egen områdesfaktor. Risken att få hjärtsjukdom är betydligt högre i socialt utsatta områden, även när man justerat för individens egen sociala klass. Överrisk 50% för män och 90% för kvinnor Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Varför tror ni att det finns en områdesfaktor som påverkar sjukdom oberoende av egen social tillhörighet? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Stress är inte samma sak som att ha mycket att göra Ohälsosam stress är: när kraven är höga men ingen makt ( t. ex. många inom vården) när kraven är låga och ingen makt ( t. ex. arbetslösa, förtidspensionärer) Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Levnadsvanorna har bytt samhällsklass – men det har inte makten! Ohälsosamma levnadsvanor +liten makt över sitt liv = dålig hälsa och kortare livslängd Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Känsla av sammanhang - KASAM Att tillvaron är begriplig hanterbar meningsfull (Antonovsky) Viktigt med en röd eller blå tråd! Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Sociala positionen avgör hälsan Den sociala gradienten påverkar hälsan på alla nivåer. Det är alltså inte bara fattiga som mår sämre, även på de högsta nivåerna mår man bättre ju högre rang man har. Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

”Negativa sociala förutsättningar i tidig ålder, blir likt en stark våg, som vräker sig fram i tiden… När du växer upp längst ner i en hierarki och upplever att du har låg status på de sociala arenorna – skapar du en självbild, som följer dig i livet. ” Bitte Modin, CHESS Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Social rang viktigare än hälsobeteende ”Oberoende av förekomsten eller frånvaron av riskfaktorer är det sämre för ens hälsa att ha lägre rang än att ha högre rang. ” ”Vårt hälsobeteende är inte den huvudsakliga förklaringen till den sociala hälsogradienten, dess bidrag är måttligt. ” Michael Marmot Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Socialt kapital • • Gemenskap Trygghet i samhället Lita på okända personer Starkt föreningsliv Negativa exempel: Hells Angels och Sällskapet(!) Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Diskriminering skapar ohälsa ”Vi vet att en person som blir illa behandlad får biologiska reaktioner och de verkar ackumulera sig över åren” Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Ojämställdhet kan yttra sig som att man ser skillnader mellan könen där de inte finns…. …. eller att man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns (genusbias) Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Hur främjar vi det friska Arbete/bostad/utbildning/inkomst Socialt nätverk Meningsfullt liv- känsla av sammanhang Vara behövd Ha inflytande Ju fler friskfaktorer – desto större motståndskraft mot riskfaktorer Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Riskfaktorer har sin egen matematik 2+1 kan bli 7 Exempel: Att vara fet och röka är mångdubbelt farligare än att ”bara” vara fet. Att röka och bo i ett hus med radon är mycket farligare än att ”bara” röka Att leva under stress och inte röra på sig är mycket farligare än att ”bara” vara en fysisk slöfock Därför kan man aldrig se på en levnadsvana isolerat. Då kan man fokusera på fel saker Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsa – vad är politikens roll? ”Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kan bli osynligt – problemet inträffar ju aldrig. ” (ur Norrbottens folkhälsopolitiska strategi) Landstingspolitikernas ansvar för hälsan i Norrbotten? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Politisera folkhälsofrågorna! Vad är samhällets ansvar och vad är individens? Hur mycket beror på klassamhället och hur mycket på individens levnadsvanor? Påverkan på miljön eller enbart information till individen? ( t. ex. colan i skolan –rökning på krogen) Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Ur regeringens budgetprop: ”Forskning visar att utanförskap i hög utsträckning orsakar psykisk ohälsa. ” ”Valet av livsstil har stor betydelse för hälsan”. Men finns det något helt ”fritt val” av livsstil? Valet av metoder för att bekämpa utanförskap ytterst politiska frågor! Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Nationella folkhälsopolitiken Riksdagen antagit mål Statens folkhälsoinstitut samordnar Indikatorer tas fram och följs upp – ”Det som inte räknas finns inte”!? Sektorsmyndigheterna ansvariga Från udda eldsjälar till grå byråkrater. Men var finns politiken? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Folkhälsomål ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Sverige uppmärksammat för att ha mål för det som påverkar hälsan och inte för sjukdomar. Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

1. Delaktighet och inflytande valdeltagandet viktig signal diskriminering påverkar hälsan negativt Vad gör landstinget för att våld mot kvinnor ska minska? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

2. Ekonomisk och social trygghet inkomstojämlikheten har ökat ensamstående föräldrar med flera barn fått det sämre Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

3. Trygga och goda uppväxtvillkor gynnsam hälsoutveckling för spädbarn sämre hälsa för 15– 24 år, särskilt psykisk bättre relationer med föräldrar fler som lämnar skolan utan godkända betyg barnolycksfall minskar Vad gör Norrbottens landsting för att satsa på barnhälsovård och ungdomsmottagningar? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

4. Ökad hälsa i arbetslivet färre allvarliga olyckor i arbetet kravnivån ökade länge och inflytandet minskade, nu har trenden vänt? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

5. Sunda och säkra miljöer och produkter luftföroreningar den farligaste miljöfaktorn globala uppvärmningen skapar ohälsa fallolyckor ökar bland äldre Vad gör Norrbottens läns landsting för att minska fallolyckorna? Hembesök i samarbete med kommunerna? Fixar- Malte? Läkemedelsgenomgångar? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård metoder finns för att påverka levnadsvanor fler landsting har satt upp konkreta mål/krav Ojämställdheten i vården måste uppmärksammas Vilket ersättningssystem har landstinget för att stimulera till hälsofrämjande arbete? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

”Spara hellre på mina piller än dra in på mina promenader” Kerstin Thorwall Kommunen: Har vi råd med att hemtjänsten går ut och går med folk? Landstinget: Vi betalar ångesten över sjukvårdsbudgeten? Samarbete!? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Även i medicinen har mannen varit generell norm för det allmänmänskliga (genussystemet) Exempel: symptom vid hjärtinfarkt, hur fästingbett ser ut Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Skillnader i vård Män får nyare och dyrare mediciner än kvinnor Kvinnor får mer psykiska diagnoser och lugnande medel – män skickas på röntgen Män får snabbare vård vid hjärt – kärlsjukdomar, grå starr, stroke, ljusbehandlingar av psoriasis och eksem Mäns symptom vid depression kan missas – där utgår man från kvinnor Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

7. Gott skydd mot smittspridning klamydia ökar, underdiagnosticerat vaccinationsfrekvensen av barn ökar antibiotikaresistens ett hot beredskap för pandemier Vad gör Norrbottens landsting tillsammans med kommunerna för att minska klamydia? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Diskriminering av homo/bi/transsexuella påverkar deras hälsa negativt Öppet klimat/sexrådgivning gjort att Hiv i Sverige kunnat begränsas Vad gör Norrbottens landsting för att inte utgå från att alla är heterosexuella i sitt bemötande? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

9. Ökad fysisk aktivitet fler motionerar men vardagsmotion minskar fler får Fa. R Hur ser Norrbottens landstings arbete ut med fysisk aktivitet på recept? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

10. Goda matvanor och säkra livsmedel övervikt/fetma har ökat livsmedelsindustrin marknadsför ohälsosam mat ohälsosamma produkter subventioneras Vad gör Norrbottens landsting för att servera god och hälsosam mat i sin verksamhet? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskadeverkningar av överdrivet spelande Vad gör Norrbottens landsting för att hjälpa de som vill sluta röka? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Vad gör Norrbottens landsting för att bryta ner er folkhälsopolitiska strategi till konkret handling? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Bryter man ned folkhälsostatistiken? Kan man följa upp det man beslutar? Hur beställer landstinget hälsofrämjande arbete? ”Lönar” det sig för en vårdcentral att arbeta förebyggande? Finns hälsosamtal? Finns levnadsvanor med vid patientkontakterna? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Finns rutiner på alla vårdcentraler ”att ta hand om” livsstilsfrågor? Finns utbildning för personalen i motiverande samtal? Hur agerar man för att förhindra självmord bland unga? Hur förhindras skador bland äldre? Läkemedelsgenomgångar förbättra hälsan för äldre? Fysisk aktivitet på recept? Stöd till kvinnor som utsatts för våld Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Samarbetar man med kommunerna? Får man samarbeta på riktigt över budgetgränser utan att budgetnissar sätter stopp? Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11

Tack för mig! Margareta Persson www. folkhalsokonsult. se www. medminaord. blogspot. com margareta@folkhalsokonsult. se Margareta Persson - Rakt På Sak 2007 -10 -11