Intern Extern kommunikation Lagar och regler Folkuniversitetet Gvle

  • Slides: 11
Download presentation
Intern & Extern kommunikation Lagar och regler Folkuniversitetet Gävle 2016 Andreas Hagström andreas. hagstrom@folkuniversitetet.

Intern & Extern kommunikation Lagar och regler Folkuniversitetet Gävle 2016 Andreas Hagström andreas. hagstrom@folkuniversitetet. se

Lagar och regler � Tryckfrihetsförordningen • Svensk författningssamling 1949: 105 � Upphovsrätten • Svensk

Lagar och regler � Tryckfrihetsförordningen • Svensk författningssamling 1949: 105 � Upphovsrätten • Svensk författningssamling 1960: 729 � Personuppgiftslagen • Svensk författningssamling 1998: 204

Upphovsrätten Ø Vem som är skapare till ett material – den person som då

Upphovsrätten Ø Vem som är skapare till ett material – den person som då har ensamrätt att bestämma hur materialet får användas. Ø Upphovsrätten delas upp i två delar, Ø Den ekonomiska rätten • Upphovsmakare äger rätten att skapa och sälja verk med ekonomiska intressen. • Upphovsmakare bestämmer över sina verk, ingen får återskapa verket. • Kan överlåtas, då kan nya verk produceras eller återskapas. Ø Den ideella rätten • Upphovsmakare har alltid rätt att bli namngiven som upphovsmakare. • Verket får återskapas, så länge upphovsmakaren samtycke och tydliga källhänvisningar finnes. • Kan ej överlåtas, men avsägas.

Upphovsrätten

Upphovsrätten

Verkshöjd Ø Ø För att ett alster skall klassas som ett verk måste det

Verkshöjd Ø Ø För att ett alster skall klassas som ett verk måste det uppnå verkshöjd. Verket skall visa upp • Originalitet & en individuell särprägel Ø ”Ett verk ska vara unikt för att uppnå verkshöjd, dvs att verket ska vara resultat av en intellektuell skapande verksamhet som har sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna prestera exakt samma resultat. ” Ø En diskussion om verkshöjd uppstår oftast först när någon anklagas för plagiering.

Upphovsrättens giltighetstid Ø Ø Ø Upphovsrätten varar oftast under upphovsmakarens hela liv + 70

Upphovsrättens giltighetstid Ø Ø Ø Upphovsrätten varar oftast under upphovsmakarens hela liv + 70 år efter döden. Är det flera upphovsmakare gäller rätten till den sista avlidne personen + 70 år. Undantag, fotografier • Vanligt fotografi – 25 år efter bildens framställning. • Fotografi med konstnärligt eller vetenskapligt värde – 15 år efter fotografens död. • Fotografi där upphovsman är okänd – 15 år efter framställning.

Copyright globalt Ø Ø Ø I Sverige(och EU) skyddas verk per automatik om de

Copyright globalt Ø Ø Ø I Sverige(och EU) skyddas verk per automatik om de uppnått verkshöjd. Detta betyder inte att verket är skyddat per automatik i andra länder. I USA finns prejudikat som säger att en ren avbildning inte per automatik uppnår verkshöjd. Vad gäller vid tvist när parterna har olika lagstiftning? Ø Lagen i upphovsmakarens hemvist avgör. Ø

Tryckfrihetsförordningen Ø Ø Ø Du kan fritt kan ge ut böcker, tidningar och publicera

Tryckfrihetsförordningen Ø Ø Ø Du kan fritt kan ge ut böcker, tidningar och publicera webbplatser. Tryckfrihetsförordningen innehåller meddelarfrihet, rätt till fri informationsspridning och anonymitet samt förbud mot censur och efterforskning av källor. Den innehåller även förbud mot förtal och kränkningar, däribland hets mot folkgrupp, sexuellt våld, landsförräderi och spioneri och andra sätt att skada staten är inte tillåtet.

Personuppgiftslagen Ø Ø PUL handlar om vilka uppgifter om personer som får sparas i

Personuppgiftslagen Ø Ø PUL handlar om vilka uppgifter om personer som får sparas i olika typer av register. Lagen säger att uppgifter som anses stötande eller kränkande inte får förekomma utan speciellt tillstånd. Exempelvis uppgifter om sexuell läggning, politiska åsikter eller religionstillhörighet. Journalister med tillstånd får publicera bilder på offentliga personer om det är i nyhetssyfte. På enskilda namngivna personer krävs ett godkännande.

Ergonomi Ø Ø § § § Ergonomi (av grekiskans ergon, arbete och nomos, lag).

Ergonomi Ø Ø § § § Ergonomi (av grekiskans ergon, arbete och nomos, lag). Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov – inte tvärtom! God ergonomi är bra för att kroppen ska må bra nu – men också senare i livet. Förfina och utforma verktyg efter individen. Några exempel: Bra belysning Regelbundna pauser Bekväma arbetspositioner & bekväma möbler Ett dynamiskt arbetssätt Regelbunden motion

Ergonomi - Exempel

Ergonomi - Exempel