Kristendom Marit Nygrds maaritlektionsgodis com 1 Christos Mashiach

Kristendom Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 1

Christos - Mashiach - Messias • Kristus (grek Christos, övers av hebr mashiach, jfr Messias) • Ibland används Kristus som beteckning för den gudomliga sidan i Jesu väsen • Jesus som namn på den historiska personen • vanligast används dock Jesus Kristus utan åtskillnad Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 2

Kato sk r he Ortodoxa lska a t Lu er rm lik fo tis ka ky rko r Katolska kyrkan Urkyrkan tan Re es An g ot an ta sk Pr a 1054 300 -talet Kristendomen statsrel. Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com i romarriket 3

Nattvarden • Jesu sista måltid • ”Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ’Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig. ’ Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: ’Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er. ” (Lukasevangeliet 22: 19 -20) Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 4

Nattvarden http: //commons. wikimedia. org/wiki/File: Leonardo_da_Vinci_(1452 -1519)__The_Last_Supper_(1495 -1498). jpg Hämtad: 2012 -02 -26 Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 5

Korsfästelsen • Slutakten i Jesu liv kan inte ha varit senare än 33 e. Kr. • Jesus greps under påskfirandet. Sanhedrin, judarnas högsta domstol, dömde honom till döden p g a hädelse. • P. Pilatus godkände motvilligt dödsdomen och han avrättades av den romerska myndigheten för uppror mot den romerska staten. • Avrättades på fredagsmorgonen. • Kroppen lades i en klippgrav nära Golgata Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 6

Uppståndelsen • Tre kvinnor gav sig på söndagsmorgonen till graven. De fann den öppen och tom. • Samma dag och några dagar efteråt visade sig Jesus för flera människor som följt honom. • Liksom undren är sanningen om Jesu uppståndelse oåtkomliga för forskningen. Det finns inga bindande bevis för och emot. • Lärjungarnas handlande vittnar om total övertygelse. Kristus hade besegrat döden. • Ett nytt förhållande mellan Gud och människa hade upprättats. Ur detta växte det nya förbundet fram. FÖRBUND=TESTAMENTE Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 7

De troendes svåra dilemma • Var deras tro en variant av judendomen – förbehållen judar • Var den en ny religion – tillgänglig för alla människor Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 8

Saulus Paulus • Från början förföljde han anhängare till Jesus • Fick uppenbarelse som övertygade honom om Jesus som varande Guds son. • Främste kristne tänkaren efter Jesus. • Han drev igenom att man skulle ta emot hedningar i församlingarna och att dessa inte behövde följa den judiska lagen. • Gud gjorde inte längre någon skillnad mellan judar och andra folk. • Den lag som Gud gett judarna genom Mose hade spelat ut sin roll. Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 9

Nya testamentet – Nya förbundet • Från första början använde man GT: s texter. • Berättade muntligt om Jesu förkunnelse och verksamhet. • När kyrkan växte och spreds till olika områden blev det viktigt att samla den kristna läran i texter. • De muntliga berättelserna skrevs ner. • Språket var grekiska (grekiska var i medelhavsområdet vad engelskan är i västerlandet idag) Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 10

Evangelierna – ”Glatt budskap” • Fyra olika versioner av Jesu liv – Markus 60 e. Kr – Johannes 100 e. Kr – Matteus – Lukas • Jesu verk är en uppfyllelse av Guds löften i Gamla Testamentet • GT+NT=Bibeln Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 11

Kyrkan och dess elddop • Konfrontation med hellenismen – Hellenism, en blandning mellan orientalisk, romersk och grekisk kultur • Grekiskan var det tongivande språket och NT skrevs ner på grekiska, detta underlättade spridningen av det kristna budskapet • Religionssynkretism – Många olika typer av religion fanns i den hellenistiska världen ofta sammanblandade. • Dualism – två ”krafter” i tillvaron ex. ont och gott Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 12

Kristendomen hotades att ”ätas” upp av andra riktningar Gnosticism s 1/2 • Gud den över allt upphöjde • Mellan Gud och världen var ett stort svalg • I tomrummet fanns mellanväsen samt människor, de senare med något gudomligt i sig, men onda genom bundenheten till materien • Genom asketism och kunskap, (gnosis) kunde man få frälsning • Kristus placerades in bland de mellanväsen som fanns i svalget • Han framställdes som den som skänkte människorna den frälsande kunskapen. • Kristus var Gud och endast skenbart människa. • Detta kallas att kristendomen helleniserades p g a den kristna frälsningstanken sammansmälte med element från hellenistisk religion Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 13

Kristendomen hotades att ”ätas” upp av andra riktningar Gnosticism s 2/2 Gnostikerna indelade människorna i tre grupper • Hyliker saknade alla förutsättningar för religiöst liv. De kunde inte frälsas • • Psykikerna var skralt religiöst utrustade – Gick i kyrkan men saknade sensorium för verkligt religiöst liv Pneumatikerna var de genuint religiösa människorna De som nått full insikt, gnosis och vunnit frälsning Gnosticismen hade ett färdigt kosmologiskt system och en färdig frälsningslära och sökte häri infoga Kristus som frälsaren Gnosticismen hotade att upplösa kristendomen så att den förlorade sin identitet och sin profil. Gnosticismen var den farligaste utmaningen mot den unga svagt organiserade kristna kyrkan. Kanon, ämbeten och teologin blev kyrkans svar på den gnostiska utmaningen. Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 14

Dualism (till lat dualis 'två-') antagandet att det finns två grundprinciper som inte kan återföras på varandra eller på något gemensamt (jfr monism, pluralism). Etisk dualism skiljer mellan gott och ont, metafysisk dualism eller kosmologisk dualism mellan t ex idévärld och sinnevärld eller mellan ande och materia, kunskapsteoretisk dualism mellan t ex förnufts- och sinneskunskap eller mellan subjekt och objekt. I religionsvetenskapen betecknar dualism föreställningen att det från tidens begynnelse existerat såväl en ond som en god makt. Uppfattningen att det onda endast utgör förnekande eller avsaknad av det goda är således inte att betrakta som äkta dualism. • Ur FOCUS 99 © Norstedts Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 15

Trosbekännelser Apostoliska och Nicenaska – en jämförelse APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN NICEANSKA TROSBEKÄNNELSEN Den apostoliska trosbekännelsen, Den nicaenska (nicenska) den äldsta av de tre s. k. ekumeniska trosbekännelsen universalsymbola, har sitt överallt. ursprung är gemensam för både västliga och östliga i den fornkristna församlingen i Rom, 200 kyrkor. TJärosbekännelsen, som antogs vid talets början, och dess namn är tidigast det ekumeniska kyrkomötet i dokumenterat i ett brev från Ambrosius c: a Konstantinopel 381 kallas även den nicensk 390. Den kallas "apostolisk", eftersom den -konstantinopolitanska trosbekännelsen och anses vara en pålitlig sammanfattning av är en av de tre huvudsymbola. Den apostlarnas tro. Användes ursprungligen nicaenska trosbekännelsen är tydligare och framför allt som dopbekännelse. . mer detaljerad än den apostoliska. Trosbekännelsen är avfattad på En av påven påfordrad förändring i denna koinégrekiska och fick sin slutgiltiga trosbekännelse, under punkt 3 nedan, där språkliga form under 700 -talet. I Sverige Anden sägs utgå från både Fadern och förekommer två översättningar, en äldre Sonen, det s. k. filioque-tillägget, var starkt och en nyare, som ännu inte slagit igenom bidragande till den avgörande schismen mellan romersk-katolska kyrkan och den grekisk-ortodoxa kyrkan. Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 16

Treenigheten Första artikeln Apostoliska Niceanska Vi tror på Gud Fader allsmäktig, Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, (Monoteismen - en enda Gud) himmelens (andliga) och jordens skapare av himmel och jord, (kroppsliga) skapare. av allt vad synligt och osynligt är ; Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 17

Treenigheten Andra artikeln Apostoliska Niceanska och på en enda Herre, Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, Guds enfödde son, vår Herre, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, I Matteusevangeliet Matt 3: 17 skildras Jesu dop. Himlen öppnade sig och Guds ande sänkte sig över Jesus; ”detta är min älskade son, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilket allting är skapat ; Bestämma relationen mellan Jesus och Fadern. Vänder sig emot den då på 300 -400 -talen vanliga uppfattningen att Jesus var ett mellanväsen mellan Gud och människa (”gud av gud”) vilken är avlad av den helige Ande (gudomlig), född (verklig människa, inte bara en himmelsk gestalt –eon)av jungfrun Maria, som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen (antyds att inkarnationen har ägt rum för oss människor) och tagit mandom genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa ; pinad (verklig människa, inte bara en himmelsk gestalt –eon)under Pontius Pilatus, som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, korsfäst död (verklig människa, inte bara en himmelsk gestalt –eon)och begraven, lidit och blivit begraven nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, som på tredje dagen har uppstått efter skrifterna, uppstigen till himmelen, och stigit upp till himmelen sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, (Jesu fullständiga delaktighet i Guds makt och härlighet) och sitter på Faderns högra sida ; därifrån igenkommande till att döma levande och döda. (Vi lever i mellantid, då Jesus påbörjat återställandet av Guds rike, men ännu inte fullbordat verket) därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 18

Treenigheten TREDJE ARTIKELN – Anden och kyrkan Hur skall vi som lever i denna mellantid förhålla oss? Är Gud verksam här och nu? Vi tror ock på den helige Ande (Guds osynliga närvaro, och på den Helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna (GT) ; en helig (Beror på att Gud är verksam i och genom den inte på att dess medlemmar är religiöst utmärkta och högstående människor. Varje sann kristen är medveten om sin syndighet och sina brister) allmännelig kyrka, och på en enda (ett ideal att sträva efter) helig, allmännelig och apostolisk kyrka. de heligas samfund, Vi bekänner ett enda dop(helig ande närvarande, på samma sätt som när Jesus döptes. Den gamla syndiga människan dör och man pånyttföds och har del i Jesu seger över djävulen och döden. ) syndernas förlåtelse, till syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse (Tanken är att hela människan, av kött och blod, skall få en ny tillvaro. När bekännelsen kom till, var åsikten att kroppen skulle vara något i sig ond, vanlig. ) och förväntar de dödas uppståndelse och ett evigt liv. och den tillkommande världens (Den värld Gud tänkt från början: god, fri från sjukdomar och lidande, utan död och sorg. Ett liv i ständig gudsgemenskap)liv. Jesus gav ett löfte om en hjälpare, som skulle vara hos lärjungarna för alltid. (Joh 14: 16 -18). I Apostlagärningarna skildras hur Jesus togs upp till himlen på pingstdagen. (Apg 2: 1 -6) ”…alla fylldes av helig Ande…. ” Marit Nygårds maarit@lektionsgodis. com 19